Diego Tristán - en hyllning
Läs hyllningskrönikan om Deportivos bäste målskytt genom tiderna.
Datumet är den 3:e juni 2002 och vi befinner oss på mäktiga Santiago Bernabeu. Det är match, men inte vilken match som helst utan finalen i den spanska cupen - Copa del Rey mellan Real Madrid och Deportivo. Det ska tilläggas att Real Madrid firar hundra år som klubb, och allt är upplagt för seger för huvudstaden. Men någonting går snett, och Deportivo besegrar marängerna med 2-1. Diego Tristán blir stor matchhjälte när han först spelar fram Sergio, och sätter sedan tvåan själv. Tristán har innan matchen även hunnit med att bli pichichi i ligan med 21 mål. Och som grädden på moset är han självskriven i tränare Camachos Spanien som ska spela VM i Japan/Sydkorea. Livet leker för Diego Tristán.
Datumet är den 13:e september 2006 och Diego Tristán har skrivit på för Mallorca. Han har innan rivit sitt kontrakt med Deportivo och har mer eller mindre surat sig bort från klubben. Skyttekungen har inte gått att känna igen på flera säsonger nu och visat upp en mörk sida, en sida utanför fotbollen som vi Deportivistas inte trodde existerade.
Men nu ska jag inte stirra mig blind på Tristáns dåliga sidor, utan på hans goda som denna hyllningskrönika riktar sig till.
Vi får gå tillbaka ett par år i tiden, till 1976 närmare bestämt, och till staden Sevilla där Diego Tristán Herrera (som hans fullständiga namn är) föddes. Karriären startade i stadens andra lag - Real Betis. Redan som ung spelare syntes det att detta var en talang utöver det vanliga, men ingen kunde drömma om att Diego en dag skulle bli en av Europas främste målgörare. Efter att ha tillbringat tre säsonger (1995-1998) med sammanlagt 23 mål i Betis B-lag fick Mallorca upp ögonen för talangen, och värvade honom till klubben under sommaren 98. Tristáns utveckling gick snabbt framåt och efter ett års spel i Mallorcas B-lag var det dags att göra debut i A-laget. Den då 23-årige Tristán tackade för förtroendet genom att göra hela 19 ligamål samt 5 mål i Uefa-cupen under säsongen 1999/2000. Alla i Spanien talade nu om den unge spelaren, och många klubbar var nu intresserade av Tristáns tjänster. Real Madrid visade störst intresse och var sånär på att värva honom om inte en annan klubb hade blandat sig i. Den klubben var Deportivo La Coruña. Laget från nordvästra Spanien, från Galicien, hade samma år vunnit ligan för första gången i klubbens historia, och behövde en ersättare åt den skadade skyttekungen Roy Makaay. Augusto César Lendoiro, Deportivos president som sitter kvar än idag, utnyttjade sin värvningsstyrka till fullo och fick Tristán att skriva på för Deportivo istället. Deportivo hade nu lyckat med konststycket att värvat en av Europas mest lovande spelare!
Tristán inledde sin första säsong med Deportivo på bästa tänkbara sätt genom att vinna den spanska supercupen över Espanyol. Första matchen i Barcelona slutade 0-0, men returen på Riazor slutade med en övertygande 2-0-seger till Depor efter mål av Djalminha och Diego Tristán. Tristán hade gjort sitt första mål i Deportivo-tröjan - men långt ifrån det sista. Efter segern i supercupen var han inte självskriven i startelvan utan fick börja en del matcher från bänken. Walter Pandiani fick istället förtroendet från start av tränare Javier Irureta. Det märktes att Tristán inte var nöjd med situationen. Som tur var insåg tillslut Irureta att han var för bra för att sitta på bänken och spelade honom från start i fortsättningen. Hans första ligamål för klubben blev mot igen mindre än Barcelona den första oktober 2000. Tre veckor senare gjorde han ett historiskt hattrick när Deportivo krossade Las Palmas med 4-0. Dock skulle det dröja till säsongens andra halva innan målskyttet lossnade ordentligt. Han gjorde ett nytt hattrick hemma mot Real Sociedad i februari 2001, och efter den matchen började målen att trilla in allt oftare. När säsongens skulle summeras hade Deportivo slutat tvåa i ligan och Tristán hade gjort 19 mål i ligan och 2 i Champions League. Han noterades bland annat i målprotokollet när Depor besegrade PSG med 4-3 i en historisk match. Man låg under med 0-3 långa stunder och riskerade att missa kvartsfinalplatsen i Champions League. När domaren blåste av matchen hade Deportivo vänt underläget 0-3 till en 4-3-seger! Pandiani stod för tre av målen och Tristán gjorde ett på en fin nick. Målen från den matchen hittar du här.
