Inget beställningsjobb – men en härlig revansch
Många frågar sig säkert fortfarande hur det var möjligt. Hur kunde nykomlingen Hércules besegra världslaget Barcelona på Camp Nou i höstas? För varje match Barcelona vinner blir skrällen än mer osannolik. Under lördagskvällen kunde Hércules ha blivit ett otäckt spöke för Barcelona, men istället fick vi se en härlig revansch...
Rätt inställning från början
I vanliga fall när Barcelona spelar bortamatcher mot nykomlingslag är den egna motivationen lagets största motståndare. Den här gången fanns inte det problemet. Guardiolas mannar satte omedelbart in en intensiv press och trots att Hércules faktiskt lyckades spela sig ur den vid ett flertal tillfällen var inledningen av stor vikt för matchens utgång – på den mentala planet.
Såhär i efterhand upplever säkert många att Barcelona hade full kontroll på den här matchen – och det är väl egentligen inte fel med tanke på bollinnehav och antal målchanser. Men det fanns något ångestladdat med den här matchen. Messi tappade bollen ett flertal gånger när han inte brukar, spelet flöt på hyfsat, målchanser skapades, men effektiviteten saknades i lägen som brukar resultera.
I normala fall hade matchen varit avgjord tidigt i första halvlek. Nu blev det inte så och just därför var det av största vikt att Barcelona inte trodde att det skulle lösa sig av sig självt. Går man in i en match med fel inställning är det svårt att ställa om rent mentalt när det börjar hetta till.
Fotboll är som bekant även ett mentalt spel och Hércules trodde verkligen att de kunde störa Barcelona och var därför bara ett taffligt avslut från David Trezeguet ifrån att ta ledningen i matchen. Hur hade Barcelona reagerat på det? Kanske hade laget svarat med tre mål på en kvart - kanske inte. Hur som helst var det en stor lättnad att se bollen gå utanför Valdés högra stolpe.
Ett blytungt mål
Minuterna före halvtidsvilan avgjordes matchen - det var åtminstone känslan. Xavi, som hade kunnat hitta sina medspelare med en hel regnskog i vägen, kunde utan större problem servera en helt omarkerad Pedro ute till höger. Pedros avslut var distinkt och målet riktigt vackert, men mottagningen var ännu bättre.
Sättet Pedro lade fram bollen till sig själv på var inget annat en artisteri av yppersta världsklass. Det var ett skolexempel på hur man ger sig själv möjligheten till ett bra avslutningsläge genom att vara fullständigt fokuserad i det så avgörande mottagningsmomentet. Ingen har väl glömt Pedros mål mot Real Madrid på Bernabeu? Även den gången var mottagningen helt avgörande.
Pedros ledningsmål var inte bara vackert, det var givetvis oerhört tungt också. Hércules hade gjort en mycket bra första halvlek och 0-0 i halvtid hade kunnat innebära stora problem för Barcelona. Men när ledningsmålet kom minuterna före halvlekens slut var det ungefär som att hemmaspelarna gick in och hämtade varsin fullpackad ryggsäck i paus som de var tvungna att bära med sig under den andra halvleken. Varje löpmeter känns längre när man släpper in ett sådan här mål och att de fick fortsätta springa en många meter även i andra halvlek såg två stycken spelgenier till.
Xavi & Iniesta briljerade på mittfältet
Alla som har följt handbolls-VM har säkert hört experten Tomas Axnér kalla det fusk att ha med dansken Mikkel Hansen, VM:s bäste offensiva spelare, i sitt lag – eftersom han helt enkelt är för bra. Vad ska man då säga om Xavi, Messi och Iniesta när de är på lekhumör? Att det är kriminellt av Guardiola att spela med trion mot lag på undre halvan av tabellen?
Alla tre har haft betydligt bättre dagar på jobbet än mot Hércules, men Messi gjorde två mål samtidigt som Xavi och Iniesta kontrollerade mittfältet med sin magiska teknik och spelförståelse. De båda spelgenierna lyckas verkligen lösa de mest omöjliga situationerna, med en nästan förnedrande elegans och även fast det numera är vardagsmat är det svårt att inte häpna när de uppfinner en ny lösning som man inte trodde fanns på kartan.
En av många läckra delikatesser i matchen var när Xavi hade två motståndare i ryggen och gjorde en vändning med sulan som fick motståndarna att mer eller mindre springa ihop medan Xavi lugnt och sansat kunde försvinna iväg med bollen. Det är så vackert att titta på och med den här typen av spelare ger man inte motståndarna många chanser till omställningar eller etablerat anfallsspel.
En härlig revansch
Hércules ska ha all heder av den här matchen. Spelarna offrade sig gränslöst i försvarsspelet och fick verkligen Barcelona att behöva gå för full maskin. Trots att Barcelona inte gjorde en av sina bättre matcher var det ändå imponerande att se hur laget lyckades behålla lugnet i anfallsspelet och invänta rätt läge för att slå till.
Om man räknar in höstens skrällmatch på Camp Nou tog det ju nästan tre halvlekar för Barcelona att få hål på Hércules som hade kunnat bli ett otäckt spöke. Nu blev det inte så och trots att segern inte liknade något beställningsjobb direkt kunde Barcelona ta en härlig revansch som var viktig såväl poängmässigt som mentalt. Guardiola kallade ju den här bortamatchen för en av de svåraste laget har kvar. Lite överdrivet kan tyckas, men alla som såg första halvlek mellan Hércules och Barcelona förstår nog vad Guardiola menade.
Visca el Barca!
