Barcelona - Atlético2 - 0
FC Barcelona - Atlético Madrid 2-0
Seriefinalen såg länge ut att sluta mållös, men Suárez ville annat. Ett välplacerat avslut följt av en iskall Messi-bredsida drygar ut Barças serieledning till elva poäng, och ligatiteln närmar sig!
Precis som väntat började Atlético avvaktande och det var Barça som förde spelet. Trots detta hade Barça svårt att skapa några riktigt hotande chanser, förutom då Alba träffade stolpen, eller när Coutinho rann igenom efter ett fint samspel med Suárez.
Avslutet var egentligen inte dåligt, tanken var att styra ner den mot första stolpen, men Jan Oblak stod emot precis allt. Åtminstone i 85 minuter.
Atlético stack upp ett fåtal gånger, men det kändes egentligen aldrig särskilt farligt.
I övrigt präglades matchen givetvis av det som skedde i 28e matchminuten.
På förhand såg Diego Costa ut att kanske missa matchen, men han tog sig inte bara in i truppen utan raka vägen in i startelvan. Jobbigt, var första tanken. Hans mål i höst-mötet fanns kvar på näthinnan, och Costas mentalitet utgör alltid hot. Den här gången skulle det visa sig att Costa utgjorde ett större hot mot Atlético själva.
Costa är som bekant sällan nöjd med domarinsatser, och i den 28e minuten var han riktigt irriterad efter att ha fått ett domslut emot sig. Några väl valda (eller kanske snarare ej väl valda) ord senare, och Costa var utvisad.
Efter att Barça börjat matchen trevande kändes det nu som att det skulle mycket till om detta inte skulle bli tre poäng.
Men, Atlético har ett av världens bästa försvarsspel och 0-0 stod sig till halvtid och mer därtill. Barça gnetade på, Messi kom till avslut efter avslut, men Oblak räddade precis allt och visade att han är en av världens absolut främsta burvaktare.
MEN, i den 85e minuten kom så kvitteringen, och det av vår alltid lika ojämne striker.
Mycket kan man säga om Suárez, men han levererar nästan alltid i stora matcher. En vanlig anfallare hade nog inte tagit det avslutet eftersom Suárez redan bränt ett knippe chanser, men Suárez självförtroende är obevekligt. Ett extremt precist avslut i bortre från långt håll och plötsligt var det 1-0.
Av bara farten kom sen 2-0 i stort sett i anfallet efteråt. Messi vek in, snubblade runt lite, och passade sedan in bollen. Sån sinnesnärvaro på det avslutet.
2-0, och ligatiteln känns väldigt, väldigt nära!
_________________________________________________________________________________________________________
Matchen var väldigt lik de senaste mötena mellan Barça och Atlético. Huvudstadslagets primära egenskap är att stänga ner matcher, och inte ens Barça har lätt att låsa upp försvaret. Mot Atlético måste du ta vara på de chanser du får.
Juventus gjorde det i Champions League, Barça gjorde det inte idag - men vann till slut tack vare individuell briljans av Suárez.
Vidare tycker jag Coutinhos insats ska lyftas. Han lämnade matchen poänglös och kanske inte helnöjd, men han var betydligt mer involverad i matchen jämfört med tidigare matcher. Tendensen har varit att han liksom inte synts till, inte fått boll och inte bidragit. Idag kändes han bestämd, hungrig och intresserad. Tråkigt bara att han inte kunde kröna insatsen med ett mål.
Malcom kommer in och gör en kanoninsats, i vanlig ordning. Visst, han var inte inne jättelänge och låg inte bakom några superchanser, men han vill alltid ha boll och känns väldigt mån om att hjälpa laget och visa upp sig. En bra och viktig egenskap.
Ett ytterligare hedersomnämnande till Lenglet, som återigen gör en fantastisk insats. Glidtacklingsblockeringen i andra halvlek är exceptionellt bra försvarsspel, extremt följsamt.
Ligan är nu i stort sett avgjord, vilket underlättar när allt fokus nu ska flyttas över till Champions League. Matchen mot Atlético var betryggande - försvarsspelet satt, och Barça skapade ändå ett gäng chanser mot kanske världens bästa försvar.
Men kanske det allra viktigaste - Messi är fortarande i storform.
Matchfakta:
Bollinnehav: 64-36
Skott: 21-9
Skott på mål: 10-2
Offiside: 1-0
Hörnor: 5-1
Gula kort: 3-4
Röda kort: 0-1