Tristáns första säsong i klubben var bra, men hans definitiva genombrott skulle komma i den andra; säsongen 2001/2002. Säsongen då Diego blev “Diegol”. Deportivo inledde ligan starkt med två raka segrar och en målskillnad på 5-0. I Champions League ställdes man bland annat mot Manchester United. I den första matchen på Riazor vann Deportivo med 2-1. Returen på Old Trafford blev ännu mer lyckosam då Deportivo även här tog hem segern med 3-2 efter en spektakulär match från gästernas sida. Tristán blev stor matchhjälte med sina två mål, och både han och laget hyllades stort efteråt. I ligan snittade Tristán nu ungefär ett mål i varannan match. Han satte skräck i motståndarlagens backlinje med sin utmärkta teknik och ruskiga avslut. När säsongen 2001/2002 skulle summeras hade han blivit pichichi (vunnit den spanska skytteligan) med sina 21 mål. Det ska tilläggas att Diego Tristán tillsammans med Bebeto och Roy Makaay är de enda spelarna som har vunnit den titeln i klubbens historia. Tristán fixade även nästan på egen hand Copa del Rey-titeln till klubben när Real Madrid besegrades i finalen med 2-1. Dessutom skulle han spela VM i Japan/Sydkorea. Detta blev och kommer fortfarande vara Tristáns bästa säsong i karriären, då han stod på den absoluta toppen.
Nästa säsong skulle inte på långa vägar bli lika lyckosam som den förra för den forne Betis- och Mallorcaspelaren. Detta avspeglades inte minst i hans målskytte där det “bara” blev 9 fullträffar i ligan och 4 i CL. Tristán drogs även med skador vilket förstörde hans säsong en del. Dessutom var anfallskollegan Makaay helt frisk från sina skador och “stal” rampljuset från honom med sina 29 mål. En godkänd säsong för skyttekungen Tristán - inte mer. Nästa säsong skulle bli ännu sämre med endast 8 ligamål på 33 matcher. Hans formkurva pekade nu stadigt neråt och det gick rykten om att han brukade vara ute å ränna om nätterna, men även att han inte kunde komma överens med den dåvarande tränare Irureta. När Joaquín Caparrós ersatte Javier Irureta sommaren 2005 trodde många att Tristán skulle få en nytändning under den nye coachen. Men icke, och det är där vi är än idag.
Tristán gjorde sammanlagt 111 mål i Deportivo-tröjan, vilket gör honom till klubbens bäste målskytt genom tiderna. Han är och förblir en av mina favoritspelare, trots allt som skedde utanför fotbollen. Det som gjorde honom så bra i början av 2000-talet är enligt mig hans utsökta teknik kombinerat med hans kyliga avslutningar. Han har aldrig varit speciellt snabb, som exempelvis Makaay, men har kompletterat det med sin fina teknik. Jag glömmer aldrig alla de snygga och underbara mål som Tristán gjorde i Deportivo-tröjan. En personligfavorit är ett som han gjorde mot Monaco i det katastrofala 8-3-nederlaget i Champions League. När läget såg som hopplösast ut fintar Tristán bort 2-3 Monacospelare innan han iskallt chippar bollen i mål. Ett annat är en kanon från 25 meter mot Milan 2002. Se målen och många fler här!
Jag vill avsluta med att tacka Diego Tristán för hans tid i klubben och önskar honom lycka till i sin nygamla klubb!
Källor: deportivo-la-coruna.com, elmundo.es
