Atlético - Deportivo 3-1
Hemmalaget ville mer, kämpade hårdare, hade en vän i högerstolpen och en 18-åring med nummer 9 på ryggen...
Det var med stora förhoppningar om tre poäng och lite kontakt med ligatoppen Deportivo anlände till Vicente Calderón i Madrid. Senaste säsongen de båda lagen möttes (1999/2000) vann man bortamötet med 3-1 efter två mål av årets skytteligaledare Roy Makaay. Då slutade säsongen med Deportivo som mästare medan Atlético flyttades ner i La Segunda. Det var också en återkomst till en gammal hemmaplan för hela sex personer i laget. Valerón, Capdevila, Molina, Donato, tränaren Irureta, samt hans assistent Paco Melo har alla tidigare spelat för Atlético Madrid, medan Emerson inför årets säsong flyttat till huvudstaden från La Coruña. Kommentatorerna hade med andra ord mycket att prata om ifall matchen skulle bli en seg historia.
Istället fick hemmalaget en smakstart inför en uppeldad publik. Man anföll direkt efter avspark där framförallt Emerson visade att han ville lära sina lagkamrater en läxa. Efter en dryg minut letade sig bollen fram till José Mari som fick sitt livs volleyträff med vänsterfoten. Stenhårt satt bollen otagbart i Juanmis högra kryss. Deportivo försöker svara och efter fem minuter får man hjälp när hemmalagets målvakt Burgos fumlade med bollen framför fötterna på Makaay. Holländaren tog tacksamt emot presenten och fick göra ett av sitt livs enklare mål när han placerade bollen i det öppna målet. Hemmalaget försökte återigen få övertaget minuten efter när Luis Garcías fina inlägg nådde Jose Mari, men Juanmi reagerade blixtsnabbt och styrde ut den hårda nicken vid stolproten.
Chanserna fortsatte att avlösa varandra men spelet hårdnade också till. Med femton minuter på klockan höll Emerson på att väggspela sig igenom Deporförsvaret men Naybet glidtacklade i sista stund. Emerson blev liggande efter motlägget. Efter halva den första halvleken hade publikens favorit - den unge anfallastalangen Fernando Torres - fått en smäll och bollen gick fram till Diego Tristán. Under någon sekund stannade spelet upp och Deportivo funderade på att slå ut bollen till inkast, men Torres reste sig. Tristán satte då fart från mittplan och sköt ett välplacerat skott lågt i Burgos högra stolpe och ut.
Atlético dominerarade spelet och tog sig främst fram på vänsterkanten där Scaloni och Donato tvingades plocka fram sitt bästa försvarsspel för att inte släppa till chanser. Deportivo tvingades mest satsa på snabba kontringar men lyckades inte flytta upp laget så Makaay och Tristán blev ensamma. Publiken - och även stora delar av hemmalaget - reagerade starkt efter ännu en tuff duell mellan Naybet och Torres. Efter 37 minuter fick Donato inte riktig träff på en nickrensning utan bollen gick rätt ut till Luis García. Yttermittfältaren får också en drömträff men Juanmi var välplacerad och styrde med en paradräddning ut bollen till hörna.
Nöjda med 1-1 gick Deportivospelarna till halvtidsvila. Trots Tristáns stolpskott var man svårt tillbakapressade och verkade stressade i anfallsförsöken. Bäst i den första halvleken var Juanmi, Scaloni, Donato och Mauro Silva.
Irureta verkade ha gett order om mer offensivt spel eftersom Deportivo inledde den andra halvleken betydligt piggare. Framförallt Victor gav sig ut på mer offensiva utflykter. Vid sitt första läge höll han bollen för länge men nästa gång spelade han perfekt till Makaay löpte ifrån hemmaförsvaret, rundade den utrusande Burgos men kom lite i en dålig vinkel. Desperat täckande Atléticospelare skyndade till så Makaay sköt hårt med vänsterfoten - i högerstolpen! Han fick sedan återigen tag i bollen och måttade ett inlägg mot Tristán men försvaret nådde högst. Depor var nu inne i sin spelmässigt bästa period i matchen. Några minuter senare spelade Tristán en fin djupledsboll till Victor men hans inspel nådde inte Makaay som plötsligt avbröt sin löpning mot mål.
