- -
FC Bayern - FC Barcelona 3-2: Vamos a Berlin!!
En på förhand relativt säkrad match slutade som befarat: FC Barcelona spelar återigen Champions League final. Vem kunde tro och hoppas på något sådant efter förlusten i San Sebastian i januari?
Lucho ställde upp samma elva som för en vecka sedan, dvs följande:
Ter Stegen
Alvés – Pique – Mascherano – Alba
Busquets
Rakitic – Iniesta
Messi – Suarez Neymar
Första halvlek
Matchen börjar ganska försiktigt, kanske beror det på att vi alla satt och väntade på den där tokoffensiven från Bayern. Det var istället Barcelona som stack upp allra först genom att Dani Alvés hittade in till Rakitic som tog en bra löpning bakom Bayernförsvaret. Kroatens avslut kunde dock avfärdas relativt enkelt av Neur.
Istället för 0-1 och dödsstöten så hände det som inte fick hända. I den 9e minuten är det Xabi Alonso som slår en lång hörna som Mehdi Benatia ostört nickar in och Allianz Arena var i extas, 1-0 Bayern. Snacka om flashback från mötet 2013.
Dessa minuter mellan målen var inga roliga minuter. Från tv-rutan kändes det som att laget blev lite panikartat men det var nog mer jag som blev det. Paniken la sig dock ca 10 minuter senare. Det är Messi som får bollen, slår en fantastisk genomskärare till en framåtrusande Suarez som i sin tur osjälviskt hittar in till Neymar som i öppen bur lägger in 1-1. Lättnaden var enorm och steget till Berlin var nu otroligt nära.
I den 19e minuten, 2 minuter efter Barcas kvittering, är dock Bayern framme igen. Det är Lahm som lyfter in bollen och Muller får till en lobbnick mot krysset men Ter Stegen gör en fin räddning. Även om Bayern behövde göra hela fyra mål så kändes det ändå lite skakigt. Nästa läge kommer i den 27e minuten. Det är Muller som kommer på genombrott, hittar in till Lewandovski som får iväg ett snabbt avslut men som tur var får den polska superstjärnan skottet mitt på Ter Stegen.
Men istället för ett hemmamål är det Barcelona som sätter in dödsstöten. I den 17e minuten skarvar Messi bollen till en fri Suarez som kommer lite ur vinkel . Urugayanen hittar istället återigen Neymar på andra sidan som kyligt tar ner bollen och dunkar in 1-2 i Neurs första hörn och nu var i stort sätt Berlin ett faktum.
Bayern lyckas vaska fram ett par halvfarliga lägen innan halvtidsvilan men 1-2 står sig i halvlek.
Andra halvlek
I ärlighetens namn så kändes den andra halvlek som en lång och dryg transportsträcka tills slutsignalen. Och det var också vad det var när vi summerar den i efterhand. Lucho valde att byta ut Suarez och ta in Pedro redan i halvtid och de första rapporterna menar att det var en försiktighetsåtgärd.
Bayern försöker få ett tryck på Barcelona men lyckas inte skapa några heta chanser de första 10 minuterna. Barcelona och andra sidan känns redan vid denna tidpunkt otroligt passiva vilket skulle bli ännu värre ju längre in i halvleken vi kom.
I den 60 minuten lyckas Bayern välförtjänt kvittera till 2-2. Det Busquets som slår bort en boll på mittplan och Bayern kan snabbt ställa om. Det är Lewanvodski som får bollen och lurar bort, en för dagen blek Mascherano, och kan enkelt placera in bollen distinkt i Ter Stegens vänstra hörn.
Matchen fick här lite energi igen och Bayern fortsätter att försöka vaska fram några heta chanser men det är svårt. Stundtals känns det dock farligt då Barcelona helt och hållet slutar spela och endast inriktar sig på försvarsspel. Med 15 minuter kvar av matchen lyckas också Bayern ta ledningen. Efter lite flipperspel utanför Barcelonas straffområde så hamnar bollen hos Muller som enkelt placerar in 3-2 för tyskarna och nu var det ju trots allt ”bara” tre mål upp.
Men de sista 15 minuterarna blev dock ingen höjdare och det är istället Barceona som i slutet borde ha gjort 3-3 när Neymar elegant tar sig förbi sin motståndare och slår en lite för hård passning till Messi och chansen rinner iväg. Domaren blåser av matchen och Barcelona är i CL final!
Tankar efter matchen
Den dåliga andra halvleken gav lite bitter eftersmak men det är lätt för oss supportrar att känna så och jag förstår att många culés ändå beskymrade över vad vi såg. Men jag tror dock att Lucho och có hade mer koll på läget än vad vi tror och just nu känner jag bara en så enorm glädje att vi återigen är i europas finaste final, och på sättet vi har gjort det saknar på senare år motstycke. Vi har slagit ut Englands, Frankrikes och nu Tysklands bästa lag, snacka om välförtjänt finalplats. Berlin here we come!
Nu gäller det för laget att ladda om batterierna inför helgen och förhoppningsvis får vi anledning att fira en titel redan nu på lördag när laget gästar Atletico på Vicente Caldéron.
VISCA BARCA
