Fernando Torres: "Cholo var den avgörande faktorn"
Fernando Torres presenterades inför 45,000 Atlético-supportrar strax efter lunch under söndagen.
"Idag är en viktig dag i Atlético de Madrids historia. Idag har Fernando Torres återvänt hem". Det var så som Enrique Cerezo inledde Fernando Torres presentation strax efter 13:00 i Atléticos pressrum. Han må vara impopulär, Cerezo, men den första söndagen under 2015 går till historien vare sig man vill det eller inte. Fernando Torres övergång blev klar dagarna innan nyår, men presentationen har väntat till efter det nya året. Igår spelade Atlético de Madrid mot Levante och om man mot förmodan inte haft en aning om vad som har pågått inom fotbollsvärlden sedan julafton så skulle man kunna tro att Atleti spelade ny match idag. Det gjorde man, på sätt och vis. Uppskattningsvis 45,000 människor tog sig till Manzanaresfloden, i stort sett alla iklädda sina röd-vitrandiga kläder för att hälsa "El Niño" välkommen hem igen.
Atlético-redaktionen hade naturligtvis Alexander Ivanovski på plats för att bevaka Torres återkomst och det blev minst sagt en jättesuccé. Utöver just Atleti-redaktionen fanns över 250 journalister på plats för att ge en glimt av den upplevelse som de röd-vitrandiga supportrarna väntat på i 7,5 års tid. Efter Cerezos tal, som han naturligtvis läste rakt av, var det således dags för huvudpersonen själv.
FERNANDO TORRES TAL
"Först av allt vill jag tacka alla som har kommit hit. Precis som Enrique Cerezo sade innan jag klev på podiet så var vi här, i samma rum och tog farväl för sju år sedan. För mig har det alltid varit ett "på återseende", snarare än "farväl". Idag är vi slutligen här igen. Jag vill inte sitta här och prata för länge då supportrarna väntar på mig där ute och det faktiskt är ganska kallt. Jag vill bara säga att det faktum att jag har kommit tillbaka gör mig oerhört glad. Det kommer bli svårt att hålla bort känslorna för mig, men nu måste jag fokusera på laget. Den här klubben representerar alla de värden som jag har lärt mig under min tid i ungdomslagen. Förra året är ett praktexempel på vad den här klubben handlar om; engagemang och beslutsamhet vare sig vi vinner eller förlorar. Jag har följt Atlético från långt håll och varje seger fyllde mig med lycka. Jag längtar tills jag kan dra på mig Atlético-tröjan och börja spela. Jag skulle vilja tacka presidenten, el Cholo, Caminero och Profe Ortega för deras stöd. De förklarade för mig vad laget är i behov av. Jag är också tacksam gentemot mina lagkamrater för sättet som de har välkomnat mig på. Jag hoppas lära mig de saker som har gjort det här laget till ligamästare. Jag har följt laget från utsidan, nu vill jag in och uppleva det på insidan."
PRESSENS FRÅGOR TILL FERNANDO TORRES
Hur har Fernando Torres förändrats under de 7,5 åren som han varit borta från sitt Atlético?
"Utanför planen har det hänt en hel del. På det personliga planet är jag idag gladare och mognat. På det sportsliga planet har saker och ting också förändrats. När jag som 24-åring lämnade Atlético insåg jag något väldigt jobbigt. För att såväl Atlético som jag skulle fortsätta växa var jag tvungen att lämna klubben. Det var den svåraste stunden i min fotbollskarriär. Klubben har växt och med facit i hand så var det rätt beslut just då. Jag har även vunnit titlar, men jag vill även vinna titlar här"
Vilken typ av klubb har du återvänt till och vad kommer Simeone kräva av dig?
"Jag har återvänt till en klubb som har växt mycket utan samma ekonomiska muskler som andra storklubbar de senaste åren. Cholo har varit viktig för att min återkomst skulle bli verklighet. Han är medveten om att jag känner till klubben, laget och honom. Jag vet hur krävande han är som lagkamrat och det gäller ännu mer nu när han är tränare. Jag hoppas förstå det han vill på en gång för att på så vis bidra när jag väl behövs. Jag är här för att bidra till laget. Jag förstår att jag har ett speciellt ansvar gentemot supportrarna och det ser jag på supportrarna. Därför ser jag fram emot att börja spela. Jag vill bara dra på mig tröjan och gå ut för att träffa supportrarna."
När var du övertygad om att du skulle återvända till Atlético?
"Det finns inget konkret tillfälle utan det har varit en process där jag har insett att jag har saknat något. Jag behövde någonting som motiverade mig och det kan jag få här. Atlético behövde en förstärkning i anfallet och jag tackar gud att det gick vägen. Vi diskuterade om det skulle vara möjligt att genomföra, lyckligtvis drog vi alla åt samma håll. När överenskommelse väl var på plats mellan de båda klubbarna var beslutet ganska enkelt. Jag har drömt om just det här scenariot under en längre tid. Att jag numera kan se mig själv iklädd Atlético-tröjan med Atlético-loggan känns lite konstigt efter all den här tiden som har gått, men det här är en speciell dag."
Budskap till supportrarna
"Det är bara att titta på supportrarnas reaktion en dag som denna för att få svaret på den frågan. Det väntar mängder av supportrar där ute, supportrar som älskar Atlético de Madrid. Supportrarna kommer aldrig vara ett problem för den här klubben. Det var med hjälp av deras stöd som laget lyckades vinna ligan. Jag är helt säker på att atmosfären under onsdagens derbymatch kommer vara helt otrolig. Det enda jag kan göra är att tacka supportrarna. Jag har spelat med motståndarlaget här och samtidigt lidit. Jag har också spelat här med Atlético och bara känt en stor tacksamhet gentemot supportrarna. Mitt budskap är att behålla den gemenskap som vi har för i slutändan är Atlético större än allt och alla."
Samtidigt som Torres tog på sig de röd-vitrandiga kläderna igen fylldes Vicente Calderóns läktare på i en rasande fart. Köerna var väldigt långa och insläppen pågick ständigt. Atlético-supportrarna hade mobiliserat och det rejält. Allt var röd-vitrandigt hela vägen från Píramides tunnelbanestation till arenan. Den 850 meter långa sträckan var precis som den brukar vara under matchdag. När Torres väl dragit på sig tröja nummer 19 och gått ut i Atléticos ställ tillsammans med sina barn Nora och Leo, togs han emot av ungefär 45,000 människor. Den sedvanliga fotograferingen genomfördes och barnen gjorde det som lika många på läktarna drömmer om än idag: sprang ut på Vicente Calderóns gräsmatta med en boll vid fötterna.
Por gente como Fernando Torres somos del Atleti.
Bienvenido a casa, Fernando!
