VM vi minns: USA 94
Spanienredaktionen minns spanska VM-slutspel som varit. Från Mexico 1986 och framåt. Här är USA 1994. Fútbol goes Soccer!
Full fart framåt för Spanien och i ett av matchens sista anfall faller Luis Enrique till synes lätt i straffområdet just utanför spelet. Förvisso i närkontakt med Italiens Tassotti men ändå. Filmning tyckte de flesta inklusive domaren men Enrique ställde sig upp helt vansinnig med blodet forsande från näsan. Något har hänt som få, absolut inte domaren, har sett. 
Matchen står 2-1 till Italien, det är kvartsfinal i USA-VM och Spanien jagar mål till varje pris. Armbågen kunde inte kommit mer lägligt. Såvida domaren sett den alltså. Det gjorde han inte och istället kunde det uteblivna domslutet inte kommit mer olägligt. Och visst skulle det ha varit straff men armbågen som ingen såg knäckte inte bara Enriques näsa den blev också Spaniens fall. 2-1 till Italien och ett mycket snöpligt uttåg för Spanien. Ännu ett i mängden vill säga. Denna gången kändes det extra surt men samtidigt också mer förklarligt än de senaste slutspelen.
Den magiska VM-sommaren 1994 var inte lika magisk på den Iberiska halvön som den var i Sverige men hade med lite tur kunnat bli det.
Topp åtta i VM. Nu gällde det att bli topp fyra, men det skulle bli tufft. Ärkerivalen Italien stod för motståndet på Foxboro Stadium i Boston den 9 juli. Italienarna hade inlett VM på ett lustigt sätt. I en grupp med Norge, Irland och Mexico så hade alla fyra lag slutat på samma poäng, fyra. Italien gick trots allt vidare som tvåa efter Mexico. I åttondelen slog man Nigeria med 2-1 efter förlängning och en stor portion tur. Och nu väntade alltså Spanien.
Italien mot Spanien. Sacchi mot Clemente. Två namnkunniga lag mot varandra i en VM-kvartsfinal.
Spanien ställde upp med Zubizarreta, Ferrer, Otero, Abelardo, Goikoetxea, Bakero, Sergi, Caminero, Alkorta, Nadal och Luis Enrique.
Italien mönstrade Pagliuca, Benarrivo, Costacurta, Maldini, Tassotti, Roberto Baggio, Albertini, Dino Baggio, Conte, Donadoni och Massaro.
Matchen blev tät och spännande. Efter en halvtimme gjorde emellertid Italien första målet genom Dino Baggio. Spanien replikerade efter paus genom Caminero men sedan blev det dramatiskt. Alla väntade på förlängning då Baggio slog till igen, denna gången Roberto. 2-1 och bara några minuter kvar. Resten vet ni.
Spanien hade annars lottats i Grupp C mot Tyskland, Sydkorea och Bolivia. En halvtuff grupp som spelades i Dallas, Chicago och Boston.
Premiären spelades den 17 juni i stekheta Dallas mot Sydkorea på Cotton Bowl. Ett Sydkorea som man slog med 3-1 i Italia 90, men detta var ett helt annat lag. Tränare Javier Clemente mönstrade Cañizares i målet medan resten av laget bestod av Ferrer, Abelardo, Hierro, Goikoetxea, Guerrero, Sergi, Alkorta , Salinas, Nadal och Luis Enrique.
Trots en tidig utvisning på Nadal och mållöst i halvtid så kunde Spanien rycka till en 2-0 ledning tidigt i andra halvlek. Målskyttar: Julio Salinas och Goikoetxea.
Men en premiär är just en premiär och en sådan är alltid nervös och går inte alltid som Spanien vill. Efter en heroisk insats i värmen så vände nämligen asiaterna på fem röda minuter och skrev slutresultatet till 2-2. Det spanska VM-ödet fortsatte leva på en skör tråd.
Match två spelades fyra dagar senare i Chicago mot tyskarna. En på pappret betydligt tuffare match än den mot Sydkorea. Spanjorerna ställde upp med i stort sett lag förutom att Guardiola och Caminero gick in i laget istället för Nadal och Guerrero.
Redan efter en kvart tog spanjorerna något överraskande ledningen genom Goikoetxea. Tyskarna var inte riktigt i balans och hade med möda vunnit sin premiär med 1-0 mot Bolivia. Och nu hade man alltså det tufft igen. Spanien spelade bra men just efter pausvilan kvitterade Klinsmann till 1-1, ett resultat som stod sig matchen ut.
Inför match tre mot Bolivia i Chicago så var gruppen ytterst öppen med ett litet plus för Tyskland och Spanien eftersom Bolivia och Sydkorea kryssat i sin match.
Till den här matchen bytte Clemente in Voro och Felipe i startelvan samt Zubizarreta i målet.
Första halvlek var tät men efter en straff som Guardiola säkert slagit in så ledde Spanien med uddamålet i halvtid. I andra halvlek lossnade målskyttet betydligt. Caminero utökade ledningen till 2-0 i minut 66. Endast en minut senare reducerade Bolivia dock genom sin speciella målskytt, Erwin Sanchez. 2-1 och nerv igen, men bara ett litet tag. Fyra minuter senare avgjorde nämligen Caminero med sitt andra och Spaniens tredje mål. 3-1 seger och andraplats i gruppen bakom Tyskland.
2 juli. Åttondelsfinal i Washington mot överraskningen Schweiz som gått vidare som tvåa efter Rumänien i Grupp A.
Till den här matchen fick Zubizarreta fortsätta i målet. I övrigt spelade Ferrer, Camarasa, Abelardo, Hierro, Goikoetxea, Bakero, Sergi, Alkorta, Nadal och Luis Enrique.
Här gällde det att se upp med den farliga trion Knup, Sforza och Chapuisat i Schweiz samt få hål på duktige Pascolo i målet. Något som skulle visa sig enklare än man trodde. Redan efter en kvart gjorde Fernando Hierro 1-0 och sedan rullade det på och efter mål av Luis Enrique och inbytte Beguiristan så vann Spanien med 3-0 och avancerade till kvartsfinal.
En kvartsfinal vi alla nu vet hur den slutade. Med ett Good bye Espain.
I Spaniens frånvaro tog Brasilien hem VM efter världshistoriens tristaste final mot just Italien. Bronset däremot, det tog Sverige!
Frankrike 98 nästa…
