Fuera de juego
Johansson, Ljung Fredman, och Kassnert tar sig an de stora frågorna La Liga - en tvålagsliga?, tränarbyten och det som föranleder dem, Preciados könsgest och La Seleccións avslutande vecka.
Deltagare:
Robert Johansson, Redaktör Spanien
Nina Ljung Fredman, Krönikör Spanien
Jens Kassnert, Skribent Spanien
El Clásico i helgen mellan två lag som toppar tabellen helt enligt planerna. Vad tror du om årets La Liga? Blir det en tvålagsliga eller kan något av de andra lagen knappa in i och med att Barca och Real nu möter varandra?
Robert:
- Vinner Real Madrid har vi ju en one team show, iallafall året ut. Annars känns det som att Valencia och Villarreal lyckats streta emot bra mycket längre än väntat men inte mycket mer. Jag hoppas verkligen jag har fel för jag avskyr förutsägbarhet men inte mycket talar för det. Min kampanj "Mot en jämnare liga" kommer jag fortsätta tjata om och så länge det är spännande mellan fler än två lag säsongen ut så bryr jag mig inte om vem av Barca eller Real som vinner.
Nina:
- Jag har med en idiots orubbliga övertygelse hävdat att La Liga inte alls är en tvålagsliga, pekat på det fina spelet som skiter i tabellplaceringar som anledning. Men kanske börjar jag vekna, i alla fall när det bara är vem som vinner som ska vara spennante (för det ÄR det ju INTE) och triumfen består i förnedering; det aldrig kommer vara en tvålagsliga för mig med 18 fantastiska, hårt kämpande klubbar som har orättvisans stickande motvind i trynet.
Det är de här 18 som är de verkliga krigarna och de är värda mycket mer än att reduceras till något bihang i en tvålagsliga. Toppen är förstås en annan femma, men den utgör trots allt bara 10 % av helheten; de senaste två säsongerna har den dessutom alltmer börjat bli en parodi på sig själv.
Det är Barcelona och Real Madrids fel. Japp betoningen ligger på, "deras FEL" eftersom de helt utan den moral, det fair play de påstår sig värdesätta så högt plundrar den ena konkurrenten efter den andra, försäkrar sin överlägsenhet på andras bekostnad.
Någon opåläst människa med total avsaknad av empati säger barskt att "Valencia behöver inte sälja Villa" men jo se Valencia har en skuld på 600 miljoner € och de har inte råd. Kanske går de samma öde som Mallorca till mötes om de inte säljer sina Davids, om tre, fyra år; Mallorca som alltså inte fick spela Europa League trots att man tagit sig dit på ett ärbart sätt, på grund av sina skulder, som inte ens är hälften så stora som Real Madrid och Barcelonas Barcelona har en än större skuld, men de får ett orättvist stöd från TV-bolag och banker.
"Barcelona och Real Madrid drar in mer pengar" och ändå minskar inte deras skulder eftersom deras utgifter, värvningar och jättelöner, hela tiden ökar.
Så de måste låna en extra miljard då och då, för dem är det inga problem att göra det så de fortsätter.
När jag först läste Del Nidos kamp, i vilken han stöds av bland andra presidenterna från Zaragoza, Villarreal, Athletic, Espanyol och Real Sociedad för rättvisare TV-avtal med hot om sorti och upprättandet av en egen liga blev jag lite orolig för att det skulle bli verklighet.
Nu nästan hoppas jag att just hotet blir sant, och att de får sin tvålagsliga.
"Låt de andra två få mötas vecka ut och vecka in och se hur roligt det blir" sa han i somras.
Ja, låt dem.
Ska det fortsätta se ut såhär så ser jag betydligt hellre en liga med 18 klubbar (eller så plockar man upp två från Segunda, Betis förslagsvis, som är med i kampanjen) där alla har lite rättvisare chanser.
