La Setmana Blaugrana - vecka 48: Överenskommelser, drömmar och glada miner
Överenskommelsen
I veckan kom den alltså, överenskommelsen om lönesänkningar. Efter att representanter från klubben och spelare som deltagit i förhandlingarna lagt förhandlingskorten på bordet så kunde ett pressmeddelande skickas ut under fredagen som förkunnade bland annat följande:
"Idag har parterna nått en överenskommelse som möjliggör lönejustering för den pågående säsongen på en summa på 122 miljoner euro [...]"
Jag är ingen ekonom och jag vet att jag inte är ensam om detta, så att dechiffrera ovan är lite knepigt. Om man ska förenkla det hela så innebär det alltså att det är 122 miljoner euro från spelar- och ledarlöner som det måste sparas in på denna säsong för att rädda klubben från ekonomiskt förfall.
I pressmeddelandet framgår dock att överenskommelsen ännu inte är bekräftad eller påskriven utan detta ska ske under de kommande dagarna av de spelare och ledare som påverkas. Texten avslutas med att båda parterna inser vilken stor insats de gjort för att möjliggöra detta och gratulerar därför sig själva.
Jag vet inte om jag är beredd att ge en stående ovation och lyfta på hatten till varken klubbrepresentanter, ledning eller spelare och ledare för den delen, är ni?
Gerard, drömmaren
Att president med ledning inte har utfört ett exemplariskt jobb de senaste åren råder det inga större tvivel kring. Frågan är dock om en nuvarande spelare, med insyn i allt som gått snett, kan göra det bättre? Ja, det är naturligtvis en retorisk fråga - det är få som inte hade gjort det bättre än Bartomeu & Co. För oss flesta är det dock inte särskilt realistiskt att vi får chansen att bevisa för världen att vi hade skött en klubb bättre än den tidigare presidenten och hans ledning. För oss flesta stannar det vid en dröm.
För vissa personer slår drömmar in, exempelvis för Gerard Piqué. Den mannen lever ett liv många drömmer om, men man begår ett misstag om man tror att den gode Gerard har slutat drömma bara för det. Icke, i en intervju med Marca i veckan så berättar mittbacken hur han ser på sin framtid:
"Jag är väldigt, väldigt, väldigt mycket culé som ni vet. Jag skulle vilja kunna hjälpa klubben i mitt hjärta på bästa möjliga sätt, det är för att jag är väldigt väl förberedd för att sitta som president om jag en dag känner att jag verkligen kan bidra till klubben. Om inte, så kommer jag inte göra det. Det är något jag kommer besluta om i framtiden, det är en dröm som jag alltid har haft men jag vet inte än om det kommer att ske"
You may say I'm a dreamer..
Gerard, ortopeden
Vår eventuellt framtida president är just nu tyvärr åsidosatt efter att ha klivit av med en knäskada mot Atlético de Madrid i den senaste ligamatchen. Det visade sig vara en knäskada som håller Piqué borta från fotbollsplanen i sex till åtta månader. Om han opererar sig det vill säga, vilket Dr. Ramón Cugat rekommenderar görs. Däremot, om Piqué avstår operation så kan han vara tillbaka redan om tre till fyra månader, men med ett mer instabilt knä som resultat.
Piqué har bestämt sig: han går emot Dr. Cugats rekommendation och lägger sig inte under kniven. Anledningarna till detta är två: dels hinner han tillbaka till spel under denna säsong. Andra skälet är att Piqué inte blir yngre för var dag som går vilket gör att han vill maximera sista åren på sin spelarkarriär och faktiskt spela, vilket ändå är rimligt. Det verkar alltså som att vi kommer få se nummer 3 i backlinjen om inte allt för lång tid igen. Låt oss bara hoppas att han fattat rätt beslut och att hans knä håller i framtiden.
29 långa härliga år
Vad vore ett svep utan att gotta sig i den miserabla säsongsinledning Barça stått för? Jag är inte den som vill sprida negativ energi eller döma ut en säsong som misslyckad innan november ens är slut, men visst är man lite nyfiken på hur dåligt det egentligen har gått? Det kan jag nu tala om för er.
FC Barcelona har i skrivande stund (innan matchen mot Osasuna) tagit 11 av 24 möjliga poäng i ligan och ligger på en bekväm 10:e plats. Man har slagit Villarreal, Celta och Real Betis. Kryssat mot Alavés och Sevilla samt kryddat det med förluster mot Real Madrid, Getafe och Atlético de Madrid. Det är den sämsta starten på en säsong på 29 år, med andra ord sedan säsongen 91/92. Ronald Koeman var med då också.
Men frukta inte! Efter en snabb googling så visar det ju sig att den säsongen vann Barça både La Liga, Spanska Supercupen, Joan Gamper-trofén (!) och Europacupen efter en frispark från, just det, Ronald Koeman.
Gladare miner
I tider som dessa får man anstränga sig för att hitta glädjeämnen när det kommer till FC Barcelona. Veckans glädjepiller hittar vi i damlaget som fortsätter gå obesegrade i ligaspelet. Sex matcher, sex vinster med 29 mål gjorda och endast ett insläppt.
Damerna placerar dock för tillfället på en tredjeplats i tabellen med två matcher mindre spelade än ligaledarna Atlético de Madrid. Det ska dock sägas att man mötte Atlético de Madrid i förrförra matchen och avgick då med segern efter tre bollar mot noll. Dessförinnan har man besegrat Atlétis Madridgranne med hela 0-4 i ligapremiären. Det ser onekligen ljust ut. Kul!
Det var allt vi hade att bjuda på för denna vecka. Tänd nu adventsljusstakarna och värmeljusen och välkomna decembermörkret med öppna armar så hörs vi igen nästa måndag.
Ciao, Diego.
Källor: fcbarcelona.com, marca.com, football-espana.net, sport.es