Fuera de juego
Spanienpanelen pratar om helgens EM-kval, effekten av att byta tränare och annat smått och gott.
Deltagare:
Robert Johansson, Redaktör Spanien
Nina Ljung Fredman, Krönikör Spanien
Daniel Jakobsson, Skribent Spanien
EM-kvalet återupptas i helgen och Spanien kampar mot Tjeckien och Litauen. Som vanligt kritiseras del Bosque för att testa för lite nya spelare. Dina tankar om uttagningen och matcherna tack.
Robert:
- Jag kan väl tycka att del Bosque bör lufta en del andra spelare än kanske Xavi, Iniesta eller Villa. Däremot inte att helt andra personer skulle ha blivit uttagna. De spelare som nu är med i laget är de som ska vara med i laget. Give or take two persons. Tjeckien och absolut inte Litauen känns inte som de tuffaste motstånden för la Roja som dock inte imponerat hitills i EM-kvalet men det bör bli seger ändå, vilka som än spelar i truppen.
Låt Fernando Llorente få 90 minuter, låt Mata få en halvlek, låt Javi Martínez växa in på mittfältet och framför allt låt Xavi, Iniesta, Xavi Alonso, Piqué, Ramos och Casillas vila någon halvlek. Då kommer de mindre spelvana få växa med uppgiften samtidigt som de mer etablerade kommer utvilade till ligaspurten. Det är iallafall mitt recept i denna soppa.
Nina:
- Med tanke på att flera av de ordinarie spelarna börjar bli lite ”till åren” skulle det kanske inte skada att börja skola in de eventuellt tilltänkta efterträdarna redan nu. Testa vilka alternativ som finns och kanske än hellre vilka man kan räkna bort.
Särskilt som Spanien faktiskt inte imponerat i de senaste matcherna (även om dessa varit av det man kallar vänskaplig karaktär) kanske det är läge att dels visa vissa av spelarna att de inte är oersättliga, och dels öppna dörren för dem som står strax utanför.
Vem ska till exempel ersätta Capdevila på vänsterbacken? Nacho Monreal från Osasuna? Njaaa. José Angel från Sporting, omskolade Jordi Alba eller kanske Newcastles José Enrique.
Finns ett par spennante mittbackar på väg också, San José (Athletic) och Victor Ruiz (Napoli).
Tycker dessutom att Cani (som jag spådde skulle bli en nyckelspelare i Villarreal inför säsongen, det har ni missat att ge mig cred för hörrni, ni fokuserar bara på det vi haft fel om!) förtjänat en plats. Inte för att han är next generation, men för att han varit väldigt bra.
Daniel:
- Jag har alltid varit en förespråkare för nya spelare och nya varianter i ett landslag. Visst, Spanien har vunnit både EM och VM med samma lirare men frågan är om det inte behövs något nytt snart för man kommer aldrig att vara lika bra, med det lag man har nu, som EM-mästerskapet. Vi förstår alla varför del Bosque gör som han gör, med tanke på framgångarna, men det finns så otroligt många andra bra spanska spelare som aldrig blir uttagna som förtjänar att få chansen. Nu har del Bosque hittat sin grund och han verkar vilja stå kvar på densamma. Det är givetvis bra på sitt sätt, men jag tror ändå att det spanska landslaget skulle må bra av lite förändring i framtiden.
Mot Tjeckien och Litauen så förväntar jag mig två segrar, relativt enkla sådana till och med. Tjeckerna har varit väldigt målsnåla hittills i kvalet och man är väldigt svåra att få hål på. Litauen ska bara vara en munsbit.
Hércules Esteban Vigo blir coach nummer sju att få lämna sin post den här säsongen. Hur kunde det ske? Vad har gått fel i Alicantelaget?
Robert:
- Jag vet inte. Hércules började ju så bra. Men nu känns det som att gnistan dött och att Vigo får lämna känns bara naturligt. Jag höjde på ögonbrynen redan för någon vecka sedan när Málagafödde Vigo anytdde att han en dag skulle vilja träna sitt Málaga C.F. Mitt under brinnande säsonge som coach för ett konkurrentlag.
Ska Hércules räddas krävs att de mer etablerade som Trezeguet och Valdéz tar sitt ansvar och att den nye coachen, vem det nu blir, får en liknande framgång likt sina kollegor i Racing och Osasuna. Vi snackar alltså om ett lag som i början av säsongen besegrade Barcelona på Camp Nou. Och då ska man inte kunna åka ut.
Nina:
- De kom upp som ett gäng nykomlingar ingen hade koll på, och kunde så till vida skrälla här och där. (Å andra sidan, Camp Nou borträknat har bortaspelet inte varit något att hurra för, Trezeguet har tex inte ens gjort mål utanför Rico Perez än.)
Nu är överaskningsfaktorn borta och det förråd av överskottspoäng man byggde upp i början har börjat tömmas.
Sedan tror jag egentligen att skadorna varit mer avgörande för Hercules än Esteban Vigos coachin i negativ bemärkelse. Haedo Valdez skadade sig, det gjorde även Tote som var tänkt att ersätta honom. Trez har också varit borta ett tag.
Nja, otur, helt enkelt.
Turens inverkan skola icke underskattas.
Daniel:
- Först och främst så måste bortaspelet höjas till en normal nivå, för att se Hércules på bortaplan är som att se Bambi på hal is. Det händer inte speciellt mycket och man kommer ingenstans. Vad jag vet så är väll Hércules dessutom ligans sämsta bortalag nu när Osasuna har börjat plocka poäng utanför Pamplona. Så till att börja med så måste bortaspelet förändras. Den enda segern man har tagit på bortaplan kom mot, av alla lag, Barcelona i början av säsongen. Då såg allting fräscht ut och jag trodde att Hércules skulle vara den nykomling som skulle göra succé. Nu blev det alltså aldrig så.