Faktum är att El Clasico är tråkigare än någonsin i år. Redan i den trettonde omgången har ett lag chansen att göra ett litet ryck, och även om det bara är ett litet sådant är chansen minimal att någon hämtar in det eftesom Real Madrid och Barcelona som regel inte får förlora.
Den som vinner El Clasico kan med säkert 87% säkerhet krönas som vinnare av ligan redan i slutet av november. Ni kan säga emot bäst ni vill, men så är det.
Usch.
Hoppas på oavgjort så att båda lagen tappar poäng.
Det är det enda.
Fast det hjälper (tyvärr) inte trean Villarreal att komma ikapp den här helgen eftersom de kommer förlora på La Romareda.
Jens:
- Så länge TV-avtalen är som de är kommer Real och Barca alltid ha mer pengar att röra sig med på transfermarknaden. De båda klubbarna kommer alltid att återfinnas i toppen av La liga år efter år. Dock är det alltid kul när andra lag slår sig in och jag skulle hellre se fem lag som gör upp om titeln varje år. Hoppas ett nytt system klubbas igenom nu när ämnet är uppe för diskussion. Jag tror även att Real Madrid vinner på måndag och "rycker" lite i toppen. Och kanske står det som segrare i maj, vem vet?
Först sparkades Málagas Ferreira och nu Gay i Zaragoza och Lillo i Almería. Är det de tre nedflyttningskandidaternas sista desperata dödsryck vi upplever?
Robert:
- Ja, något måste ju göras. Helt klart. Men det här med coachbyten. Är inte de mest till för att kasta om individernas roll i gruppen? För att skapa en ny homogen enhet som förhoppningsvis skall lyckas bättre än tidigare. Málaga har förbättrat, eller snarare förändrat, sitt spel under Pellegrini men i grund och botten är det ju samma spelare som finns ute på planen. En stor ledare kan göra stor förändring säger man ju och jag tror också Pellegrini fixar det med Málaga, men mest för att laget trots allt spelat fin anfallsfotboll den här säsongen.
Zaragoza och Almería är jag inte lika imponerad av och jag tror båda har gjort sitt för nu i Primeran oavsett vad Aguirre och Gorosito hittar på.
Nina:
- Nej.
Verkligen inte.
Toppstriden kanske avgörs redan i kommande omgång, men det är nere i botten som den verkliga spänningen äger rum. Här nere är det jämt, här nere kommer det att hända mycket, varje vecka. De här lagen, som verkligen kämpar, vinner, förlorar, kryssar om vart annat ocjh kommer fortsätta göra så på ett sätt som aldrig tappar betydelse.
Ser man på Zaragoza så spelar de en rätt bra, rå, aggressiv fotboll, lite charmigt naiv förvisso, men underhållande.
Presidenten, Agapito Iglesias har dessutom lovat förstärkningar under vintern.
När säsongen drar igång igen möter vi Real Sociedad, Levante, Deportivo och Racing hemma, medan det är Malaga och Hercules borta. Det är ett - så här ska man aldrig säga - förhållandevis "lätt" schema som i bästa fall tar klubben uppåt i tabellen.
I botten kommer det vara spennante till slutet.
Det ser vi vareviga år.
Jens:
- Antagligen är det så, det är det man kan göra när man känner att en förändring måste ske. Om det blir lyckat och får effekt återstår alltid att se. Det enda man kan göra är att hoppas. Ofta har förtroendet tappats och nytt blod måste in för att bygga upp ett nytt förtroende. I många fall lyckas man återskapa förtroendet och man hittar vändningen i det.För de tre nämnda lagens del är det bättre att det sker något nu när tid fortfarande finns till förfogande att hinna ändra på något.
Mourinho anklagar Sporting för att inte göra sitt bästa och Gijónlagets tränare svarar med att ta sig i skrevet och kasta en flaska på Madridlagets buss. Din syn på saken tack.
