Fuera de juego - EM är över
Spanien blev historiska när man vann sitt tredje raka mästerskap. Panelen berättar om sitt bästa minne från mästerskapet som nu är över och funderar vad som egentligen talar för att Spanien inte ska fortsätta vinna titlar. Om något alls.
Deltagare:
Robert Johansson, Spanienred
Jens Kassnert, Spanienred
Casper Nordqvist, Valenciared
Spanien tar sitt tredje raka mästerskap och blir historiska. Vilka är dina intryck från mästerskapet?
Robert:
- Att Spanien, hur drygt det än låter, gör precis det laget behöver i varje match för att vinna. Om det beror på att man inte är bättre, att det sitter i huvudet, eller att taktiken är genialisk låter jag vara osagt men det syntes rätt tydligt i finalen exakt hur "tråkigt" Spanien kan spela. Det var aldrig något snack om saken och sällan har ett mästerskapsguld varit så välförtjänt. Det enda laget som kunde hota är med facit i hand Portugal, som gjorde en fantastisk match mot la selección. Det räckte inte denna gången men kanske nästa.
Sedan ska vi inte sticka under stolen att Spanien lekte med elden några gånger i tidigare matcher och mycket väl kunde åkt ut, men det är en annan fråga...
Jens:
- Mina intryck från EM är inte 100 procentigt positiva även om det borde vara med det historiska guldet för Spaniens del men fler pusselbitar bör finnas med för ett komplett mästerskap. Spanien vann guldet men det finns mer att önska då gäller spelet, mer om det i fråga nummer två. Flertalet lag spelade inte så bra och vissa matcher var sömnpiller men under ett helt mästerskap ska det mycket till om vi skulle få 33 matcher av högsta kaliber.
Sverige stod för ett fantastiskt supporterstöd och Kiev var fyllt med svenskar från dag 1 men när Sverige hade spelat klart åkte alla hem och publikfiaskot i Ukraina har väl aldrig tidigare skådats i ett EM-sammanhang?
Andra starka intryck på mig var Tyskland som länge såg helt oslagbara ut så Italiens insats i semifinalen var strålande. Då trodde jag att det skulle bli en svår match för La Roja i finalen. Bland höjdpunkterna av matcher tycker jag att Danmark-Portugal, Italien-Spanien x2 och Ryssland-Tjeckien stod för. Sedan fanns det också fler matcher som var mycket roliga att se.
Jag hade räknat med Spanien i final hela våren så för mig var det ingen skräll att de tog sig dit.
Casper:
- Givetvis är Spaniens tredje raka mästerskapsguld en oerhörd bedrift som få lag kommer att slå i framtiden. Även om del Bosques Spanien fått kritik för spelet i både VM i Sydafrika och nu i EM ska folk veta att det var betydligt enklare för Luis Aragonés Spanien att spela vacker fotboll då motståndarna inte var tillräckligt pålästa om det nya spanska spelet. Idag, fyra år senare, har varenda motståndarlag stenkoll på hur Spanien spelar och det gör det givetvis mycket svårare för Spanien att spela en rapp och attraktiv fotboll. I finalen bjöd Prandellis Italien på de ytor som Spanien behöver och då såg vi alla hur bra Spanien är.
Men även om Italien fick ett tråkigt slut på turneringen är Gli Azzurri ett annat glädjeämne som jag tar med mig från sommarens EM. Förbundskapten Prandelli har förvandlat Lippis tråkfotboll till rena gladfotbollen som charmat hela Europa sedan den empatifulla tränaren tog över efter VM-misslyckandet 2010. Dessutom har hans viktigaste pjäs, Andrea Pirlo, spelat sin bästa fotboll på väldigt länge under säsongen i Juventus, och formen från klubblaget höll i sig även under EM. Även om Prandellis gäng inte hämtade hem något titel till hemlandet har laget charmat Europa med sitt vackra spel. När hände det senast?
Till sist måste även Nederländernas kollaps tas upp. Laget som spelade VM-final för två år sedan blev dödens grupps stora slagpåse med tre raka förluster mot Danmark, Tyskland och Portugal. Nu har Bert van Marwijk avgått, men frågan är om hans efterträdare lyckas få ordning på alla diviga individer. Om italienarna går en fin framtid till mötes verkar Nederländerna gå åt motsatt håll.
