MVP: Fernando ”el Niño” Torres
Han är bara 21 år gammal och sedan några år tillbaka Atléticofansens kelgris och en levande ikon, men är han den viktigaste spelaren i laget?
Om jag fått samma fråga för ett halvår sedan hade jag tveklöst sagt ja! Varför då? Jo, till och börja med så har Atlético aldrig vunnit en match i La Liga när Torres inte har kunnat vara med i laget. Bara detta enkla faktum, gör svaret enkelt. Sedan ska vi inte glömma bort att den unge anfallaren varit lagets bäste målskytt de gångna tre säsongerna i rödvitt. Där han på tre säsonger nätat 48 gånger, i återkomstsäsongen 02-03 blev det 13 mål. Året efter utökade Fernando målskörden till 19 stycken, för att följa upp det med 16 fullträffar förra säsongen, efter att ha lämnat planen mållös i de sista åtta ligamatcherna. Men i och med att en viss stagnation i utvecklingen har skett hos unge ”el Niño”, så är svaret inte lika självklart längre.
Debuten
Det är lätt att glömma bort i sammanhanget att Fernando José Torres Sanz bara är 21 år gammal. Han slog igenom för den breda massan redan som 18-åring när hans älskade Atlético tog sig tillbaka till La Liga efter att ha tillbringat två säsonger i helvetet som klubbens dåvarande president Jesus Gil y Gil uttryckte saken. Men hans debut skedde tidigare än så. Han var bara 16 år när han fick debutera i Atléticos A-lag, hemma på Vicente Calderón den 27 maj 2001 mot Leganés. Med nummer 35 ryggen fick ynglingen göra ett inhopp i slutet av matchen, men han klev av debuten mållös. En vecka senare fick Torres göra ett inhopp. Med kvarten kvar och fortfarande mållöst i en match som Atlético måste vinna för att hänga på topplagen gör Torres sitt första mål i borta mot Albacete. Några veckor senare missar Madridlaget att kvalificera sig för La Liga på grund av sämre målskillnad. Ytterligare ett år i Segunda följde och nu gick det bättre för det rödvita Madridlaget. Men Torres gjorde bara sex mål och var inte nöjd med sitt eget målfacit, men desto gladare att laget var tillbaka där man hör hemma i La Liga.
Styrkor
Fernando Torres lever mycket på sin snabbhet och acceleration i de första stegen kombinerat med sin fina teknik. Men han är ingen dribblingskonstnär utan han kör mycket med små lätta vrickningar och ryck för att ta sig förbi sina motståndare. Väl förbi sina motståndare är det inte ovanligt att han blir fälld i straffområdet av antingen backen eller målvakten och från straffpunkten har Fernando dunkat in ett drygt tiotal mål. Tack vare sin längd och spänst är han även ett farligt anfallsvapen i luften. Men samtidigt gör han sällan två likadana mål på raken. Det är just förmågan att göra mål på flera olika sätt som är en av hans främsta styrkor. I de intervjuer jag har sett med honom ger han intrycket av vara en ödmjuk person och en som står med bägge fötterna på jorden
Svagheter
Atléticos lagkapten är långt ifrån en fullärd anfallare, han har flera egenskaper han kan förbättra. I en avslutssituation är han för enkelfotad, han fixar att dribbla med båda fötter men inte att skjuta med sämsta foten, den vänstra. Även skottförmågan är något han definitivt kan förbättra. Tycker även att han inte är tillräcklig kylig när han kommer till avslut, därav många brända målchanser. Trots att han är lagkapten för Atleti har han en förmåga att gnälla på domslut som inte har dömts till hans eller lagets fördel. Om det är det ökade reklamuppdragen eller modelljobben som har gjort att Torres har stannat av i utvecklingen låter jag vara osagt, men det är allt ett faktum som tål att diskuteras.
MVP (Most Valuable Player)?
Det som gör att jag tvekar inför det faktum att han skulle vara viktigaste spelaren i Atlético, är att man numera har fler spelare som kan göra målen. I somras skrev bland annat notoriske målskytten Mateja Kezman på för Atleti, liksom den bulgariske landslagsstjärnan Martin Petrov. Men lagets framgång är inte bara beroende av klass i de främre leden, även försvaret är betydelsefullt och där dominerar Luis Perea med understöd av Pablo Ibanéz. En spelare gör inget lag men Torres är viktig för Atleti, dock inte lika betydelsefull som tidigare säsonger!