Fuera de juego
David Villa vs. Emery, filmningar, lag på dekis samt veckans höjdpunkter
Deltagare:
Robert Johansson, Redaktör Spanien
Nina Ljung Fredman, Krönikör Spanien
Kalle Nybacka, Villarrealred.
David Villa ifrågasatte Unai Emerys taktik efter 2-2 mot Sporting Gijon, och har sågats en del för det i media. Att en tränare öppet kritiserar en spelare tillhör vardagen, men när perspektivet förskjuts och rollerna är ombytta väcker det omedelbart debatt. vad anser du om Villas uttalanden, och är det egentligen lika okej för spelaren att ifrågasätta tränaren som tvärtom?
Robert:
- Ämnet är lite tabu. Speciellt när en spelare som David Villa ville lämna klubben senast i somras. Det blir lätt lite dålig stämning om jag säger så. För en tränare är det helt okej att kritisera sina spelare, det är dennes uppgift precis som ett befäl tillrättavisar sina mannar. Gör däremot soldaterna uppror mot befälet blir det snabbt oroligt i ledet och anarki. Därav är det viktigt att underställa sig hierarkin.
Snackar vi ytrandefrihet och individens rätt att uttrycka sina åsikter så köper jag Villas missnöje och att han vill framhäva det MEN inte att Villa uttalar sig offentligt. Bakom stängda dörrar och snyggare skött tack.
Nina:
- Jag är tudelad. Det blir en konflikt mellan två principer jag tror ungefär lika starkt på; yttrandefrihet och disciplin.
Visst tycker jag egentligen att problemen ska lösas inom laget och kommer på mig själv med att undra om Villa inte är lite feg? Det är inte så att han saknar möjlighet att kommunicera med Emery – ville han hemskt gärna framföra sitt budskap kunde han ta det under träning eller be om något slags möte och ta diskussionen med den det verkligen rör. Istället går han via media, och det känns lite so-so när en spelare och en tränare för en sådan slags dialog via ett så pass publikt forum. Indirekt bjuder David Villa in allmänheten och begåvningsreserven att spekulera, och det är lätt för honom att få vind i ryggen, framför allt av supportrar, efter 2-2 mot Sporting.
Emery å sin sida tappar ett par auktoritetspoäng på kuppen.
Samtidigt ska ju inte Villa på något sätt tvingas till tystnad heller. Det sensationslystna i mig t uppskattar alla slags utspel, speciellt förstoringen och moraliserandet kring dem. I slutet av dagen är det en omdömesfråga, en bra ledstjärna kan vara det turkiska ordspråket – skäll på din vän i enskildhet men beröm honom inför andra.
Beröm med modifikation, förstås.
Och är det inte en vän, ja då ändras alltid allt.
Kalle:
- Nu har jag inte riktigt koll på exakt vad som sagts från Villas håll, men jag tycker absolut att en spelare ska få yttra sig, även om det givetvis är bättre att hålla sådant internt. Men om en tränare öppet ska få kritisera en spelare, så ser jag inte varför det inte ska kunna få vara viceversa.
Efter att UEFA upphävde Eduardos avstängning för filming blossade debatten upp igen. Tycker du att det är okej att i efterhand stänga av någon som filmat, och vart bör man i så fall dra gränsen?
Robert:
- I extrema fall - ja! Men samtidigt - vart drar man gränsen? Det måste alltid vara en domares uppgift att se vad som sker på planen, gör han ej det så är det bara att beklaga. Jag tycker UEFA kan ge ut höga bötesbelopp för exempelvis filmning eller osportsligt uppträdande men avstängningar ska man vara försiktig med. Speciellt när vi har den verklighet vi har idag då spelare/tränare stängs av/domar upphävs till höger och vänster. Överklagar man bara tillräckligt hårt, länge och mycket finns det snart inga kvar som orkar lägga energi på ärendet verkar det som.
Nina:
- Jag är fortfarande konservativ nog att tycka att fotbollen ska avgöras på planen och ingen annanstans. Frågan är hur länge det kommer att vara, förutsatt att det fortfarande är så, möjligt, och i vilken utsträckning? Jag vill nog ändå återknyta till det vi pratade om i förra veckans Fuera de juego: målkamerornas vara eller ickevara. Kanske kan även det här problemet lösas med ytterligare en domare på planen?
Överlag tycker jag att domarna är för snälla med korten vad gäller filmningar, de överslätas ganska ofta. Det räcker inte att domaren håller upp ett varnande finger och talar om för spelaren att gör han om det så kommer han att varnas, varningen ska vara omedelbar även om den i vissa fall kanske innebär en utvisning.
Har domaren sedan missat grava filmningar som är direkt matchavgörande ska UEFAs disciplinnämnd sedan kunna gå in och ge spelaren böter i efterhand, tycker jag, men innan det utökas till avstängningar bör en domare till på planen övervägas. Av flera anledningar.
Kalle:
- Jag tycker det var ett otroligt bra initiativ av UEFA, men det kom tyvärr inte som någon större överraskning att de valde att upphäva avstängningen. För att få bort filmningar och liknande moment från fotbollen så är avstängningar i efterhand den enda vägen att gå. Sedan gäller det förstås att vara konsekvent, vilket kanske inte är det lättaste alla gånger. Det finns filmningar som är direkt matchavgörande, medan andra inte betyder någonting. Det är svårt det där, men helst av allt ser jag att man går den hårda vägen och bestraffar alla typer av filmningar. Det lär dock bli ett väldans mycket granskande hit och dit, så jag är inte säker på att det skulle fungera i praktiken.