Hur är det möjligt att Spanien kan vara så överlägsna i landslagsfotbollen gång efter gång, utan ett egentligen ligga på topp alla gånger?
Robert:
- Ända från pojklagen har man idag något tidigare generationer saknat. Självförtroende och identitet. Det spelar ingen roll om spelarna från Real Madrid eller Barcelona inte är bästa kompisar, de är proffessionella idrottsmän och presterar på topp ändå. Sedan är bredden i Spanien oslagbar. Det är de spanska spelarna som är stjärnorna i ligan, med några undantag så klart, och inte importerna, med lika många undantag. Alla får regelbunden speltid i ligan och det finns en tydlig spelidé hur man ska spela i både klubblag och landslag. Kolla bara den spanska OS-truppen. Spelarna där hade lätt varit topp-fyra i sommarens EM. Det är ruskigt imponerande.
Jens:
- Tyngden ligger i bredden i truppen. Samtliga spelare på Spaniens bänk skulle gå raka vägen i startelvan hos många av konkurrenterna. Ungdomssatsningen som har gjorts i flera stora klubbar i Spanien har gett frukt. Sverige har ofta haft ögonen på hur de jobbar i Tyskland, England och Holland, exempelvis Ajaxmodellen som bland annat har anammats av ett Stockholmslag en tid.
Dit blickarna borde vändas är just juniorsidan hos de spanska lagen. Sedan är det allmänt känt att framgång föder framgång och den generationen av idrottsmän från Spanien tillhör just nu den vinnande. Tidigare räckte oftast inte spanjorerna till utan kunde förlora trots att man var favorittippad. Det ändrades runt 2006/07 när Nadal började vinna i tennisen och Alonso i sin F1-bil. Tillsammans med de spanska fotbollsspelarna lades grunden till det vi nu har sett under lång tid.
Att man dessutom vinner utan att egentligen prestera på topp under hela mästerskapet, finalen ett undantag, är tecken på styrka som ha byggts upp. Sedan vet vi alla att spanjorerna spelar sitt spel oavsett motstånd och gör det bra. Så pass bra att andra måste hävda att den är tråkig. Kan de inte slå dem på plan så kan de försöka göra det på det mentala planet. Jag säger som tidigare, det är upp till motståndarna att bjuda upp för Spanien anfaller och kommer att göra det tills någon annan tar över taktpinnen.
Casper:
- Bra lag har tur, brukar det heta, och denna gång stämmer det väl in på Spaniens nya framgång. Det kunde mycket väl ha blivit respass i gruppspelet om inte Casillas räddat sitt lag kvar i matchen mot kroaterna. När det sedan vankades straffavgörande mot Portugal var det 50/50 i finalchans för spanjorerna.
Men även om del Bosques lag hade en del tur på vägen är det självklart inte hela sanningen. Tittas det på pappret har Spanien den bästa och bredaste truppen. I vilket annat landslag som helst hade förmodligen spelare som Santi Cazorla, Pedro och Juan Mata varit tongivande. I Spanien sitter de på bänken för att spelarna på planen är ännu bättre, vilket säger en del om kvalitén. Dessutom har dagens nyckelspelare numera rutin från sådana här sammanhang då Casillas, Ramos, Xavi och Iniesta redan var bofasta i laget som tog guld i Wien för fyra år sedan. Just den enorma kvalitén och rutinen i laget gör att ”La Roja” inte behöver spela på sin absoluta högstanivå för att vinna mästerskap.
Med titlar efter titlar även i de yngre landslagskategorierna ser framtiden ljus ut. Vad talar för att den spanska dominansen i världen ska brytas? Om något?
Robert:
- Inte något. Bli inte förvånade om Spanien vinner OS och även pågående U19-EM också. I OS-laget har vi spelare som är både Världs- och Europamästare, som dessutom har åldern inne, och i U19 hittar vi spelare som får regelbunden speltid i la liga. En av världens tre bästa ligor. Det kan mycket väl bli så att Spanien inte vinner något av ovanstående mästerskap, eller för all del VM i Brasilien 2014, men den spanska dominansen kommer inte brytas på många år ändå. Den spanska modellen är något för många länder att ta efter.
Jens:
- Jag tror på seger för U19 och likaså för OS-laget. Tidigare år har Spanien vunnit alla mästerskap i ungdomslandslagen och det finns kvalitet som kommer underifrån. Det är positivt men de måste vårdas väl och också få chansen att spela kontinuerligt för att ha en chans att kunna slå sig in i A-laget. Där vilar också ett stort ansvar för förbundskaptenen att lyfta in yngre spelare så att inte Spanien står där en dag med ett generationsbyte på en och samma gång, det måste spelas in succesivt.