Robert:
- Hur barnsligt jag än tycker att saken är så är det ju faktiskt på tiden att det händer något utanför ramarna också. Mourinho är en taktiker ut i fingerspetsarna och har inget emot att utmåla sig själv som det svarta fåret och Preciado är lättretad och har hett temperament. Vad mer kan man säga? Mourinho är enligt mig den som startar allt, den som börjar att göra fel men det är också han som blåser liv i en annars ganska ljummen match, får igång sina egna spelare, får Sportings ur balans och dessutom förlöjligar Gijónlagets tränare offentligt. Och det är också det som gör att han kommer undan. På något sätt står han där som vinnare ändå. Precis som alltid.
Nina:
- Jag skrattar mest åt det hela. det är så uppenbart vad Moruinho söker. Att falla för det och bli så arg att man tappar besinningen är ungefär lika begåvat som att göra det efter att ha känt sig kränkt av ett barn som räcker ut tungan åt en.
Ungefär på den nivån är det.
Tycker fortfarande att Preciado skulle blinkat menande istället.
Han hade vunnit på det.
Men visst är det underhållande. På ett tragiskt sätt.
Jens:
- Mourinhos egna kommentar på händelsen i efterhand är nästan bättre än själva utspelet. "Man kan säga att vissa personer har fått lite gratis publicitet". Och det är precis så där som han alltid gör. Strör lite extra salt i såren. Jag gillar Mourinhos sätt att provocera och när andra managers gör det med för den delen. Bara det att Spanien i och med Mourinho har fått psykning a la extra allt. Någonstans så klev han på en öm tå då Preciado visar hur rätt han tydligen hade, annars hade vi väl inte fått en sådan kraftig reaktion.
Spanien hyllar alla sina landslagsmän och åker senare till Portugal för att lansera den gemensamma VM-ansökan för att sedan åka hem med 0-4 i baken mot ett betydligt bättre motstånd. Dina tankar om landslagsveckan?
Robert:
- 0-4 i baken var inte vad jag kunde föreställa mig ens i mina vildaste fantasier men det är klart, årets sista landskamp. En träningsmatch. Och att före det hyllas tillsammans med alla landslagsspelare genom tiderna gör väl inte heller att man vill äta taggtråd till frukost. Att sedan matchen föregicks av ländernas gemensamma VM-ansökan innebar förmodligen fler ryggdunkar och det var Portugal som hade något att bevisa i matchen, inte Spanien. Har jag bortförklarat mig nog nu?
Det är klart att det inte ser okej ut för Världsmästarna att totalt släppa åtta bollar mot Argentina och Portugal hur bra lag dessa än har men samtidigt så får det hellre ske nu när det kvittar istället för under VM. När landskampsåret summeras om en dryg månad finns det ändå bara en enda sak vi alla kommer komma ihåg och det är VM-gulet. Enough said.
Det jag mest orkar hetsa upp mig för är istället varför Spanien och Portugal söker VM 2018 ELLER 2022. Bestäm er!
Nina:
- Äsch egentligen är det inte så mycket att orda om. Spanien gjorde en dålig match i Argentina, nu gör man en sämre i Portugal.
Mätta, kanske?
Eller bekväma.
Portugal är ett klasslag, de ska inte underskattas; att de slår Spanien tycker jag inte är särskilt anmärkningsvärt; som tur är så var det bara en plojmatch.
Den här gången.
Jens:
- Jag blev faktiskt förvånad över resultatet. Med det säger jag inte att Portugal inte skulle vara kapabla att vinna över Spanien. Bara det att jag kan inte tänka mig att motivationsfaktorn var på topp i det spanska laget. Portugiserna ger alltid allt mot Spanien.
Spelas det nio matcher till mellan lagen av betydelse så vinner Spanien flertalet av dem. Men då ska det allt vara betydelsefulla matcher också. Träningslandskamper har inte den prägel att man kan dra slutsatser, då skulle ju Sverige ha kommit trea i VM eftersom man kryssade mot Tyskland.
Hasta Luego!