Att Vigo fick lämna är inte alltför chockerande. Vigo är en bra tränare, men det kändes aldrig som att spelarna hade sitt förtroende för honom. Drenthe visade sitt missnöje med Vigo tidigt och bestraffades därför av klubben och lite på det sättet har det fortsatt. Smekmånaden gick över snabbt och Hércules lär ramla ur i år. Troligen får vi nog inte se Alicante-klubben i Primeran på ett bra tag.
Andra lag som bytt coach ångar på i ligan. Osasuna tar tio poäng i mars och Racing avancerar stadigt i tabellen. Spelar det verkligen så stor roll med en ny tränare eller är det bara tillfälligheter?
Robert:
- Allt handlar egentligen bara om att skapa en vinnande dynamik i gruppen. Att ena hela laget mot ett och samma mål. Det är iallafall min övertygelse. Ger man varje spelare inividuella roller samtidigt som man fungerar bra ihop med sina medspelare så är mycket vunnet. Där har en tränare sin största utmaning.
Att sedan kunna hoppa in som ny coach under en krisperiod mitt i säsongen handlar mycket om att just ena gruppen mot ett och samma mål och det har framför allt Mendilibar hitills lyckats med i Osasuna. Pamplonalagets resultat under mars är imponerande. Man har tagit tio poäng av tolv möjliga och gjort åtta mål. Racing har nästan gjort det lika bra och har också i mitt tycke ett bättre lag och det är därför inte lika imponerande.
Nina:
- Det varierar naturligtvis från fall till fall, men jag tror det fundamentala är att bryta mönstren. När man lider det ena nederlaget efter det andra uppstår tvivlen och med dem konflikterna och så tappar alla tron på varandra. Det är lättare att byta tränare än trupp, så att säga. I fallet Gay och Zaragoza (äntligen!) blev det tydligt att det var moralen och tilltron som spruckit i sömmarna, vissa av spelarna ifrågasatte öppet hans avsaknad av meriter. En trupp utgjord av lite för många ”oslipade diamanter” och gamla fnöskbitar ledda av en man som i sitt ämbete fortfarande inte är torr bakom öronen. Säger sig självt, det funkar inte och även om en säsong känns lång är den inte tillräckligt lång för att reda ut en uppstådd obalans i maktförhållandet.
Agapito Iglesias tog sålunda in en mer rutinerad tränare, ett ”namn” om man så vill och i det här unika fallet var det vad som behövdes.
Med Aguirre, som egentligen inte ändrat på något, fungerar det bra eftersom han passar in i denna brokiga samling oerfarna och veteraner. Han har något som tilltalar båda parter: rutin och meriter.
Han står för och blir något de kan tro på (historia= han har lyckats förr), helt enkelt och ur denna tro återföds även övertygelsen om den egna kapaciteten. Det är nog så viktigt och psyket tar stryk ganska fort när motgångarna radas upp.
Då behöver gärna någon komma in utifrån (att klyva kärnor inifrån är alltför förödande), som man fungerar med och som kan säga emot utan att det blir bråk, någon med auktoritet som verkar och finner sig tillrätta i den befintliga situationen.
Tror vi har själva svaret där.
Daniel:
- Jag tror det är en blandning av de båda, samtidigt som jag måste påpeka att alla lag inte mår bra av ett tränarbyte. En del klubbar som har bytt tränare i årets La Primera har inte höjt sig speciellt mycket och vissa har faktiskt plockat mindre poäng, rent procentmässigt, som Sevilla. Att Osasuna och Racing nu börjar plocka poäng är inget chockerande för mig då båda lagen har två starka trupper att tillfoga över. Osasuna är alltid starka i Pamplona och det enda som Mendilibar egentligen har förändrat är att Osasuna faktiskt börjar vinna på bortaplan igen. Dessutom så spelar man en roligare fotboll att titta på. När det gäller Racing så kändes det bara som att klubben legat i dvala under ett par månader.
Något annat du vill förtälja?
Robert:
- Fernando Torres har väl inte rosat markanden i London direkt. El Niño är inte att känna igen. Jag ser fram emot att se Málaga rädda sig kvar i La Liga och att shejken försöker få till en utlåning. Solkustens klimat kan göra dig gott Fernando!!
Nina:
- I skuggan av Abidal har vi Miki Roqué och hans cancer. Real Betis har inte haft råd att bekosta behandlingen (säger en del om hur misskött den klubben är, jesus). Nu har man beslutat sig för att spela vänskapsmatcher för att samla in pengar för att hjälpa honom.
Är inte det det finaste på länge?
Det tycker jag.
Daniel:
- Det måste väll vara lite om strejken inför den kommande omgången. Tidigare har spelarna velat strejka, men man lyckades aldrig komma fram till något. Men nu när det är La Ligas klubbar som bestämt sig så gick det relativt snabbt. 13 av de 20 presidenterna röstade för en strejk och däribland fanns Deportivos president Augusto Cèsar Lendoiro som sa följande efter omröstningen:
”Efter 25 år så kommer det att bli ett uppehåll i La Liga. Det kommer att gå en lång tid utan fotboll. Det jag önskar är mer jämlikhet för oss alla, det ska vara kaffe för alla eller ingen. Fotboll kan inte jämföras med andra sorters företag, eller kanske står Real Madrid och Barcelona över denna regel, men för oss andra klubbar så är vi inga vanliga företag.”
Låt oss se vart denna strejk kommer att leda oss. De klubbar som röstade emot denna strejk var Sevilla, Villarreal, Athletic Bilbao, Real Sociedad, Real Zaragoza, Espanyol och Málaga.
Väl Mött!