Spanienredaktionen bloggar om VM-slutspelet i Sydafrika: VM-maskotar
Spanienredaktionen bloggar om VM-slutspelet i Sydafrika
Robert:
VM är nära. Mindre än en vecka nu. Och som jag längtar. VM är orsaken att jag kärade ner mig i fotboll från första början. Då var året 1986 och jag köpte fotbollsspelare på klistermärke för att fylla samlaralbumet. Precis som alla andra sjuåringar på kvarteret också gjorde. Rossi, Maradona, Lineker, Zico, Careca, Laudrup, Elkjaer, Butragueño, Brehme, Matthäus, Hugo Sanchez och nuvarande UEFA-presidenten Platini skulle alla klistras in på respektive plats. Så också fotbollsspelare från mindre kända fotbollsländer som Irak, Kanada och Algeriet.
På eftermiddagarna satt jag och mina kompisar och tittade på VM. Precis som alla andra förundrades vi av danskarna och på dagarna var vi själva ute och spelade. Vi var Frank Arnesen, Preben Elkjaer, Michael Laudrup, Jan Mjölby och så vidare, och så vidare. Men sen kom Spanien och slog tillbaka våra grannar med 5-1 coh världsordningen var rubbad.
Sedan dess har jag varit förhäxad av spansk fotboll. Något ni säkert förstått om ni läst mina VM-tillbakablickar.
Mitt i allt VM-spel åkte familjen på bilsemester i Sverige och jag upptäckte ett nytt medium. Radion. På den lyssnade jag faktiskt på Spanien - Danmark men jag minns också att familjen satt på en regnig parkering någonstans i Dalarna och mellan åsk-knallarna lyssnade på de osannolika dramat mellan Frankrike - Brasilien. Det var väldigt frustrerande att inte kunna se matchen men oj vad spännande det var att lyssna sig igenom förlängningen och straffarna. Det bara måste vara en av VM´s bästa matcher någonsin.
Sen avslutades allt med VM-finalen mellan Argentina och Västtyskland och jag var fast. Maradonas lag tog ledningen med 2-0. Tyskarna kom igen (naturligtvis) till 2-2 men denna gången bara för att få se 3-2 trilla in i baken. En magisk final och betydligt mer värdig än reprisen i Italien 1990.
Och just 1990 hade vi lagt ner det egna spelandet mellan matchern och spelade istället klasspelet Kick Off 2 på min kära Amiga 500 och om och om igen var jag Spanien. Mina vänner körde mer naturligt med Sverige men inte jag. Med en från Mallorcaresan nyinköpt Butragueñotröja satt jag och trummade på med joysticken tills de mina hade vunnit och så gör jag på ett sätt även idag. Och nu är alltså VM snart här igen. Sverige är inte med, Spanien är det. Jag samlar inte på några klistermärken eller någon annan form av samlarkort men jag är lika begeistrad för det.
Jag känner mig precis som den lilla sjuåring jag en gång var när jag för första gången upptäckte fotboll. Då genom Danmarks 6-1 på Uruguay. VM ska bli precis lika kul som då. Fyra veckors njutning. Fyra veckors prat om laguppställningar, konstmål, offsideavblåsningar, formtoppar och aggressioner.
Då kör vi!
***
Sydkoreaspöket är borta. Eller? Spanien har stött på Sydkorea ett antal gånger i VM och haft lika svårt varje gång. 1990 blev det 3-1 efter Michel-show. Dock inte utan att få kämpa. Fyra år senare i USA blev det 2-2. Spanien ledde med 2-0 men höll på att ta slut i hettan och asiaterna kom i kapp. Och matchen 2002 vet ni redan...
Segern i Innsbruck betyder med andra ord inte så mycket men det måste ha känts skönt att få tvåla dit Sydkoreanerna igen. Men så mycket mer vet jag inte om det hände. Jesús Navas stärkte sina aktier ytterligare. Valdés debuterade i landslaget...på samma dag som Iker Casillas debuterat tio år tidigare. Men mer än så kan man kanske inte säga.
På tisdag mot Polen får vi troligen se ett mer laddat España visa upp sig för Murciapubliken. Hoppas på det iallafall.
***
Före VM ska jag försöka lista mina favoriter genom de gågna åren som gått. Det vill säga de åren jag själv varit med. Först ut är VM-maskotar:
1. Pique - Mexico 86
En gurka (?) i sombrero och ständigt redo att piska dit bollen i nät. Kan det bli annat än succé?
2. Ciao - Italia 90
En stilren skapelse som lika gärna kunde varit gjord av någon renässanskostnär. Vilket den kanske var(?) Iallafall bra för oss svenskar. Ciao ciao Italia.
Inte ens nära - Alla andra VM efter det.
En hund i USA 94, en tupp i Frankrike 98, Teletubbies goes manga i Japan/Sydkorea 02 och ett lejon i Tyskland 2006. Nej lägg ner, gör om, gör rätt och kom tillbaka.
***
Kom igen Didier Drogba. VM vore en stor färgklick mindre utan dig!
