FC Ufa - Rostov0 - 0
Inför Rayo Vallecano och 6/6
Sådan klubb, sådan supporter
Det går upp och det går ner, just nu går det ner, ganska mycket ner. Undertecknad tycker att klubben borde ha legat på nio poäng på de senaste tre matcherna. Vi har två. Men visst är det också charmen med att följa ett fotbollslag vars budget är inom ramarna för vad ”något limiterad” innebär. Visst kommer förluster, visst kommer dalarna och visst blir man deppig när det sker. Som tur var är det fotboll vi i grund och botten talar om och det härliga med denna idrott är att det finns vissa givna regler att förhålla sig efter. Alla vet att efter regn kommer solsken, så även för oss supportrar till Málaga CF. Efter förluster kommer det nya matcher, nya matcher där vi har möjlighet att känna segerns sötma! Och precis som med solskenet efter regnet så finns det inga garantier för när solstrålarna tränger förbi horisonten och ner på vår mark. Likaså vet vi aldrig när nästa seger kommer, men att den kommer. Det har ni mitt ord på. Kanske redan ikväll?
Málaga – Athletic Bilbao (0-1)
Låt oss först summera söndagen och titta tillbaka lite på senaste matchen. Här har vi alltså ett rätt så ordinarie Málaga med Charles tillbaka i elvan mot ett sönderspelat Athletic Bilbao med Aduritz, Benat, De Marcos, Laporte mfl utanför startelvan. Man skapar 17 målchanser och åtta skott på mål men noll i mål. Baskerna skapar fem målchanser och sätter två skott på mål varav ett i mål. Detta är ju precis så sjukt som det låter, vi borde ha vunnit denna matchen med minst två, tre bollar. Precis som jag sagt tidigare mot annat motstånd, exempelvis hemma mot Barcelona när vi också förlorade trots kraftigt övertag på alla sätt och vis förutom i målkolumnen. Näe, jag blir faktiskt deppig av att tänka på de senaste matcherna eftersom vi hade en rimlig chans att äta upp avståndet till närmaste konkurrenter gällande EL-platserna. Man kan spekulera ungefär hur mycket som helst, men sanningen är ju faktiskt att vi hade varit EN poäng efter Sevilla om vi vunnit våra tre senaste matcher. Sett till motstånd och prestation så tycker jag verkligen två poäng är ett kraftigt slag under bältet och inget annat.
Match 6/6
Nu släpper jag söndagens fadäs och ser framemot kvällens match med minimal tillförsikt. Nu är det dags att få titta på myten om Rayo, eller kanske framförallt myten om Paco Jémez. Med myten menar jag total anfallsfotboll med minst tre renodlade anfallare från start. I teorin borde ju Rayos supportrar slängas ännu mer mellan himmel och helvete än vad vi får erfara. Så är kanske fallet men nu kommer laget senast från en stark tre poängare mot den gula ubåten efter mål av Málagabekantingen Javi Guerra som inte alls fick det att lossna hos oss men som stått för elva kassar under Pacos kommando. Rayo ligger också rätt nära bottenpositionerna i ligan vilket i mina ögon känns farligt. Ett skadat rovdjur är väl det farligaste djuret? Typ som lejonet senast, nä jag hade visst inte släppt det.
Gracia håller låda
“The team has been competing well and reaching the amount of points needed to achieve the objective. When I arrived at this Club, I was focused on securing permanency without struggling too much. We must always be demanding to improve, and ambitious to achieve wider objectives, but at least I’m proud of what I represent: my players, my Club, my fans, the city and the province.
For me the word ‘relaxation’ doesn’t exist.nThere is tremendous equality in the table, so we must keep fighting until the end. The position and the points we have weren’t given to us for free, and now we’re facing a game which invites the creation of more chances, not because of relaxation, but because of the characteristics of the rival.”
Han har rätt i mycket den gode Gracia, när han kom till klubben var det en solklar målsättning, stanna i världens bästa liga, det skötte han med bravur. Han pratar om att det är viktigt att kräva saker av sig själv för att kunna utvecklas. Då finns det väl ingen bättre idé annat än att spela skjortan av Paco tycker jag! Spela alla essen du har i din fiktiva kortlek och ta publiken på La Rosaleda med storm ikväll, det har rosenträdgården gjort sig förtjänt av. I synnerhet supporterfalangerna ”Malaka Hinchas” och ”Frente Bokeron” som står för grovjobbet när det kommer till att få rosenträdgården att blomma ut för fullt.
Truppen till ikväll
Albentosa, Weligton, Chory, Camacho, Charles, Horta, Atsu, Ochoa, Recio, Ricca, Duda, Rosales, Duje Cop, Torres, Santa Cruz, Aarón, Juanpi och Fornals.
Två nya spelare jämfört med senast då Rosales tar på sig den vitblåa superhjältedräkten medan Horta värmer sin del av bänken. Annars så säger magkänslan att Atsu får sig en start ikväll, kanske på bekostnad av Juanpi.
Ochoa
Rosales Albentosa Weligton Torres
Atsu Recio Camacho Chory
Charles Cop
Ikväll tycker jag fotbollsgudarna kan vara schyssta och ge oss utdelning för alla missade lägen senast, eller så slutar vi tro på något allsmäktigt och sluter samman kring de elva blåvita superhjältar som får äran att representera det finaste solkusten har att erbjuda i Málaga CF.
Vi säger väl 4-1.
Vamos Málaga!