Det kan vara den största utmaningen. Sedan kommer självklart motståndet att lära sig hur man ska spela mot Spanien och då ska spanjorerna kunna ändra en matchbild och inte bara gå på samma linje likt Tyskland gjorde mot Italien.
Till VM i Brasilien 2014 håller jag hemmanationen som favorit till titeln. De kommer att göra allt för att få vinna för folket på hemmaplan. Så brytas kommer dominansen att göra men bäst vore då att ändå göra en bra turnering och hålla sig kvar i toppen av världsfotbollen och inte göra som t ex Holland i detta mästerskap som ändå var i VM-final 2010.
Casper:
- Under sommaren tror många, liksom jag själv, att Spanien kommer att ro hem ytterligare två mästerskapstitlar (U19-EM samt OS) och det gör ju det hela inte mindre beundransvärt. Dock är det många som oroar sig för landslagets fortsatta framtid när spelare som Xavi och Xabi Alonso snart lägger sin landslagskarriär på hyllan. Men samtidigt ska det sägas att två liknande spelartyper väntar på sin plats i La Roja, som troligen lär bli minst lika framgångsrika som de nämnda ovan. Spelarna som jag syftar på är Barcelonas Thiago Alcántara och Athetics Javi Marínez som lär bli de nya fältherrarna i det spanska A-landslaget när generationsväxlingen ska ske.
Just pga. att akademierna i Spanien är så långt framme och hela tiden pumpar ut den ena världsklasspelaren efter den andra tror jag inte att kvalitén i La Roja kommer att försämras, utan om det är något som hotar en fortsatt spansk dominans i fotbollsvärlden är det att andra landslag får fram än bättre spelare än Spanien. I nuläget kan jag bara se tre landslag hota ett fjärde raka spanskt mästerskapsguld i Brasilien om två år, och det är hemmanationen samt Messis Argentina och evighetsmaskinen Tyskland.
Spanien har hela tiden siktat långsiktigt sedan kollapsen i Stockholm 2006 och det är något som redan betalat sig, men som framförallt kommer att betala sig i framtida mästerskap.
Till sist - Något du själv vill tillägga innan vi tar sommarlov?
Robert:
- Sommarlov? Vilar någonsin fotbollen? Själv tar jag välbehövliga veckors semester nu men under tiden kommer Silly Season eskalera, OS spelas och vår kära la liga få en nystart.
Det ska bli väldigt spännande se vad som händer under sommaren och hur lagen kommer rustade till spel med en färsk Europatitel i bagaget som förmodligen ger mer energi åt hela landet.
Trevlig sommar!
Jens:
- OS och silly season. OS-laget har tagits ut som ni säkert redan har läst och snart får vi se våra unga stjärnor slåss för att vinna OS-guld. Ni kommer kanske ihåg att det var Argentina med Messi i laget som vann för fyra år sedan?
Silly season har precis börjat och det blir intressant att se var spelarna rör sig i år. Tyvärr verkar det som vanligt att Barcelona och Real Madrid köper upp de bästa spelarna och på så sätt gör glappet till lagen som kommer underifrån större. T ex så är det redan klart att Jordi Alba går från ligatrean till Barcelona. Jag är för debatten om jämnare tv-rättigheter så att fler lag har råd att köpa spelare och framförallt behålla dem.
Men det är som är och inget vi kan göra något åt. Tyvärr.
Casper:
- Jag som Valenciasupporter måste givetvis ta upp Barcelonas nya stjärnvärvning, Jordi Alba. Det är inte första gången som de två giganterna köper upp de andra topplagens spelare och det bidrar ju till en än mer ojämn liga. Eftersom TV-avtalen är som de är i Spanien har Real Madrid och Barcelona helt andra resurser än övriga ligalag och när de också snor åt sig de andra lagens bästa spelare är det inte konstigt att det skiljer 20-30 poäng mellan tvåan och trean i tabellen när säsongen ska summeras.
Det spanska landslaget är numer ledande i världen, men om det spanska fotbollsförbundet även vill se den spanska klubblagsfotbollen i pole position behöver de nog ta tag i både det ena och det andra.
Trevlig sommar!