Deportivos bättre spel gav Atleti chansen att kontra. En fin passning hittade Luis García som tog sig förbi Scaloni. Juanmi var dock snabbt ute och räddade, men bollen gick till Torres som spelade bakåt till en annan Atléticospelare. Donato och Juanmi offrade sig och täckte skottet som återigen går till motståndare. Lyckligtvis hade nu försvaret hunnit samla sig och bollen spelades undan.
I mitten av halvleken hårdnade spelet återigen till och bland annat Victor blev liggande, medan domaren fingrade på sin kortlek. Depor var dock fortfarande det giftigare laget, och försvaret stoppade enkelt hemmalagets attacker. Efter ett fint anfall spelade Sergio en hård passning in till Tristán vars skott dock gick för nära Burgos. Minuten efter hittade Victor fram till Makaay som prövade med ett distansskott. Burgos fick nu visa sig på den styva linan och med en "TV-räddning" styra bollen till hörna. Hörnan slogs till en trängd Tristán men hans volleyskott gick långt utanför. I sin sista aktion för dagen innan han byttes ut mot Capdevila hittade sedan Tristán fram till Victor med en smart klack, men Hibic lyckades avvärja innan Victor kom till skott.
32 minuter in i den andra halvleken började Fernando Torres show. Den unge anfallaren lyckades först ta ner bollen i kamp med Naybet till höger om Depors straffområde. Han lurade sedan marockanen innan han stenhårt lyfte in ledningsmålet för hemmalaget bakom en chanslös Juanmi. Två minuter senare gör han i princip om aktionen men längre ut på planen. När Donato skyndade till för att täcka fick 18-åringen bollen lite för långt ifrån sig, men då gick den fram till hans lagkamrat Correa som enkelt avgjorde tillställningen med ett distinkt skott. Stackars Naybet blev utbytt och Romero flyttades in som mittback. Med fem minuter kvar var det Romeros tur att bli uppsnurrad och enbart eftersom Torres halkade till hann Juanmi ut för att ta hand om bollen.
Vid sin första bollkontakt fick Acuña skottchans efter hörna men hans vänsterskott smet utanför Burgos stolpe i matchens sista minut. Precis efter detta skadade sig ena linjedomaren och fjärdedomaren fick ta över flaggan under övertiden. Deporspelare som ändå var godkända idag var Juanmi, Donato, Scaloni, Victor och Diego Tristán.
Det känns som att det är på väg att bli "som vanligt" efter en ovanlig höstsäsong där Depor ständigt vann eller tog poäng borta men hade problem hemma. Problemet laget har haft hela säsonget finns dock kvar, att man inte lyckas hålla i bollen och "vila" i eget bollinnehav. Istället tvingas man kämpa och kriga för minsta möjlighet vilket straffar sig i längden. Ett annat problem som Irureta själv har kommenterat är att laget spelar lite FÖR ärligt. I dagens match vann man frisparksstatistiken med 17-10 på BORTAPLAN!! Irureta menar att det faktum att Depor så här långt varit det "renaste" laget i ligan kan vara ett tecken på att man inte är tillräckligt aggressiva. Det är tydligt att han vill försöka tuffa till laget när nu Duscher har fått chansen flera matche i rad, men det är attityden - inte spelarmaterialet - som ska ändras. Tyvärr är det ett faktum att man vinner inga titlar utan att spela på gränsen, och idag var skillnaden mellan de båda lagen vilja, kämpainstinkt, en högerstolpe - och Fernando Torres.
