Lagbanner
Fuera de juego
Morata avgjorde mot Levante. Är han i laget för att stanna?

Fuera de juego

Levante slår motståndarna blodiga och skyller sen på domarna, Mourinho satsar på egna produkter, Falcao får inte frisparkar och en argentinare från Segundan är bästa målvakten. Kort sagt, en nästan helt vanlig vecka i Spanien.

Deltagare:
Zoran Zoric, Atléticored
Casper Nordqvist, Valenciared
Johannes Johnsson, Sevillared


Levante kollar på Chuck Norrisfilm som uppladdning till Real Madridmatchen, går ut på planen och slår Cristiano blodig på en vattensjuk plan, krigar för vad allt kroppen är värd, och skyller sedan på domaren/ligan när de förlorar. Går inte de mindre lagens medel och vilja att vinna lite överstyr ibland?

Zoran:
- Jag tycker förvisso om när de små lagen tar till lite fulare knep för att kompensera för sina brister gentemot motståndarna, men det får ju absolut inte övergå i det David Navarro höll på med. Det här är inte första gången som han gör något sånt här. Det han gjorde på Burdisso är bland det fegaste man kan göra och visar väl vilken typ av karaktär han är, men en sak som inte alls uppmärksammades i första ligaomgången är sättet som han smällde till Cebolla när Atlético besökte Ciutat de Vàlencia. Den gången skickade han upp händerna i ansiktet på honom och kom undan med det i straffområdet efter en hörna, trots att uruguyanen blödde kraftigt. Det skulle ha varit utvisning och Navarro själv borde få en avstängning i efterhand, det hade sannerligen vart fallet i en liga där man tar saker som den här betydligt allvarligare än i Spanien.

Det skulle aldrig ha blivit straff, men å andra sidan missade Xabi Alonso den. Levante har i ärlighetens namn bara sig själva att skylla då förutsättningarna var betydligt bättre för deras typ av fotboll än Madrids och de missade en gyllene chans att ta poäng.

Matchen borde ha skjutits upp med tanke på att bollen inte rullade ordentligt, men jag har sett ännu värre den här säsongen, bl.a. i Segunda División när Real Madrid Castilla gästade Huesca på El Alcoraz. Där talar vi rejäla vattenpölar och det var fullständigt omöjligt att spela på den planen. Det konstiga i sig var att Huescas match mot Barcelona B blev inställd någon helg innan pg.a. exakt samma anledning, men inte den här.


Casper:
- Mötet mellan Levante och Real Madrid är verkligen fotbollens svar på David mot Goliat. Hur ska egentligen lilla fattiga Levante kunna mäta sig med stora rika Real Madrid, vars största stjärna tjänar mer än Levantes startelva? Som underdog finns bara ett alternativ; att göra livet så surt som möjligt för Real-spelarna. Ur ett kvalitativt perspektiv har Levantespelarna inte en suck på fotbollsplanen, men genom att ständigt spela på gränsen till det som är tillåtet kan de betydligt skickligare Real-spelarna störas så pass mycket att det inte klarar av att prestera på sin standardnivå. Vi såg mötet ifjol då Arouna Koné sköt matchens enda mål och vi har tidigare sett Numancia göra detsamma mot Barcelona.
 
Om det sedan inte är fair play låter jag vara osagt, men samtidigt är det heller inte fair play att köpa nya spelare för hundratals miljoner kronor varje år samtidigt som klubben ständigt går back. Fotbollsmatcher går ut på att vinna - och har man inte resurserna får man göra det bästa av situationen.  


Johannes:
- Det tycker jag inte. De mindre lagens hårda uppmärksammas visserligen inte lika mycket som storlagens, men med små medel får man helt enkelt ta till de medel som krävs för att nå framgångar. Att Levante skulle gå över gränsen ibland är helt naturligt, vilket även topplagen i ligan råkar ut för ibland. Pepe är ett fullgott exempel på detta. 

