Sevilla - Deportivo 4-0
Depor går till vintervila i en mindre kris
För första gången som Deportivosupporter kom jag igår på mig själv med att följa bottenlagens matcher med större intresse än andra. Efter gårdagens match har vi bara fyra poäng ner till nedflyttningsplats.
För ett tag sedan var det uppenbart att inte mycket fungerade i Depors spel. Tittade man uppåt i tabellen var gapet till Europaplatserna stort, liksom gapet till nedflyttningsplatserna om man tittade nedåt. Många, däribland jag själv, efterfrågade då förändring. Vi ville att Caparrós skulle försöka något nytt och leta efter nya lösningar eftersom han just då inte hade någonting att förlora. Caparrós valde att fortsätta på samma linje, och här står vi idag med nio matcher utan vinst och endast tre inspelade poäng från dessa. Helt plötsligt finns inte mycket tid för experimentering eftersom vi hamnat i en situation där vi måste plocka poäng. Det finns inte längre tid att misslyckas om Depor vill fortsätta spela fotboll i La Primera även nästa säsong.
I gårdagens match var vi chanslösa. Förlust med klara 4-0. Förlust borta mot seriens just nu starkaste lag är ingen katastrof. 4-0 är siffror i överkant, men fortfarande ingen katastrof. Det som oroar är fortfarande den svaga offensiven och slarviga defensiven vi inte såg röken utav i början av säsongen.
Det var Sevilla som inledde matchen bäst, vilket var helt väntat. Deportivo avvaktade och sökte kontringslägen. Sevilla skapade dock en hel del halvchanser, och vissa farligare än så. Daniel Alves var närmast när han prickade ribban med ett långskott efter en hörnvariant.
Efter en halvtimme spelad kom så matchens första mål. Helt logiskt var det Sevilla som gjorde det, men inte lika logiskt var det att det kom efter en målvaktstavla av Dudu Aoate, som dock redan tidigare visat släpphänthet när han tappat bollen i egen stolpe. Den här gången var det ett harmlöst skott från Luis Fabiano som Dudu tappade, och skyttekungen Kanouté var inte sen att utnyttja detta. 1-0 och uppförsbacke. Depor försökte svara, men visade återigen att offensiven är skrämmande svag. Arizmendi och Juan Rodriguez oroade en aning, men riktigt farligt blev det aldrig. 1-0 var ställningen i halvtid.
Den andra halvleken såg ut väldigt mycket som den första. Sevilla hade bollen för det mesta och fortsatte anfalla. Efter cirka en timme spelad kom dödsstöten. Efter en tackling av Capdevila på Luis Fabiano blåste domare Lizondo Cortés för en tveksam - därmed inte sagt att den var felaktig - straffspark. Kanouté var iskall och förvaltade den på bästa sätt. 2-0 och hoppet dog i de allra flesta Deporfansen. Tyvärr dog det i Deporspelarna också som inte brydde sig om att kämpa särskilt hårt för att lämna Sánchez Pizjuán med någon slags ära i behåll. Luis Fabiano ökade på till 3-0 med en nick och Daniel Alves fastställde slutresultatet till 4-0 med en snygg frispark i krysset.
Andrade och Duscher var de två mest intressanta Deporspelarna i gårdagens match. Båda gjorde comeback efter lång frånvaro. Denna långa frånvaro märktes tydligt i deras spel, vilket inte är det minsta konstigt. Svårast hade Duscher som inte alls hängde med på mittfältet. Andrade gjorde en hyfsad insats och med lite matchträning kan han garanterat bli värdefull för Deportivo.
Deportivos och Sevillas fans har alltid varit vänner och gaddat ihop sig lite mot Celta och Betis. Just därför var det lite oväntat och trist att höra hemmalagets hån mot Deportivo i slutet när de sjöng "A SEGUNDA OE", men det är ju som man säger att skadeglädje är den enda sanna glädjen.
Slutligen; Caparrós har nog gjort sitt i Deportivo. För första gången sållar jag mig till den skaran som vädjar om hans avgång. Det är nog lika sorgligt som det är sant att han inte är mannen som ska leda Deportivo.