Inför Spanien-England
Två av Europas i särklass mest intressanta landslag ställs emot varandra i en träningslandskamp på onsdagkvällen i Sevilla. Regerande Europamästarna Spanien tar emot de självutnämnda mästarna av fotbollen England som febrilt famlar efter framgång under Capellos ledning.
Det formligen dunstar optimism om det spanska landslaget och man kan i dagsläget anse att det definitivt också finns fog för det. Spelarna som utgör landslagstruppen hör till mestadelen hemma i lag som slåss i toppen av sina respektive ligor, såväl Liverpoolspelare som Real Madrid- och Barcelonaspelare. Krydda med lite valencianskt (Villarreal inkluderat) och ni har i alla fall den förmodade startelvan i La Selección framför er.
Del Bosque är kanske något stort på spåret, eller är det möjligen så att han bygger vidare på en framgångsvåg som den gamle Aragonés startat? Nja, låt oss inte blanda samman de båda. Även om det kan tyckas att del Bosque tar ut samma typer och ratar samma spelare som sin föregångare så är man också till sitt sätt väldigt olika varandra. Personligen tycker jag nog bara att det är till en fördel med bytet.
Inför mötet så har det uppdagats att truppen innehåller två potentiella debutanter. Sergio Busquets och Gerard Piqué. Vi väntar med spänning på att del Bosque ger dem båda chansen att visa upp sig. Piqué har i såväl Zaragoza som vid ett fåtal tillfällen i Man United visat att han är en back med stor framtid för sig, bara han får chansen och förtroendet. Speltiden i Barcelona är mycket begränsad men även där visar han att han duger. Uppenbarligen! Busquets skall jag medge var totalt okänd för mig innan denna säsong tog vid. Det är han inte längre. Killen har gått från klarhet till klarhet under hela året och gör det svårt för spelare som Keita, Yaya Touré och Gudjohnsen att ta plats på mitten jämte givna Xavi och Iniesta. Ingen liten bedrift.
Upp till bevis
Det finns dock en del spelare, trots framgång för det spanska landslaget, som kan tyckas har en del att bevisa. Framför allt lirare från Los Ché. Som Valenciafan, när man inte funderar utifrån landslagets tröjfärg, kan man ha anledning att få vara lite extra kritisk mot dessa. Varken Raúl Albiol eller Carlos Marchena har rosat marknaden i Valencias försvar under hösten/vintern. Valencia läcker bakåt minst sagt. Carles Puyol kommer därför att få ta ett stort ansvar i att hålla ihop försvaret, men det är ju något han gör med bravur vanligen ändå. Försvaret är Spaniens svagaste länk, för utan en figur som Puyol där bak står det sig ganska slätt. Ramos i all ära och Juanito är inte ledargestalten som fyller platsen efter Puyol eller för den delen som stöttar upp två osäkra mittbackar från Valencia. En annan som kan ha lite att bevisa är David Silva. Det börjar lukta lite Joaquín över Valencias mittfältsstrateg i den bemärkelsen att topparna kommer alldeles för sällan och väldigt utspritt. Däremot kan det ju sägas att Silva har en väsentligt mycket högre lägstanivå men jag är ännu inte övertygad om att Silva kommer hålla den absoluta toppklass som han har förmåga till att hålla. Således lite upp till bevis för honom också efter en skadefylld höst och knackig comeback (bortsett från en briljant insats mot Atlético Madrid i just den faktiska comebacken).
Finns det fog för oro? Kanske!
England kommer till spel med, om man skall förlita sig på Marcas uppgifter, en riktigt spännande offensiv trio med två tredjedelar succémän från Aston Villa. Gabriel Agbonlahor och Ashley Young kommer definitivt vara två av sommarens största transferobjekt efter den säsong de hittills presterat. Men jag ställer mig dock ytterst tveksam till den 4-3-3 uppställning som Marca verkar sia om. Det förändrar inte faktumet att Young och Agbonlahor är två mycket potenta hot mot det spanska försvaret.
England må inte vara Europas bästa landslag, kanske inte ens bland de fem bästa för tillfället, men England är alltid England och under Capellos ledning börjar något successivt att hända. Den mannen är makalös. Vart han än går skapar han guld. Folk kan få säga vad de vill om hans fotbollsfilosofi, för mig förblir han likväl ett geni.
Tre senaste
Landskamper mot en och samma nation kommer sällan tätt, men i fallet England har man stött på varandra några gånger sista decenniet. Senast det begav sig var 2007. Då möttes lagen på Old Trafford och Spanien gick segrande ur duellen med 1-0 efter mål av Iniesta. Dessförinnan hade Spanien en annan 1-0 seger i bagaget. Del Horno avgjorde 2004 ett möte lagen emellan på Santiago Bernabéu i den nionde matchminuten. Även det mötet slutade 1-0 till Spaniens favör. Det tredje senaste mötet landade dock väl hos britterna som tog en 3-0 seger på Villa Park i Birmingham i inledningen av 2001, då med en viss Sven-Göran Eriksson som coach.
Trots ett litet övertag för Spanien de senaste mötena har England en tämligen god statistik på Spanien. Maratontabellen mellan de båda lagen läser:
Spelade matcher: 21
Vinster för Spanien: 7
Oavgjorda matcher: 3
Vinster för England: 11
Målskillnad: 22 - 38
Värt att notera:
Sevilla står som värd för landskampen och det är första gången på 14 år som Ramón Sánchez Pizjuán, till vardags Sevilla FC:s hemmaplan, används i landskampssammanhang. Den 29 mars, 1995, spelade då Spanien 1-1 mot Belgien i kvalet till EM i just England 1996.
Håll ögonen på:
Xavi - mannen med de gyllene skorna. Som sprungen ur en Herreyslåt. En del har hävdat att det nästan är ”omöjligt att ta bollen ifrån honom”. Spaniens spelfördelare och general på mittfältet. Slår nästan aldrig en felpassning.
Gabriel Agbonlahor - här går det undan. del Bosque bör ha hittat någon lösning på detta anfallshot. Vem är tänkt att ta hand om Villas extremt snabba spjutspets? Både Puyol och Marchena står stilla i jämförelse.
Debutanterna - så klart! Hoppas innerligt att de får chansen. Det bådar gott för Spanien att spela in nya kommande storspelare redan innan det är dags för ett generationsskifte. Det luktar stort även om Busquets. Vad äter dessa katalaner egentligen?
Preliminära startelvor:
Spanien:
Casillas
Ramos, Puyol, Marchena, Capdevila
Iniesta, Xavi, Xabi Alonso, Silva
Villa, Torres
England:
Green
Johnson, Terry, Ferdinand, A.Cole
Beckham, Lampard, Barry, Young
Agbonlahor, C.Cole
Avspark: 22:00
Domare: Stephane Lannoy (Frankrike)