En sneakpeek inför CL
Efter den spelmässigt undermåliga prestationen mot Levante handlar det för Titos del att försöka hitta vägar att taktikmässigt bryta ner Bayern München inför tisdagens semifinal i Champions League. Barcelona kommer åter att ställas mot ett 4-2-3-1, precis som mot Chelsea förra året. Skillnaden nu är att de blåröda inte är favoriter, och troligtvis kommer tyskarna att bjuda på lite mer ytor bakåt, men också på fler attacker framåt. Ingen parkerad buss alltså, men väl en brutal pansarvagn.
Med ovanstående i tankarna, och ett spel som kommer äga rum över hela planen, kommer det inte att handla om att enbart dyrka upp ett lag med tio försvarare, snarare kommer det att krävas att Barcelona vinner de olika matcherna i matchen lagdelarna emellan. Som vanligt är kampen på mittfältet oerhört viktig, men det är i den sista tredjedelen som det kommer att avgöras.
Det mest intressanta på förhand är hur Tito Vilanova väljer att formera anfallet. Att det kommer vara en traditionell fyrbackslinje råder det så här på förhand inte så stor tvekan om, men längre upp i banan finns det utrymme att överraska. Personligen tror jag att Tito, i alla fall på bortaplan, kommer att välja att spela med en extra mittfältare i stället för två forwards som flankerar Messi. Största anledningen till detta är i första hand inte att vinna matchen, utan att ta med sig ett bra resultat hem inför returen på Camp Nou. I andra hand det faktum att Bayern är Bayern, och till Allianz arena kommer man inte instövlande hur som helst.
Även om detta innebär att Bayern kan packa ihop sin backlinje, betyder det också att Barcelona kan trycka upp ytterbackarna, som i sin tur leder till att spelare som Robben och RIbery måste lägga energi på att försvara och hamnar lite längre ner i plan. Den största anledningen till att spela på detta sätt är dock att det kommer finnas fler spelare kring bollen vilket gör att presspelet vid bolltapp blir enklare. Det är ju precis det som Barça delvis saknat i år, men som fick en god utdelning mot Milan när det äntligen infann sig igen. Tyskarna är dock betydligt bättre i passningsspelet, och kommer göra mindre misstag än italienarna. Så, vem blir i detta scenario den fjärde mittfältaren? Cesc? Song?
Alternativet är att spela som mot Levante, dvs med en ytter (i den matchen Tello) som har som uppgift att bredda spelet och skapa en mot en-situationer mot sin ytterback och samtidigt skapa yta i mitten. PÅ andra sidan en forward (Villa mot Levante) som tar en mer central position och på så sätt skapar yta för Alves att komma till inläggslägen från höger. Inte min kopp av te då det normalt sett är alldeles för dåligt med spelare i straffområdet, samtidigt som det är lättare för Bayern att sätta press på kanterna och vid bolltapp skapar det enorma ytor bakåt.
Sergio Busquets gjorde inga av sina bättre matcher mot PSG i kvartsfinalen. Anfallsmässigt led han av att i princip bli punktad av en droppande och hårt arbetande Lavezzi, och kanske kan Toni Kroos få en liknande roll på tisdag. Försvarsmässigt led den gänglige pivoten av att bollarna antingen kom över huvudet på honom innan Barcelona hann sätta in pressen, eller så var ytan mellan honom och mittbackarna alldeles för stor när mittbackarna tvingades falla för att undvika bli förbisprungna av snabbare anfallare. Ska Sergio komma till sin rätt måste det finnas ett bra avstånd mellan lagdelarna så att han kan använda sina medspelare på ett bättre sätt i uppbyggnadsfasen, och inte behöva täcka alldeles för stora ytor defensivt.
Försvarsmässigt kan det bli lite klurigt. Under Jupp Heynckes har den tyska maskinen utvecklats både defensivt, men framför allt offensivt sedan Barcelona slog ut dem med sammanlagt 5-1 2009. Scweinsteiger har omskolats från yttermittfältare till att vara en tvåvägsspelande innermittfältare. Längst fram har man nu en hårt arbetande Mandzukic i stället för en mer statisk Luca Toni. Dessutom har man fått in en playmaker i rollen som nummer 10 i form av Kroos som dels har förmågan att sätta medspelarna i bra lägen, men som också kan bryta in i straffområdet. Lägg till den unge tysken har ett riktigt vasst skott och en stor arbetskapacitet, och vips så förstår man att Barcelonas försvar kommer bli satt på prov centralt.
Personligen är jag mest orolig för inläggslägen där den bortre ytan har varit Katalanernas akilleshäl otaliga gången under säsongen. Att ytterbackarna hittar en bra balans mellan offensiven och defensiven känns på förhand viktigt, men också att mittbackarna inte överbelastar den främre ytan. Det mesta talar för att Alba och Alves startar, förhoppningsvis blir de inte alltför utlämnade och kan få hjälp av mittfältarna att blocka inläggslägena redan innan de uppstår.
Skulle Barcelona lyckas neutralisera Bayerns kontrings- och kantspel finns det dock ytterligare en faktor för Heynckes att ta till. Oavsett matchbild brukar han plocka in Mario Gomez och då kommer det att lyftas in bollar från alla möjliga håll. Den store tysken är en utmärkt target- och huvudspelare (även om han behärskar andra delar av spelet också), och det finns ingen i Barcelona som han matcha honom i det avseendet.
Följaktligen bör också fasta situationer nämnas som en viktig match i matchen. Det finns gott om goda huvudspelare i Bayern även utan Supermario. Men framför allt är samtliga spelare hungriga och har både vilja och förmåga att hitta in i ytan framför, eller bakom, sin försvarare. Valdés i målet måste hjälpa sina försvarare att organisera de fasta situationerna, samtidigt som han själv måste våga komma ut och boxa bort bollar. 1.83 över havet är sannerligen ingen längd när det gäller målvakter, men med spänst och mod kan det ändå gå vägen.
Slutligen. Den mest avgörande faktorn till att vinna matchen i matchen, och avgå med seger stavas målskytte. Detta innebär så klart att Messi, som vanligt, kommer att ha en avgörande roll. Bayern har, till skillnad från Barcelona, ingen enskild spelare som kan avgöra matcher utan förlitar sig till lagmaskinen. Och det måste los blaugranas utnyttja. Ju mer Messi är involverad i spelet, desto större chanser har Barça att vinna. Så den allra viktigaste frågan kommer trots allt att ställas av Messi. Är van Buyten och Dante kapabla att stoppa världens bäste? En sak är i alla fall säker, la Pulga kommer vara oerhört sugen på att spela fotboll igen efter sin skada.
Låt oss utnyttja detta. På alla plan.
Glädjen att få spela en så här stor match måste alltid vara större än rädslan att förlora den. Visca el Barça!