Att de skyller på domaren är en klassisk ursäkt till lagets förlust, som ofta används när laget helt enkelt spelat sämre utan att man som supporter eller spelare vill erkänna detta faktum. På senare tid finns det allt oftare en grund till dessa sedvanliga påståendena. Att de två storlagen får en hel del oförtjänta fördelar är ingen nyhet och magkänslan är att fördelarna ökat mer och mer för varje säsong som spelats. 





I samma match får en canteraspelare(?!) hoppa in i Real Madrid och avgör dessutom matchen. Är det ett attitydsbyte beträffande egna produkter vi fick se hos Mourinho och Real Madrid när Morata fck chansen eller var det bara ett tillfällift inhopp?

Zoran:
- Nej, det är inget attitydsbyte för ett attitydsbyte kan bara bekräftas om de tar betydligt fler spelare som är med och konkurrerar i truppen på riktigt, det här är snarare ett tillfälligt inhopp. Mourinho har gjort den här typen av saker tidigare i sin tränarkarriär och sedan återgått till de han använde tidigare. Morata spelar inte när alla är friska och i form, han är helt enkelt inte på samma nivå. Däremot är det väldigt roligt för spelaren att han kommer in och visar att man kan räkna med honom. Madrid har väldigt många duktiga talanger, men det är extremt svårt att slussa in egna spelare när kravet på titlar hela tiden finns med i helhetsbilden, där kan vi inte räkna Barcelona för de är ju trots allt unika i det här avseendet. Madrid har tagit en annan väg och att låna ut vissa spelare under ett par säsonger kan vara bra, men då måste man även hitta rätt klubbar där de kommer spela och framförallt ge de chansen när de återvänder. För mig var Ruben de la Red någonstans den spelaren som hade störst chanser att vara med på allvar i Madrids trupp under en längre period, tyvärr blev det ju inte så.
 
Det intressanta i någon mån för oss Atlético-supportrar är att Morata var hos Atleti fram till 2007 och inte kunde slå sig in framför Borja González som är en av klubbens bästa målskyttar genom alla tider inom canteran, t.o.m. bättre än Fernando Torres. Med tiden har de båda spelarna utvecklats olika och Borja har haft väldigt många skador som satt käppar i hjulen. Vad jag har hört är Moratas familj i mångt och mycket Atlético-supportrar, men en gång i tiden fanns ju en ung spelare som gick till Madrid och skrev in sig i alla existerande historieböcker på Santiago Bernabéu..

Casper:
- I fallet Álvaro Morata är jag säker på att detta inte var det sista vi såg av honom i Real Madrid-tröjan. Mot Levante saknades bägge ordinarie anfallarna, Gonzalo Higuaín och Karim Benzema, pga. skador. När sedan Ronaldo tvingades bryta matchen fanns det inget annat val för Mourinho än att stoppa in 20-åringen. Just den något svaga konkurrensen i anfallet blir troligen Moratas biljett in i A-laget. Benzema och Higuaín kan inte spela alla matcher och Ronaldo är ingen utpräglad nummer 9.
 
Om Mourinho generellt ändrat uppfattning om att plocka upp egna talanger till A-laget är jag dock mer tveksam till. I Moratas fall handlar det mer om bristande konkurrens än att portugisen ändrat attityden mot de yngre förmågorna. T.ex. tror jag att skytteligaledaren i andradivisionen, Jesé Rodriguez, får det svårare att ta klivet upp till A-laget, trots att han av många anses som en större talang än Morata. Problemet för honom är att han trivs bäst i en offensiv mittfältsroll där konkurrensen redan är mördande.
 
Konkurrensen i backlinjen är kanske inte lika stor som på mittfältet, men uppenbarligen tillräckligt stor för att 22-åriga Nacho Fernández inte fått chansen på allvar. Just att låta unga talanger få en rejäl chans är den stora skillnaden mellan Real Madrids och Barcelonas arbetstänk angående unga talanger. I Barcelona har det under de senaste säsongerna slussats in spelare från B-laget och de har låtits misslyckas. Det modet från först Guardiola och nu från Tito Vilanova har lett till att spelare som Sergio Busquets, Pedro, Thiago samt Cristian Tello växt fram till tongivande spelare i världens bästa klubblag. Hade samma tålamod funnits hos Mourinho hade det troligtvis vuxit fram en och annan pärla i Real Madrid också.
 
