Estació Blaugrana v. 7
Den här veckan diskuterar redaktionen Copa del Rey och Messis roll på högerkanten. Dessutom diskuteras om Barcelona håller på att bli ett mer kontringsinriktat lag och vad lagets fina form beror på.
Medverkande:
Markus Inanolgu: skribent Barcelona
Emily Ottosson: skribent Barcelona
Den senaste tiden har Barcelonas spel utvecklats till ett mer rakare och direkt spel med snabba omställningar, vilket onekligen har varit effektivt. Håller Luis Enrique på att föra Barcelona ett steg bort från possessionsfotbollen till att bli ett mer kontringsinriktat lag?
Markus
– Nej, jag tror inte att Luis Enrique egentligen är på väg att föra bort Barcelona ett steg från possessionsfotbollen. Det är dock förmodligen hans förtjänst att man spelar rakare och kontrar oftare numera. Kontringsspelet är en komponent som inte har varit särskilt närvarande i Barcelonas spel de senaste säsongerna. Det är tillfredsställande att konstatera nu att katalanerna är skickliga på denna disciplin också. Det tålmodiga passningsspelet är nyttigt och viktigt många gånger, men att man nu kan variera det sättet att spela med rakare och snabbare anfallsspel är en mycket stor fördel.
Emily
– Njäe, jag skulle inte vilja sträcka mig så lång som att kalla Barcelona ett kontringsinriktat lag. Däremot är spelet betydligt mer varierat nu och man behöver inte slå 30 passningar inom laget innan någon kommer till avslut. Finns det läge att kontra utnyttjar man ytorna och att man har Neymar och Suárez som löper i djupled på ett perfekt sätt genom snabba omställningar som ofta resulterar i mål. Det är uppfriskande att se faktiskt. Hur många gånger har man inte skrikit åt tv:n eller dataskärmen när ett strålande kontringsläge dyker upp, men när laget inte utnyttjar det utan lugnar ner spelet och återgår till att passa ihjäl motståndarna. Nu är det bara att njuta när den där perfekta bollen slås på djupet och river upp stora hål i motståndarnas försvar, men att kalla Barcelona ett kontringslag är fel.
Jag hoppas att Barcelona aldrig går ifrån sin grundfilosofi, men samtidigt har kontringar och snabba omställningar varit något som desperat saknats under de senaste säsongerna då passningsspelet har gått så väldigt långsamt. Variation är bra och det är något Barcelona har blivit väldigt duktiga på under Luchos ledning. Att bara anfalla på ett sätt ständigt och jämt kan bli ganska förutsägbart i det långa loppet och det varierande anfallsspelet är inte bara underhållande att titta på, utan levererar resultat också – en perfekt kombo.
Barcelona besegrade Villarreal med 3-1 i den första av två semifinalmatcher i Copa del Rey. Vad säger du om matchen och vad tror du om returen? Kan Barça gå hela vägen till final? I den andra semifinalen möts Athletic Club och Espanyol, vilket lag skulle du helst vilja se som motståndare i en eventuell final?
Markus
– Barcelona stod återigen för en stark insats. Man var det klart bättre laget. Villarreal spelade väldigt defensivt och tillät inte Barcelona att skapa särskilt många klara målchanser. Ändå var det uppenbart att Barcelona har ett stort självförtroende och är i ypperlig form för närvarande. Man var kreativ och försökte hela tiden gå framåt. Det fina, offensiva spelet gav en god utdelning. Med tanke på att Barcelona har med sig en 3-1-ledning till returmötet så ska det mycket till för att man inte ska avancera till finalen i den spanska cupen. I en eventuell final spelar det ingen större roll vilket lag man kommer att ställas emot. Barcelona kommer ändå vara storfavorit i en final.
Emily
– Athletic. Inget snack om saken. Även om ett katalanskt derby skulle utgöra en rolig final vill jag inte se Espanyol i en final. Los Pericos har en historia av att spela fult och göra det svårt för Barcelona så tack men nej tack till en helkatalansk final. Athletic däremot unnar jag all framgång och matcherna mot baskerna brukar alltid vara underhållande tillställningar. En final i Copan mellan Barça och Athletic är ju klassisk så jag hoppas verkligen att båda lagen tar sig till final och att finalen spelas på Bernabéu. Det hade varit episkt.
Angående matchen mot Villarreal tyckte jag Barcelona gjorde en bra insats mot ett väldigt kompakt och defensivt Villarreal. Stundtals blev det lite handbollskänsla eftersom Villarreal föll så otroligt långt ner och Barcelona hade svårt att hitta några ytor. Blaugrana tryckte dock på bra, fick till slut utdelning och vann rättvist, även om siffrorna var lite i underkant. Ter Stegen gjorde en miss på Villarreals mål, men jag har inga problem med att bortse från den. Neymar hade inte sin bästa dag på jobbet, men förhoppningsvis påverkar det honom inte allt för mycket.
Jag tror att vi kommer att få se en helt annan matchbild i returen på el Madrigal, med ett Villarreal som inför sina fans kommer att flytta upp positionerna och gå för ett tidigt mål. En högre press från Villarreals sida ger Barça större ytor att operera på och så länge man håller undan för Villarreals fenomenala anfallare i form av Giovani och Vietto samt håller koll på Cheryshev borde Barcelona avancera till final utan större bekymmer. Men Villarreal har gjort det svårt för Barça förut och kommer inte ge sig utan en fajt, särskilt inte med tanke på att de har ett bortamål i bagaget, så Luchos manskap får inte bli för komfortabla och tro att semifinalen är avgjord innan de 90 minuterna på el Madrigal är över.
