Krönika: Är del Nidos initiativ svaret på allt?
Tolv klubbar satte sig ned bakom ryggen på Barcelona och Real Madrid med syfte att hitta en bättre lösning på de spanska tv-avtalen. Något som ska ge skuldtyngda klubbar mer inkomster. Sevillas del Nidos initiativ hyllas av en hel värld men kommer eventuellt ändrade tv-avtal verkligen vara lösningen till alla problem?
Mötet mellan de tolv klubbarna som svarat på del Nidos initiativ är över och kontentan såhär långt är att inte mycket har hänt. På gårdagens agenda stod a) Omstrukturering av tv-avtalen, b) hitta en lösning som tillfredställer alla och c) värdera om José Luis Astiazarán verkligen är rätt man att leda LFP.
Vid den avslutande presskonferensen efter mötet framkom inte många svar på agendans punkter utan del Nido fastslog istället svenskt nog att det kommer följa fler möten, då med Barcelona och Real Madrid samt Segundaklubbarna inbjudna, och att alla jobbar för en gemensam lösning som ska passa alla. Varken mer eller mindre. Med andra ord. Ingen har blivit klokare och inga beslut har tagits men ändå kan något stort vara på gång.
Jag själv är en av alla dem som hävdat att frågan om tv-avtalen måste få en bättre lösning men ställ er själva också frågan – är det enda lösningen? Mer gynnsamma avtal för småklubbarna är, eller kan vara, ett steg i rätt riktning men behöver inte vara det. För det första - Vem är det som startat diskussionen? För det andra - Vad kommer klubbarna göra med de ökade intäkterna som ett ändrat tv-avtal skulle innebära?
Till att börja med. Vem är det som tar initiativet till förhandlingarna? Jo Sevillas José Maria del Nido, affärsman ut i fingerspetsarna på ett av La Ligas redan framgångsrika lag och även känd som ”djävulens advokat”. Många gånger anklagad för korruption sedan tiden han verkade som Jesús Gil y Gils högra hand och advokat när Atléticopresidenten också var (korrumperad) borgmästare i Marbella. Del Nido riskerar faktiskt än idag fängelse i Málaga om den illegala verksamhet del Nido anklagas vara inblandad i går att bevisa. Med andra ord, en herre som gör allt för att vinna och det ska man ha i beaktning. Någonstans vill del Nido ha stor förtjänst i det här, inte bara för sitt eget Sevilla. Ett möte om tv-rättigheterna är välkommet men varför exkludera de två stora lagen som tillsammans har cirka 75% av tittarsiffrorna om man inte vill prata ihop sig hur man ska försvara sig mot dem först? Och mycket riktigt, till nästa möte är just Barcelona och Real Madrid inbjudna...
Mallorca, Getafe, Sporting, Levante och Real Sociedad tackade nej till del Nidos möte. Kanske med den bakgrund som presenteras ovan. Hur ter sig nästa möte om de två stora och de som tackade nej sätter sig till bords nästa gång?
Det var den första punkten, nu till nummer två. Största anledningen till att tv-avtalen diskuteras just idag och inte för flera år sedan, gudarna ska veta att detta inte är en ny fråga, är Spanien som land och dess dåliga ekonomi som givetvis speglats av sig på klubbarna som blir allt mer desperata. Förut har man inte gillat fördelningen av avtalen men lagen har heller aldrig mäktat med att omförhandla sin position, förrän nu. Men till vilket pris? Ökade tv-intäkter skulle ge mer klirr i kassan men – är det försvarbart ge klubbar där många av dem inte kunnat sköta sin egen ekonomi ännu mer pengar? Är inte det som att ge ett barn i en godisaffär pengar och inte be dem handla? Kommer klubbarna fokusera på att lösa sina skulder eller försvinner allt på dyrare värvningar och/eller högre löner?