Men samtidigt ska inte bara Mourinho lastas för att de egna talangerna är så få i A-laget. Redan före portugisens tid var samma debatt uppe och Real Madrid-fostrade spelare som Juan Mata, Roberto Soldado, Álvaro Negredo och Javí Garcia har samtliga lämnat klubben i tidig ålder utan att egentligen ha fått en seriös chans.
 
Tålamodet är den stora nyckeln, med andra ord.


Johannes:
- För det första måste man väl glädjas åt det faktum att en anfallare från canteran faktiskt får chansen. Att han sedan avgör matchen är ett fint plus i kanten.
Nacho har ju som känt fått rycka in när skadeläget i försvaret spökat och att Nacho får chansen får ses som ett steg framåt för Mourinho. 

Att det skulle röra sig om ett attitydskifte är väl aningen tidigt att uttala sig om. Det hela har snarare att göra med Real Madrids skadeläge. Trupputtagningarna på Nacho och Morata beror till största del på att spelare på just de positionerna saknats till följd av skador. Att han väl får chansen är bara rättfärdigande, men att fler spelare från canteran får chansen ser jag inte vara särskilt troligt. Mourinho är ju känd för att så gott som alltid ställa upp med starkast möjliga manskap och lär även fortsätta i samma spår framöver, tyvärr. 





Redogör din åsikt av Diego Simeones uttalande: "Om Messi eller Ronaldo får en tackling blir det frispark men inte om Falcao får det".

Zoran:
- Det här utspelet kommer som en direkt reaktion på den uteblivna straffen mot Getafe där Falcao blir nedbrottad av Valera. Falcao har under sin tid i Primera (44 matcher) blivit belönad med frisparkar vid 81 tillfällen och fått 77 frisparkar emot sig. Cristiano har fått 116 med sig och 39 emot sig, Messi har dragits ned 109 gånger och fått frispark samtidigt som han själv stått för 31 regelöverträdelser. Nu är det ju så att Falcao är en betydligt annorlunda fotbollsspelare än den bästa och näst bästa spelaren är. Många av frisparkarna han får emot sig är relaterade till hans spelstil, såväl i uppbyggnad som när han attackerar bollen i luften, men visst känner Atlético-supportrarna att Falcao har tagits speciellt hårt de senaste 3-4 matcherna. Samtidigt som Simeone antagligen inte är nöjd med sättet som Falcao behandlas på har Atleti fått med sig ett par billiga domslut under säsongen, så det gäller även att vara objektiv. I det här fallet tror jag dock att han försöker göra sig hörd för att han vet hur viktig Tigre är för helheten i lagets spel och därmed skydda honom från att bli skadad. Det har varit ett par incidenter på senare tid där Falcao kunde ha råkat ut för skador.


Casper:
- Att de bästa spelarna oftast får de flesta fördelarna med sig av domarna är ingen nyhet i fotbollsvärlden. Till skillnad från Leo Messi och Cristiano Ronaldo är Radamel Falcao relativt ny på den absoluta toppen och det är ganska uppenbart att han ännu inte är lika stor som de andra två superstjärnorna hos den allmänna fotbollspubliken. Därmed tror jag inte heller att domarna känner samma press att blåsa när colombianen åkt i backen. Atletico-anfallaren har dessutom en mer fysisk spelstil och hamnar därför inte lika ofta i de dribblingssituationer som orsakar merparten av Messis och Ronaldos avblåsningar.
 
Till råga på allt lirar Messi och Ronaldo i de två största spanska fotbollsklubbarna och vad som än händer på planen kommer det alltid vara snack om att domarna oftare dömer till Real och Barcelonas fördel än till övriga lag.
 
