Krönika: Historien om en Pivote, del 2
En ny typ av Pivote
Många skakade på huvudet och undrade vad som höll på att hända. Milan hade under flera år försökt "vara som Juventus" och värvat smarta spelare utan att lyckas vinna något. Inför säsongen 2002/03 spenderade man mycket på att köpa offensiva spelare, och så anställde man defensive Carlo Ancelotti som tränare.
Ancelotti fick ordern från president Berlusconi: "spela underhållande fotboll, vi förväntar oss inga resultat i år!" Han hade många mittfältare att välja på, men de defensivt lagda var skadade när säsongen stod för dörren. Han valde därför att spela den talangfulle offensive mittfältaren Andrea Pirlo som pivote. Pirlo är liten, inte särskilt tacklingssäker men ganska kvick och - rent ut sagt - en mycket duktig fotbollsspelare.
Så här i efterhand känns det som matchen mellan Deportivo och Milan på Riazor i det första gruppspelet i Champions League för ett drygt år sedan innebar ett skifte. Milan vann med 4-0 och Andrea Pirlo var planens gigant. Han styrde spelet från sin tillbakadragna position och agerade pivote, även om de snabba och spelskickliga mittbackarna gjorde att hans uppgift var enklare.
Vi vet vad som följde. Milan vann Champions League och fotbollsvärlden registrerade. Pivote-rollen är på väg att förändras. Om ett lag har lite snabbare mittbackar så behöver inte pivote-spelaren vara allerstädes närvarande, utan kan jobba över lite större ytor och med lite andra uppgifter. Resultatet blir som när Djurgården spelade den offensivt lagde Stefan Rehn som pivote, och spelade framgångsrik och mer underhållande fotboll än när hans plats tagits av en mer traditionell pivote, Johan Arneng.
Som jag nämnde i slutet av den första delen av krönikan, så börjar Mauro Silva tappa lite som pivote. Förra året täckte han inte upp som tidigare säsonger, så ytterbackarna vågade inte anfalla, och Depors anfallsspel blev stillastående och förutsägbart. Trenden har tyvärr fortsatt. I år har vi sett Deportivo släppa in åtta (8) mål i en och samma match efter taffligt försvarsspel. Ytterbackarna stannar kvar och täcker trots att vi nu har snabbare mittbackar i form av César och - framförallt - Jorge Andrade. Vi har sett Mauro Silva dra på sig onödiga frisparkar, och en utvisning, när han tidigare nästan aldrig ens blev varnad under en hel säsong.
Alternativet som pivote i Deportivos lag är argentinaren Aldo Pedro Duscher. Han är mest känd för många som den som bröt Beckhams fot inför VM 2002. Han värvades från Sporting Lissabon 2000 där han haft en mer offensiv roll än pivote, och åstadkommit några mål i den portugisiska ligan. Sedan han kom till Deportivo har han skolats till att bli Mauros ersättare, även om han inte fått mycket speltid eftersom Mauro sällan varit skadad eller avstängd.
Duscher är snabbare än Mauro Silva, och jobbar över större ytor. Han är dock sämre i positionsspelet, och ofta onödigt vårdslös i sina tacklingar. Trots begränsad speltid har han tagits ut till den argentinska landslaget, och nyligen ryktades det om att Roma är intresserade av honom till nästa säsong som ersättare för Emerson. Duscher är ingen Pirlo, men ändå mer modern i sitt spel och Depor har i år sett stabilare ut defensivt med argentinaren på banan. Kanske är det dags för ett generationsskifte?