Klubbarna har skulder men ska klubbar ha skulder? Tja, alla har skulder. Det är en del av dagens samhälle. Spanien ”lever” på EU-bidrag, privatpersoner tar lån för att köpa bostad och så vidare. Men man måste kalkylera med det. Hur är det med kompetensen hos de styr i de spanska klubbarna? Så länge man har tillgångar eller väl stadgad ekonomisk plan för framtiden må det vara okej men målet måste ändå vara att bli av med skulderna hoppas jag.
Vem har då det ekonomiska ansvaret? Initialt varje enskild klubb men det finns också kryphål som gjort att situationen eskalerat bortom mången räddning.
Den tidigare konkurslagen som nu ska vara ändrad/är på väg att ändras har varit helt uppåt väggarna och det är skandal att man inte behövt lida av ekonomisk inkompetens, som exempelvis Leeds i England har fått göra, och att mycket istället skrivits av vid en konkurs. Inflationen i löner och summor kanske inte går att stoppa, men det är ingen ursäkt för att ta för sig av saker man inte har råd med och det är bara hoppas att de nya lagarna gör det bättre.
Det är viktigt att påpeka att genom att de misskötta klubbarna inte betalar bland annat transfersummor och löner påverkar det negativt andra klubbar genom att de inte får de pengar de har rätt till. Det blir alltså en ringar-på-vattnet -effekt. Ett lag som inte får betalt för en spelare kan inte köpa ersättare, och kan rent sportsligt bli mindre konkurrenskraftigt. En spelare som inte får lön måste ta ur egen ficka. Och ibland, som man bland annat kan se från exempelvis Zaragozas skuldlista, måste ett lokalt företag som inte får ersättning ta ur egen ficka (även om summan är liten, men det gör det egentligen ännu värre rent principiellt).
Ta en stund och studera Zaragozas skuldlista, den är lång och inte alls unik för ett Primeralag och just därför ett hemskt exempel. (Länk här)
Kompetenta personer i ledande positioner i klubbarna måste ha större krav på ekonomiskt ansvar, med straff som ska kännas! Oansvar ska leda direkt till kännbara straff. Och Madrid och Barca har fördelar, det kan inte vara osagt. Men det betyder inte att andra inte kan ta ansvar.
Ändrade ekonomiska förutsättningar till följd av ändrat tv-avtal kan i värsta fall leda till mer konkurrens under de två stora och inte nödvändigtvis till en bättre eller mer jämn liga. Framförallt kommer Atlético Madrids, Valencias och del Nidos eget Sevillas ekonomiska position att hotas av de andra lagen och på sikt kanske de byter plats med följd av att icke kontinuerliga deltaganden i Europa kan leda till ännu mer polariserad liga, eller vad säger ni?
För att komma åt nummer ett och nummer två (Barcelona och Real Madrid), måste man först sätta dit nummer tre och fyra (Atlético Madrid och Valencia). Är det inte så – Del Nido?
För så är det. Med eller utan tv-avtal – den spanska ligan har aldrig varit speciellt jämn. Madrid och Barca kommer alltid att vara med i toppen oavsett ändrade avtalsformer. Samtidigt som vi har denna KRIS i ligan är landslaget faktiskt också inne i sin största guldålder någonsin. Vill vi ha världens bästa lag i ligan – eller vill man ha en superjämn liga? Det måste man tänka på.
Tv-avtalet är alltså bara en liten del av alla problem lagen i Spanien dras med och det sänder fel signaler att klubbar som missköter sin ekonomi så brutalt får ännu mer pengar att spendera på spelare, löner och liknande istället för att förmodligen göra sig skuldfria. Få eller ingen klubb kan klara sig undan med att värva tack vare fördelaktiga banklån som faktiskt Real Madrid och Barcelona har. Men det kanske är nästa strid för del Nido och hans allierade?
