Guardinova: 1 försvarare, 9 mittfältare
Tränarduon tillika radarparet Guardiola och Vilanova har mäktat med mycket under deras gemensamma tid längs sidlinjen. Ändå har dem alltid någonting nytt på gång. Om det inte är en ny frisparksvariant så är det nyutvecklade fragment i spelet. ”Guardinova” kommer att uppmärksamma duon och deras innovativa spelidéer samt göra nedslag i olika taktiska finesser.
Barcelona pulvriserade Villarreal i den senaste ligamatchen hemma på Camp Nou med 5-0. Det rådde en smärre försvarskris inför matchen vilket även var orsaken till den remarkabla startelva som Pep valde att ställa på gräsmattan.
Pete Jenson på The Independent uppmärksammade även den sällsynta uppställningen och räknade genom enkel matematik ut att det bara fanns en renodlad försvarare, ingen spjutspets i anfallet och nio mittfältare på planen plus en målvakt.
Ett alternativt spelsystemet
Många ansåg på förhand att det var alldeles för våghalsigt av Guardiola att ställa upp med en trebackslinje bestående av två mittfältare och en försvarare. Andra uppskattade att han experimenterade lite med laget i säsongsinledningen. Experter drog direkt kopplingen mellan Guardiolas spelsystem i matchen med den 3-4-3 uppställning som Cruyff revolutionerade fotbollen med under 90-talet. Sanningen är dock att det finns en del skillnader även om Pep själv säkerligen inspirerats av sin mentor.
Under de första femton minuterna av matchen mot Villarreal hade Barcelona ett bollinnehav på 85%. Tanken med den 3-1-3-3 uppställning som Guardiola valde att anamma var enkel: att hålla i bollen och nå upp till totalfotbollens finrum när laget attackerade framåt. Det är förvisso en ganska vanlig tankegång i Barcelona men den här gången spelade man med lite värdefullare marker för att kunna ta hem en större vinst . I och med den nya spelmodellen har Pep och Tito ännu ett slagkraftigt alternativ att välja på vid behov av en omskakning i laget.
En förkärlek för mittfältare
Tränarduon i Barcelona har ett ständigt behov av att laget ska kontrollera matcher och föra dem på sina egna villkor. Det är så man vill vinna matcher och det är så man vill spela. Tanken bakom att ställa upp med nio mittfältare av tio utespelare är en fråga om just kontroll. Bollskickliga spelare är duktiga på att bibehålla ett högt innehav av bollen.
I presskonferensen efter matchen fick Guardiola frågan hur han tänkte med sin startelva. Han svarade med enkelhet:
”Fotboll är en sport som, först och främst, spelas av mittfältare. Vi har massor av dem och dem är väldigt bra”
Spelare som Messí, Alexis och Pedro är förvisso inga centrala mittfältare men i andra lag skulle de spela som yttermittfältare eller offensiva sådana. Precis som Alexis i Udinese eller Messí i Argentina. Guardiolas taktik går helt enkelt ut på att spelare hela tiden ska kombinera med varandra, hålla i bollen och ha en ett stort tålamod. En riktig spjutspets i anfallslinjen betyder att spelaren endast har i uppgift att göra mål. Nu har Barcelona en offensiv mittfältare i Messí som både kan kombinera med andra, assistera och spruta in mål som ingen annan. Att Pep och Tito gillar mittfältare är således ganska förståeligt.
Tito har med största sannolikhet haft ett eller ett par fingrar med i spelet gällande Messís anfallsposition. Han brukade testa la Pulga på samma position när han tränade argentinaren i ungdomslagen och har således ett gott hum om hur han kan användas på bästa möjliga sätt.
En annan sak att poängtera är att varje mittfältare verkade ha någon form av referensmall att följa i matchen mot Villarreal. Cesc var extremoffensiv och låg alltid nära Messí centralt i plan. Keita var städgumman bakom mittfältet och framför backlinjen. Thiago och Iniesta spelade på samma sätt som de brukar och Alexis och Pedro erbjöd både bredd och djup i spelet. Det finns alltså en tanke med att spela med ett spindelnät på mitten även om Cesc menade på att han inte riktigt visste hur man skulle beskriva hans position under matchen. En gemensam nämnare för samtliga mittfältare var att alla alltid var med i det intensiva och höga presspelet.
Guardinovas skildring av en mittback
Många har efterlyst en ny mittback till det nästintill kompletta laget som Guardiola och Tito förfogar över. Pep har dock hintat om hur han tycker att en mittback ska spela för Barcelona. Det ska vara en spelare som har ett fullgott tillslag på bollen, en generellt enkel men tillfredsställande teknik, en väldigt bra passningsfot, en universell kyla och samtidigt kunna försvara på ett världsklassigt sätt. Han gillar helt enkelt en defensiv mittfältares kvalitéer i sin backlinje vilket även förklarar beslutet om att spela med både Busquets och el Jefecito som mittbackar. Det skulle samtidigt kunna förklara varför Botía aldrig fick komma tillbaka under sommaren eller varför Fontás behöver lite mer kött på benen innan han skjuts ut i hetluften på allvar. Det enda riktiga undantaget är el Capitán Puyol som dock balanserar upp sina offensiva brister med andra saker som är minst lika värdefulla för laget.
Det finns således en ganska liten marknad av mittbackar för tränarduon att titta på. Skälet till varför man hellre förlitar sig på de egna produkterna från exempelvis Barcelona B är för att de får lära sig från grunden att föra spelet med fötterna och med sina fotbollshjärnor, inte genom att hela tiden rensa bort bollen. Om man adderar en världsklassig mittbacks egenskaper med en defensiv mittfältares karaktärsdrag så får man en Gerard Piqué. Det är väll också det som är drömmen.