PS: Som jag nämnde tidigare är Falcao fortfarande inte lika stor för den allmänna fotbollspubliken som Messi och Ronaldo är, men vi som slaviskt följer spansk fotboll är nog rätt eniga om att Falcao håller samma klass som de andra två.


Johannes:
- Till viss del kan jag förstå precis vad Simeone menar. Sedan Real Madrid och Barcelona blivit såpass överlägsna som de varit så har även fördelarna på domarsidan ökat. Vem har inte blivit fly förbannad på Di Marías filmningar eller Fàbregas osportsliga uppträdande på plan?
 
Att just Falcao inte skulle få frispark är nog inget som statistikerna skulle hållit med om, men jämfört med mitten- och bottenlagen så är detta förståeligt. Mina egna spekulationer är att det känns rätt logiskt att det blir minste "ståhej" att döma till fördel för storlaget. 





Málagamålvakten Willy ligger i topp av Zamoran. För några år sedan spelade han i Segundan, men har nu endast släppt in ett enda mål i Europaspelet. Har Willy äntligen fått det genomslag han förtjänar eller överpresterar argentinaren?

Zoran:
- Först och främst vill jag ge Málagas försvar och Ignacio Camacho en stor eloge för deras insatser den här säsongen. De arbetar som en enhet och det är vad försvarspel handlar om. Demichelis har också varit väldigt bra så här långt och det faktum att han saknades i helgen visade också på hur viktig han är för lagets försvarsspel. Jag tyckte att det var galet att ta in Carlos Kameni i januari förra säsongen när Willy gjorde ett gediget jobb i Málagas mål redan under 2011-2012. Han är en väldigt duktig målvakt, underskattad (ja, nästan bortglömd i dessa sammanhang och det verkar inte som om folk har jättestor koll på honom utanför Spanien. Med tanke på att hans ålder, förflutna i Elche och det faktum att det finns många bra spelare i Málaga, gör gör det inte honom till någon jätteintressant spelare att värva. Jag är helt övertygad om att han skulle få ett betydligt större genombrott om Alejandro Sabella tog ut honom till det argentinska landslaget. För närvarande har de Sergio Romero mellan stolparna och det här är någon som jag har följt sedan början av 2007, men han har aldrig riktigt varit en särskilt imponerande målvakt i mina ögon. Ok, han har framtiden för sig, men till skillnad från Romero brukar Willy sällan göra några större misstag, även om de kan dyka upp ibland, det är ju oundvikligt. Så jag kan inte förstå varför han inte kallas till Albiceleste när Romero och Andújar finns med där, ja, till och med Cristián Álvarez från Espanyol. Kanske är det bäst så för Málaga så de får behålla honom..


Casper:
- Att säga att Willy Caballero överpresterat känns både fel och taskigt. I mitt tycke är argentinaren är mycket bra målvakt med en otroligt hög högstanivå. Däremot kan vi bara konstatera att han, liksom hela laget, haft en formtopp under hösten. Att Malaga gått så bra i Champions League efter allt rabalder som skedde i klubben under sommaren är ett nästintill mirakel. Samtidigt har försvaret varit outstanding i Europaspelet, vilket självklart underlättat för Caballero. I ligaspelet har han, i mitt tycke, varit den bästa målvakten hittills och det grundar jag inte bara på hans enastående snitt (endast 0,70 insläppt mål/match).  
 
Willy må ha passerat 30-strecket, vilket i många fall skulle ses som slutet på karriären. Men målvakterna är speciella och att som burväktare få sitt genombrott som 31-åring är ingen big deal. Om han bara vill och fortsätter att prestera har han säkerligen tio år kvar på toppen.  


Johannes:
-Givetvis förtjänar Willy allt beröm han kan få. Redan förra säsongen stod Willy för kalasbra insatser och var säkerligen inte långt borta från en landslagsplats. Att han även nu presterar på hög nivå visar bara att han slagit igenom och förhoppningsvis kan fortsätta med sitt stuk. 




Väl Mött!

Robert Johanssonrobert.johansson@svenskafans.comLarsRobertJ2012-11-15 11:04:00
Author

Fler artiklar om Spanien