Efter tre omgångar ligger två av toppkandidaterna riktigt illa till. Vad är det som inte stämmer för Villarreal och för Atlético Madrid?
Robert:
- Jag är förvånad men måste också betona att vi faktiskt bara spelat tre omgångar då detta skrivs. Än kan mycket hända. Atlético är vi ju vana att se floppa i tid och otid, problemet är bara att laget inte ska behöva göra det med spelare som Asenjo, Agüero, Simão och Forlán. På det stora hela tror jag det mesta sitter i huvudet. 3-0 i baken mot Málaga var inte vad madrassmakarna väntat sig. Ett resultat som ingjutit tvivel och press och sedan har det bara rullat på... Och i Villarreal är det nog mer bredden på truppen som saknas. Speciellt när Senna gått skadad till och från. Svårare än så behöver det inte vara...
Nina:
- Det här är ännu en sådan där fråga jag önskar att jag faktiskt hade ett sanningsenligt svar på; så rik jag hade kunnat bli då.
Men ja, jag vet inte. Jag tycker faktiskt att det är för tidigt in i säsongen för att börja prata om succéer och/eller fiaskon på allvar än.
Nu har mig veterligen inga större förändringar egentligen ägt rum vad gäller trupperna i vare sig Atlético (de har tappat Heitinga, ja men han var knappast Torres för dem) eller Villarreal (Nilmar kom, Cygan gick), och hur det sett ut med skador så här långt är jag inte tillräckligt insatt i för att kunna avgöra hur stor påverkan det haft på berörd klubb.
Villarreal har förvisso en ny tränare, Valverde, och naturligtvis innebär det ofta ganska stora förändringar i fråga om träningsrutiner och spelidéer, det var likadant med Marcelino i Zaragoza förra året. Det tar ett tag att anpassa och omanpassa sig, och det måste det faktiskt få göra.
För tidigt att måla fan på väggen. Ge det till slutet av oktober i alla fall.
Kalle:
- Kort och gott, spelarmaterialet är inte tillräckligt bra. Visst är båda lagen betydligt bättre än vad tabellplaceringen visar i dagsläget, men de har definitivt inte det som krävs för att utmana i toppen på allvar - vilket jag trodde var fallet inför säsongen. För Villarreals del så är mittfältet den svaga länken, för Atlético är det försvaret. Hos Villarreal har Senna gått skadad under säsongsinledningen, vilket inneburit att Eguren ensam fått sköta den defensiva mittfältsrollen, något han inte gjort med besked. Där hade man behövt förstärka i somras. Samma sak är det med kantspelet. Santi Cazorla har förvisso sett pigg ut, men utöver honom har man ingen ytter för ett lag som ska slåss i toppen. Villarreal har ett fantastiskt anfall, ett stabilt försvar, och en av ligans bästa målvakter. Men mittfältet, det håller inte.
Sedan har vi hela problematiken med ny tränare, nytt spelsätt och allt det där. Det positiva är väl att det knappast kan bli sämre än så här, men redan efter tre omgångar står det klart att dessa två lag får inrikta sig på att nå en fjärdeplats som bäst. Atlético å andra sidan är alltid Atlético, det vill säga Spaniens och kanske hela fotbollseuropas ojämnaste lag. Men som sagt, försvaret är fortfarande det stora problemet, precis som tidigare år. Resino blir nog inte långvarig i klubben.
Till sist - Vilken är veckans höjdpunkt enligt dig?
Robert:
- Málaga - Barcelona till helgen så klart! En match jag egentligen skulle sett på plats. Stämmer allt så kan los boquerones skaka mästarna. Hur som helst en sevärd tillställning på La Rosaleda. Välkommen till Solkusten Zlatan!
Nina:
- Zaragoza är alltid veckans höjdpunkt för mig, det överskuggas inte. Det finns ingen match i världen jag skulle välja bort Zaragoza för, någonsin.
Sporting borta blir dessutom ett emotionellt möte för Marcelino, eftersom den asturiska klubben är den i hans hjärta.
Extra intressant blir det förstås sedan vi har inte mindre än nio ordinarie spelare otillgängliga. Det såg nästan lika illa ut i våras, och det var då som vi verkligen reste oss och visade hjärta – nej, det må inte vara den vackraste fotbollen världen skådat, men den är innerlig i all sin omväxlande briljans och frustration.
Det är en passion för mig, och det är själva sportens kärna.
Kalle:
- Helt klart Villarreal - Real Madrid, även om jag känner mig extremt pessimistisk inför den matchen. Även om Real Madrid (trots 5-0) inte imponerade nämnvärt i helgen, så är de i bra mycket bättre form än Villarreal i dagsläget. Men det ska bli spännande att äntligen ställas mot ett riktigt bra lag (Athletic i all ära). Dessutom är det Pellegrinis efterlängtade återkomst till El Madrigal. Jag hoppas och räknar med att han får ett varmt välkomnande av publiken. Det känns dessutom skönt med en mitt i veckan-match, som ju detta är.
Hasta Luego!