Barcelona - Manchester United 3-1 - CAMPIONS!
1992 vann FC Barcelona sin första Champions League-titel någonsin och Pep Guardiola höjde som lagkapten titeln till skyarna. Den 28 maj återvände Barcelona till Wembley, med Guardiola som tränare, och visade upp ett spel som inte var från denna planet. Efter ett mål vardera av anfallarna och ett från Rooney i United vann den katalanska huvudstadsklubben välförtjänt sin fjärde CL-titel någonsin.
Barcelona
(4-3-3)
Valdés
Alves Mascherano Piqué Abidal
Xavi Busquets Iniesta
Pedro Messi Villa
Manchester United
(4-4-2)
van der Sar
Fabio Ferdinand Vidic Evra
Valencia Carrick Giggs Park
Rooney Chicharito
Första halvlek
Manchester United, för dagen i vitt då Barcelona lottades som hemmalag, inledde matchen klart bäst. Man lyckades aldrig skapa några riktiga farligheter men man pressade katalanerna högt upp och hade mer boll än vad många väntat sig. Matchbilden under de första tio minuterna var nästan exakt densamma som när lagen möttes i CL-finalen 2009. Därefter skedde en tydlig förändring. Barcelona kom in i matchen och började på sedvanligt vis rulla igång.
Matchens första målchans fick den ständigt aktive Pedro som efter ett lågt inlägg från Xavi stötte bollen strax utanför. Därefter väntade en total dominans från Barças sida och ett ledningsmål hängde i luften. Det skulle också komma, efter en dryg halvtimmes spel. Xavi fick bollen rättvänd i en kontring och fick hur mycket tid och yta som helst att göra något vettigt med bollen. Och ja, ger man världens kanske bästa passningsspelare den tiden strax utanför straffområdet har man en farlighet att vänta. Messi tog en löpning centralt, vilket skapade yta åt Pedro till höger, något som Xavi naturligtvis snappade upp och gav den lille kanariern friläge. Pedro gjorde inget misstag och rullade in ledningsmålet, 1-0! Helt fantastiska glädjescener syntes på kortsidan där Barçafansen höll till.
Efter målet avtog den för stunden enorma pressen från Barcelonas sida och sju minuter senare kvitterade United ur ett läge som kom från ingenstans. Rooney kom rättvänd strax utanför straffområdet, chippade in till en tveksamt offsidestående Giggs, som spelade tillbaka till Rooney varpå han placerade in bollen i Valdés högra hörn. Snyggt mål, ingenting att göra åt. 1-1.
Trots kvitteringsmålet och bra spel från Uniteds sida under första tio minuterna var halvleken Barcelonas. Man borde ha gjort ytterligare något mål, David Villa hade ett par farliga skott och även Messi några halvfarliga lägen, men 1-1 stod sig tills pausvila.
Andra halvlek
Direkt när Victor Kassai, domaren dagen till ära, blåste igång den andra halvleken lade Los Blaugranas in en växel till. Dani Alves fick ett kanonläge bara efter en minuts spel men van der Sar stod i vägen den gången. Ledningsmålet skulle dock komma bara tio minuter in i halvleken. Leo Messi, som var första halvlekens gigant, fick den några meter utanför straffområdet den yta och tid som krävdes för att sikta in sig och skjuta in 2-1. Skottet såg dock inte helt otagbart ut, men van der Sar chansade något och hamnade helt fel.
Både Messi och Barça-supportrarna blev helt euforiska efter målet och det firades rejält på ena halvan av läktaren. Utan att låta för subjektiv var det efter i hela andra halvlek bara ett lag på planen. Barcelona spelade ut Manchester United efter notor. Man hängde inte med.
3-1 skulle komma knappa tjugo minuter från slutet då Messi, vem annars, snurrade upp både en, två och tre (!) United-spelare innan han petade fram bollen till Busquets som i sin tur hittade Villa som tog emot, siktade, och pricksköt in 3-1. Fantastiskt!
Efter målet slog Barcelona av på takten rejält. United försökte göra en sista anstormning till att få kontakt, men det gick inte. Istället var det mest bollrullande och en väntan på att domaren skulle blåsa av tillställningen. Guardiola hann med att byta in Keita, så klart, samt kapten Puyol som något förvånande fick inleda matchen på bänken. Även Afellay fick ett par minuter och han med att avlossa ett skott som van der Sar dock inte hade några problem att stoppa.
Matchen slutar 3-1 och glädjescenerna efteråt går inte beskrivas med ord. För egen del blev det champagne, för övrigt den godaste jag druckit, och firandet lär nog inte sluta förens säsongen drar igång igen i augusti.
Summering
Barcelona är bättre än United på varenda position. Man vinner på alla punkter och är överlägset det bättre laget. Det såg inte ens ut som att United-spelarna var så besvikna när de gick och hämtade sina silvermedaljer. Man var slagna, och man tog det på ett bra sätt.
Kvällens absoluta höjdpunkt kom vid prisutdelningen då Abidal fick ta på sig kaptensbindeln och lyfte bucklan först av alla. Jag tror ni flesta känner till bakgrunden och allt vad fransmannen genomlidit under våren och detta var enligt mig det mest fantastiska ögonblick under hela säsongen. Fin gest av hela laget.
Nu lämnar jag resten till fantasin, för firandet efteråt går inte förklaras i skrift. Tack för underhållningen. Jag är mållös.
Matchfakta
Barcelona - Manchester United 3-1 (1-1)
1-0 Pedro 27'
1-1 Rooney 34'
2-1 Messi 54'
3-1 Villa 69'
Gula kort Barcelona: Dani Alves & Valdés
Gula kort Manchester United: Carrick & Valencia
Byten Barcelona
Villa > Keita 85'
Alves > Puyol 87'
Pedro > Afellay 92'
Byten Manchester United
Fabio > Nani 68'
Carrick > Scholes 76'
Domare: Victor Kassai (Ungern)
Visca el Barça - Gracies equip!
