El gran partido - En bicycleta rekryterade mig
Sista matchen för säsongen. Barcelona möter Valencia på Camp Nou i hopp om att vinna och ta sig till Champions League. En ung grabb satt framför tv-rutan och scrollade igenom kanalerna på den fyrkantiga tv:n men hittade inget bra att titta på. Valet landade på en fotbollsmatch, en match mellan två lag som han aldrig hört talas om. Här är historien om rivaliteten inom familjen och när Barcelonas supporterklubb utökades med en person. En bicycleta var orsaken.
Ställningen var 2-2. I det läget var Barcelona inte kvalificerade för spel i "den där jävla Champions" som en viss spelare uttryckte sig om turneringen. Vem bar på Barcelonas tröja denna match? Philip Cocu, Overmars, De Boer, Simao, Patrick Kluivert, Pep Guardiola (idag tränare för FCB) och den som rekryterade mitt hjärta, min själ, mitt liv till Barcelona, Rivaldo. I den 88:e matchminuten stod det fortfarande 2-2 och Barcelona satsade allt man hade på att peta in den sista bollen så att klubben skulle få spela CL. Allting forsades fram, publiken ångade på och avbytarspelarnas fingernaglar var vassare än någonsin. Nervöst var det. Kataloniens befolkning som vill och försöker bli självständiga satt antingen framför tv-rutan eller var på plats på Camp Nou för att bevittna säsongens viktigaste match. På förhand hoppades man på en fotbollsfest signerat Barcelona.
Rivaldo öppnade målprotokollet genom att stänka dit en frispark strax utanför straffområdet. Men Valencia kom tillbaka genom Ruben Baraja som nickade in 1-1. Men han fick inte tyst på Barca-fansen på läktaren som försökte få igång Barcelona till ett nytt ledningsmål. Och det målet kom strax innan pausvilan, från ca 25 meter prickade Rivaldo in bollen bakom Santiago Canizares. En minut in i andra halvlek kom Valencia tillbaka, återigen genom Ruben Baraja på huvudet. Hans två nickmål höll Valencia vid liv.
Grabben är nu helt inne i matchen, inte ens ett terrorattentat skulle få honom att stänga av tv:n. Sedan kom målet. I den 88:e matchminuten anlände 3-2 målet, återigen av Rivaldo vars hattrick var ett faktum. Målet var unikt, aldrig någonsin under min tid som fotbolls-fanatiker har jag sett eller upplevt något sådant. Rivaldo som stod med ryggen mot mål tog emot bollen på bröstet och, till allas förvåning, skickade iväg en bicycleta som borrade sig in i mål bakom Canizares. Grabben förstod inte vad som hade hänt eller vad som stod på spel. Det enda han såg var glädjen som speglades i allas ögon på culés av detta mål. Ett fullsatt Camp Nou hoppade och sjöng ramsor när CL-platsen var ett faktum. Hjälten var Rivaldo från Brasilien. Han var inte bara hjälten i Katalonien, han var och är än idag en hjälte för grabben framför tv:n.
Grabben kunde inte låta bli att kolla på fler Barcelona matcher, det blev mer och mer för varje månad som svepte förbi. Sedan dess han inte missat en enda fotbollsmatch sedan 2005. Més que un club är inristat på hans armar, blodet forsar fram i hans kropp när han pratar om Barcelona och han är idag en culés å det bara skriker om det.
Hans familj består av sju medlemmar varav fyra av dem är madridistas, tre av de är riktiga och den fjärde gillar bara när Barcelona torskar mot Real Madrid (mamman). Inom familjen föddes en rivalitet bröderna emellan vilket är normalt då Barcelona och Real Madrid är ärkerivaler. Tre madridistas(räknar inte med morsan) och en culé, det bådar inte gott inför el Clásico. I synnerhet inte nu när fyra el Clásico-matcher stundar. Stämningen bröderna emellan är spänd samma dag som klassikern drar igång, de pratar inte med varandra. Madrid-anhängarna i denna familj har både applåderat och skakat hand med den ende culén i familjen efter att Real Madrid förlorat mot Barcelona, och då syftar jag på 2-6 och 5-0 matcherna. Både Barcelona och Real Madrid spelar en underbar fotboll som kan slå vilket lag som helst i världen. Kommer Madrid-anhängarna i familjen att jubla eller kom familjens ende Barcelona-anhängare att jubla efter el Clásico på lördag?
Den 16 april 22:00 sparkas den första klassikern för året igång. Tack vare en bicycleta sitter grabben och drömmer om Camp Nou och om att bo i Barcelona. Tack vare en bicycleta kommer grabben att le efter matchen(erna) oavsett hur det går, att vara en culé värmer hans hjärta dag in och dag ut. Att vara culé och bevittna världens bästa klubblagsfotboll, den känslan går inte att slå.
Idag sitter han framför datorn och skriver följande:
Tack Rivaldo! Tack Barcelona! En bicycleta rekryterade mig.