I början av säsongen diskuterade vi Messis nya roll som släpande anfallare, men nu verkar argentinaren ha intagit en ny roll till höger i anfallet. Vad tycker du om Messis nygamla position? Är det där han kommer mest till sin rätt?
Markus
– Lionel Messi fungerar naturligtvis alldeles utmärkt både som släpande anfallare och till höger i anfallet. I dagsläget njuter jag av att se honom som högeranfallare. Mästerligt som han spelar nu får han gärna fortsätta i den positionen. Samtidigt så ska det ju sägas att han har en väldigt fri roll på kanten. Det är onekligen inte så sällan han går in mot mitten under matcherna. Det är helt rätt att ge honom fria tyglar. Ett geni som han ska aldrig behöva känna sig begränsad av taktiska direktiv eller position.
Emily
– Även om Messi allt oftare har utgått från högerkanten på senare tid vandrar han fortfarande in centralt ganska ofta och faller ibland ner på mittfältet för att leverera sina delikata passningar till Neymar och Suárez. Personligen bryr jag mig inte alls om var Messi har sin utgångsposition eftersom har ändå är lite överallt på plan. Hans roll är ganska fri och det ska den vara också för det är då han trivs bäst och därmed kommer mest till sin rätt.
Sedan årsskiftet har Barcelona gått som tåget, men Luis Enrique sa för några dagar sedan att ingenting har förändrats utan att spelet baseras på samma idéer som tidigare. Så kanske det är, samtidigt som det känns uppenbart att något är annorlunda, men vad? Vad tror du att lagets fina form och bra spel på sistone beror på?
Markus
– Laget spelar enklare och rakare än på länge och mycket tack vare det har man presterat en fantastisk fotboll. Man verkar ha insett att det lönar sig att spela okomplicerat och snabbt när man går framåt. Spelarna tenderar i stor utsträckning gå på intuition på planen, vilket jag antar är ett intyg på att man litar på sin egen förmåga och är i fin form. Jag tror att man har växt som lag i takt med segrarna på senare tid. Den mentala faktorn ska inte underskattas i sammanhanget. Barcelona har en formidabel trupp och det vore bara konstigt om inte alla begåvade spelare skulle förmå bjuda på en stor fotboll. Sammantaget gjorde Barcelona en skaplig höst, men känslan var att man kunde klart bättre. Mycket riktigt så har man nu visat att man är ett lag med en väldigt hög kapacitet. Man ska ha i åtanke att Luis Enrique kom in som ny tränare för klubben i somras och att hans idéer kanske inte var lätta för spelarna att anamma till en början. Hur som helst var jag hela tiden tämligen övertygad om att det var en tidsfråga innan Barcelona skulle prestera bättre. Man måste ju inse att ett lag med den fenomenala trion i anfallet, MSN, förr eller senare rimligtvis måste bjuda på en spektakulär fotboll.
Emily
– Lucho säger att ingenting har förändrats, men trots det tycker jag att det verkar som om Lucho har förändrats. Vi var inne på det nån annan vecka och jag tror att allt som hände där vid årsskiftet har haft en positiv inverkan på gruppen och att hela gruppen har kommit närmare varandra. Jag tycker att Lucho visar känslor på ett helt annat sätt nu för tiden och det är som om en barriär mellan spelarna och Lucho föll och att de nu har en bättre relation. Sen är det givetvis så att när saker och ting går din väg rullar det mesta på och i nuläget stämmer allt för Barcelona. Men det svänger snabbt. Titta bara på Real Madrid, som för några veckor sedan var ”bäst i världen” och som för en vecka sedan blev totalt avklädda av Atlético. Samtidigt var Barcelona lite underdogs och enligt vissa ”det sämsta Barça på många år”. Som sagt, det svänger snabbt och det är bara att njuta medan det varar. Ett poängtapp i ett viktigt skede kan vara allt som behövs för att tippa vågskålen åt andra hållet och de kalla vindarna börjar snabbt blåsa.
En annan viktig faktor till att det går bra nu är att Lucho har hittat sin ideala startelva och numera roterar betydligt bättre än tidigare. Laget har spelat ihop sig på ett helt annat sätt än under hösten och det beror på att spelarna kontinuerligt får spela tillsammans. En och annan spelare får vila då och då och det är inget konstigt med det eftersom det görs på rätt sätt. Istället för att byta ut halva startelvan och placera spelare på fel positioner från den ena matchen till den andra får spelarna kontinuitet och hittar formen tillsammans. Det blir lite som en kedjereaktion – en spelare hittar formen, levererar på topp och lyfter därmed sina medspelare en efter en.
Rent mentalt tror jag också att segern mot Atlético direkt efter förlusten på Anoeta satte enorma spår psykologiskt hos spelarna. Efter att inte ha lyckats besegra Atleti en enda gång förra säsongen blev det en rejäl överkörning, vilket boostade moralen i laget. Att den sen blev ytterligare två vinster mot de regerande mästarna gjorde inte saken sämre. På det stora hela känns det som om laget har blivit mer av ett kollektiv nu och inte bara en grupp full av individer.
