Krönika: Är det i tystnaden vi ska övertygas?
Att värva de absolut största spelarna på marknaden har för Real Madrid inte bara varit ett signum, det har nästan förvandlats till ett tvång för att hävda någon form av dominans på marknaden som idag innehåller fler aktörer än någonsin tidigare. I ett hett klimat med många dyra värvningar har det dock varit nästintill helt tyst från Real Madrids håll, och hur vi ska tolka tystnaden har förvandlats till ett mysterium.
Att trendbrottet har orsakat oro bland supportrarna måste därmed ses som ganska förståeligt. Klubben har gjort det till en vana att köpa de bästa spelarna på marknaden för ett premiepris som förknippas med allt vad varumärket innebär. Om det mot förmodan har saknats utrymme i elvan för ännu fler galacticos har man i synkronisering med agenter och spelare dragit igång ruljansen för att skapa tomrum.
När president Florentino Pérez minsann fick för sig att värva den spanska supertalangen Isco gjorde han det med vetskapen att det skulle sätta Özil i en knepig sits, tysken lämnade senare under samma sommar som Isco anlände till klubben.
När man efter VM 2014 öppnade plånboken rejält för att värva Toni Kroos och James Rodriguez gjorde man det säkerligen med tanke att eventuellt bana för Xabi Alonsos och Di Marias utgång.
Även Gareth Bale led av liknande problematik när han förväntades spela högerytter i Real Madrid efter att ha spelat vänsterback, vänsterytter och falsk nia i Tottenham.
Poängen är att Real Madrid, även när det inte har varit nödvändigt för just behoven i startelvan, gått och värvat stora namn ibland nästan bara för sakens skull. James Rodriguez kämpar än idag med hävda sig som en klassisk tia och Toni Kroos lyckades aldrig med omskolningen till mittfältsankare utan har antagit en högre roll i banan som han briljerat med.
I vissa fall har det med tiden löst sig. Men acklimatiseringsprocessen har varit desto tuffare än den borde ha varit.
Mottot har till synes varit att kasta tärningarna och hoppas på det bästa.
Att man nu under sommaren istället tycks avvakta på marknaden med förtroende för truppen som redan finns på plats visar för första gången på väldigt länge sund förnuft. Efter att i åratal har påtalat kontinuitet tycks klubben nu faktiskt agera utifrån mer långsiktiga planer där rubrikskapande PR-drag inte har högsta prioritet, utan att man först och främst tittar till truppens faktiska behov och sedan utfärdar policys kring dessa.
Det må låta som en självklarhet för majoriteten av storklubbar ute på marknaden, men det har för Real Madrid varit långt ifrån sanningen. Bara förra sommaren försökte man värva David De Gea medan en full kompetent världsmålvakt redan vaktade buren.
Ett transferförbud väntar över horisonten men det ändrar inte det faktum att Real Madrid redan besitter en ursinnes vass trupp. Ska vi tolka signalerna så långt under sommaren tycks klubben äntligen ha slagit in på en mer rationell väg, för klubbens supportrar bör det vara betryggande.
Att som Real Madrid spendera hutlösa pengar på marknaden är ingen svår uppgift, att ha is i magen och veta precis när man ska slå till, det kräver en mästares fingertoppskänsla.
