Deportivo - Valladolid 4-1
Stark vändning, drömdebuter och cupavancemang... typ.
Bästa möjliga lottning, sämsta möjliga start. Det tog inte mer än 20 minuter innan Levante-bekantingen Manchev kunde sätta dit ledningsmålet för det gästande Segunda-laget. Underläge på hemmaplan i cupen är inte alls bra med tanke på den alltid så avgörande bortamålsregeln. Lyckligtvis återstod ju 70 minuter för Depor-reserverna att visa framfötterna och bana väg till en semifinalplats.
Målet kom lika oväntat som orättvist. Depor hade skapat en del farligheter och ett ledningsmål låg i luften - detta för hemmalaget då. Kallduschen medförde som tur var inga större chocksyndrom utan Depors hårda press ökade snarare än avtog. Det var med nöd och näppe - blandat med en hel del ineffektivitet från framförallt Rikis fötter - som Valladolid gick till halvtidsvila med en lovande 1-0-ledning.
Den andra halvleken hann knappt börja innan debutanten Pablo Alvarez, nyförvärvet som hade hösten spolierad av en knäskada, kunde trycka in bollen i helt rätt mål. 1-1 och segervittring för ett reservbetonat hemmalag som nu spelade riktigt bra trots dålig uppbackning på läktarna. Pablo Alvarez hade dittils gjort en bra match, och skulle fortsätta på samma väg.
Med knappt en halvtimme kvar kom så det efterlängtade och välförtjänta ledningsmålet. Det var ytterligare en debutant som presenterade sig. Ruben Rivera som bytit av ineffektiva, filmningsvarnade Riki förvaltade Verdus känsliga lyftning på bästa sätt. 2-1 och alla mungipor uppåt.
Valladolid hade inte mycket att komma med, trots underläget. Kanske var man nöjda med resultatet och siktade på en 1-0-seger i returen på hemmaplan, eller kanske är det så att Segundans bästa lag inte räcker till mot ett Primera-lag. Depor öste även fortsättningsvis på framåt och jagade en mer komfortabel returmatch. Uppdraget fullbordades tack vare två sena mål. Först krönte Verdu en lysande insats med att göra 3-1, och sedan visade Juanma att han är sugen på att ersätta utvandrande Arbeloa i mittförsvaret genom att fastställa slutresultatet till 4-1. Juanmas kollega tillika konkurrent, Lopo, kände pressen och blev överambitiös i sitt försök att visa coach Caparrós att han är rätt man för den där åtråvärda platsen bredvid världens bäste Andrade. Lopos försök slutade med ett rött kort, och Juanmas konkurrens minskade, åtminstone i de kommande matcherna som Lopo lär få bevittna från läktaren. Matchen, den slutade 4-1.
Inte ska väl Valladolid kunna vända detta underläget? Jag har oerhört svårt att se dem göra det, och räknar kallt med en semifinal mot Getafe (som jag räknar med lyckas hålla den 3-0-ledning de nådde mot Osasuna ikväll), Zaragoza, Barcelona, Sevilla eller Betis. Är det cupen som tar oss ut i Europa nästa säsong månne? Man kan ju alltid hoppas. Efter kvällens insats är självförtoendet på stark uppgång. Att det var ett Segunda-lag vi mötte behöver vi inte låtsas om, det är ju så jävla skönt att vinna.
Deportivo 4 - 1 Valladolid
0-1 Manchev 21'
1-1 Pablo Alvarez 53'
2-1 Ruben Rivera 67'
3-1 Verdú 89'
4-1 Juanma 90'
Deportivo: Munúa - Capdevila, Lopo, Juanma, Barragán - Felipe (Cristian 81'), Juan Rodríguez (Verdú 65'), Sergio, Pablo Alvarez - Riki (Rivera 45'), Arizmendi
Valladolid: Jacobo - Javier Baraja, Oscar Sánchez (Capdevila 34'), Vicente, Bea - Iván Hernández, Mario Suárez - Sisi (Llorente 72'), Asier (Alvaro 80'), Rafa - Manchev.
Gula kort: Riki, Munúa, Felipe (DEPORTIVO); Bea, Óscar Sánchez, Iván Hernández, Capdevila (VALLADOLID)
Rött kort: Lopo (DEPORTIVO)
Domare: Teixeira Vitienes
Spelplats: Riazor, A Coruña
Returmatch:
José Zorrilla, Valladolid
28 februari.