När ligastrejken blåstes av hade ligaförbundet och spelarfacket enats om följande:
*Bilda en lönefond som ska hjälpa spelare som inte fått ut sina pengar
*Spelare som inte fått lön på tre månader har rätt riva sitt kontrakt
*Garanti att spelare i klubbar med svag ekonomi får sin lön
En lösning som på pappret ser bra ut men som inte löser klubbarnas problem. För att förhindra att klubbarnas ekonomi skuts i sank kan man istället införa ett lönetak för hela ligan som man gjort i de nordamerikanska proffsligorna men även här får jag höja ett varningens finger. Visst kan det få de stora lagen att omförhandla kontrakt eller göra sig av med spelare men man måste också tänka på att de mindre lagen som redan har skulder, beroende på avtalet, kanske måste höja sina löner för att nå upp till ”lönegolvet” och ändå inte har råd ta hand om spelarna storlagen ratar.
Min uppfattning är att kontentan av ett lönetak ofta kan gynna de redan stora lagen, de från storstadsregionerna. De blir större och det mindre lagen riskerar i längden att stängas ute när de mindre regionerna eller orterna inte har samma tillväxt. Lönetak fungerar nämligen ofta i form av ett en procent av klubbarnas samlade intäkter får gå till löner. En sådan lösning gör att lönetaket givetvis stegras varje år (ett fast lönetak som aldrig få gå uppåt i takt med inflation eller konkurrens från andra länder är bara naivt). I takt med att de stora lagen ökar sina intäkter, ökar potten till lönetaket och det höjs då. I stora regioner finns mycket mer utrymmer för att öka sina vinster – utbyggnad av arenor, diverse sponsor avtal. Provinshuvudstäderna är givetvis de stora vinnarna här. Vill vi ge mindre lag chansen att skina i solskenshistorier som Copa del Rey och ha en dynamisk liga där fler ska ha chansen att vinna så är jag osäker om ett lönetak också är lösningen.
Nej, mitt förslag är istället att öka intresset för ligan både på hemmaplan och ute i världen. Vi ska inte tro att ändrade tv-avtal eller effekterna från strejken löser problemen med La Liga. Vi och spanjorerna kan mer än så. En första lösning tycker jag istället är att göra spanska ligan mer attraktiv för tittarna. Och det genom att börja med tv-produktionen. Spanska ligan måste öka sitt värde genom produktutveckling – jämför gärna med det bästa exemplet England och Tyskland (som i och för sig har sin infrastruktur från VM 2006 att tacka för det) och hur pinsamt dåliga Italienska ligamatcher kan upplevas för den neutrala tittaren. Produktutvecklingen, det vill säga sättet att paketera och presentera en produkt som de gör så bra just i England med tv-kameror överallt som ger en känsla av att vara på plats och så vidare, gör det attraktivt för andra länder att köpa in ligan. Se bara Canal+ i Sverige som kanske inte drar ner på La Liga men i alla fall låter Allsvenskan spelas klart innan de engagerar sig fullt ut. Med lite bättre produktion och närvaro skulle säkert den Premier Leaguevana programledarna känna sig mer attraherade och säkerligen likadant i andra länder runt om i världen.
Med allt detta sagt. Största nyfikenheten hos mig ligger i att se vad del Nido egentligen vill. Hans initiativ är inte dåligt och helt klart början på något men jag tror inte det är enda lösningen. Längst in vet del Nido nog om att ett mer rättvist TV-avtal inte är det enda som krävs för ALLA lag i ligan för att öka konkurrensen. Kanske är det så för Sevilla som jag ändå trots allt misstänker är rätt nöjda över sin nuvarande maktposition i ligan och möjligheten att varje år spela i Europa men mycket vill ha mera och så mycket mera än vad Sevilla åstadkommit idag löser del Nido inte utan hjälp från de andra lagen. Och hans huvudfråga är knappast att hjälpa lag som Zaragoza att bli skuldfria, det ska ni inte räkna med. Det finns alltför många egoistiska tankar bakom detta initiativ och den gloria vi alla varit snabba att ge del Nido ska vi kanske ta med en nypa salt och samtidigt även fundera på andra lösningar? Om inte annat kan lag som Racing, Mallorca och/eller Granada snart vara historia oavsett om de får mer pengar eller inte.
