Fotbollen vann
För nästan exakt tre år sedan, den 30e december 2015, stod Mikky Kiemeney på Camp Nou och intog den ståtliga arenan. Hon hade åkt ända från Nederländerna, men hon var inte ensam på resan. Med sig på Camp Nou hade hon sällskap av sin pojkvän, en stor Barcelonasupporter, som tillsammans med sin flickvän Mikky fick uppleva sin favoritklubb på plats. Tre år senare är supportern tillbaka.
Denna gång kommer supportern dock inte stå och ta selfies framför Camp Nous gröna gräs och slitna läktare tillsammans med andra supportrar. Eller förresten, stryk det: andra supportrar kommer garanterat vilja ta samma bilder på Camp Nou tillsammans med Barcelonasupportern – precis på samma sätt som Mikky Kiemeney gjorde den 30e december 2015. Dessutom: en gång supporter, alltid supporter. Och nej, Barcelonafanet jag pratar om är inte Isco som finns på bild iklädd Barcelonatröja och vars hund heter Messi. Barcelonasupportern jag pratar om heter, som ni säkert redan listat ut, Frenkie de Jong.
Efter en lång och utdragen transfersaga så blev det igår den 23e januari 2019 äntligen officiellt: från och med 1 juli 2019 så är Barcelonasupportern Frenkie de Jong Barcelonaspelaren Frenkie de Jong. Trots att det varit på gång ett bra tag så hände allting snabbt när Barcelonas president personligen beslöt sig för att åka till Amsterdam för att säkra de Jongs signatur. En (1) välförtjänt klapp på axeln till Bartomeu och ledningen som med detta visar att man vill satsa ungt, spännande och på Barcelonas filosofi. Lite snålt med endast en (1) klapp på axeln kan man då tycka, även om den alltjämt är välförtjänt, men kom då ihåg hur kritiserad ledningen med Bartomeu i spetsen varit och troligtvis också kommer fortsätta att vara. Okej då, två (2) klappar kan de väl få på respektive axel. För ska man tro rapporterna så var den främsta konkurrenten om holländarens signatur en viss klubb från Paris. För just detta, att Barcelona trumfar PSG i jakten på en av världens mest jagade talanger, förtjänar de en till klapp på axeln. Fortfarande två (2) klappar totalt.
För i en tid där fotbollen kommersialiseras mer och mer (trött spaning, jag vet) så piggar det ändå upp att den största mittfältstalangen på många år väljer ett gå till ett lag med riklig historia, unik kultur och egen filosofi. Med det inte sagt att PSG inte besitter dessa saker. Men det går inte riktigt att jämföra med en klubb som funnits i över 100 år, spelat och vunnit de största europeiska finalerna, haft några av de bästa spelarna genom tiderna i sina trupper, fostrat egna spelare som lämnat oförglömliga avtryck i historien – och då har jag inte ens nämnt historiska banden som finns mellan FC Barcelona och AFC Ajax som fotbollsklubbar. Återigen, man kan anse att PSG har allt detta och kommer säkerligen ha ännu mer av detta i framtiden men det går också att argumentera för att de flestas föräldrar är äldre än PSG som klubb. Detta sagt med all respekt för Paris Saint-Germain. Dessutom, jag tycker det är coolt att Frenkie får uppfylla de allra flesta supportrar högsta önskan: att få spela i sin favoritklubb.
Missförstå mig inte. Jag är väl medveten om att Frenkie de Jong knappast gått till exempelvis IF Sylvia i division 1 och därmed tackat nej till mångmiljonkontrakt. Frenkie har haft turen att klubben i hans hjärta är en av världens framgångsrikaste klubbar som kan betala världens högsta löner och erbjuda honom att spela med världens bästa spelare. Med det i åtanke är det svårt att argumentera för att hjärtat styrde hans klubbval. Å andra sidan har vi otaliga gånger sett spelare som väljer pengar före allt – detta blir dessutom allt vanligare. Jag är också medveten om att PSG ryktas ha dragit sig ur förhandlingarna när prislappen enligt deras tycke blev för hög. Samtidigt går det till viss grad att hävda att Barcelonas pengar har sitt ursprung i just klubbens historia, kultur och filosofi – till skillnad från PSG vars pengar har sitt ursprung någon annanstans. Det är Barcelonas fotboll genom historien som möjliggjort att klubben kan lägga enorma summor på spelare, detsamma går tyvärr inte att säga om PSG ännu. Låt oss dock inte glömma att FC Barcelona så sent som förra säsongen gjorde reklam för företag från Qatar, Barca är långt ifrån fria från oljefläckar.
Så vart vill jag komma med detta? Vann historia över olja? Vann fotbollen? Jag tycker det. I slutändan var det spelaren som valde. Spelaren valde det lag han vuxit upp med, det lag han sett vinna och det lag där hans hjältar spelat. När Frenkie växte upp var Barcelona det lag som vann allting, i framtiden kanske det laget är PSG. Dåtidens Barcelona kunde vinna så mycket tack vare den fantastiska egna generation spelare som erövrade världen under Frenkeis uppväxt. En generation spelare som vuxit upp i en klubb med anrik historia, egen kultur och filosofi. Låt oss hoppas att dagens barn som växer upp ser ett Barcelona som åter erövrar världen med hjälp av sin historia, kultur och filosofi. Dessutom med Frenkie de Jong i spetsen. Då vinner fotbollen.
