Gamla spanska VM-hjältar: Fernando Hierro
Fernando Hierro vann det mesta som går att vinna med Real Madrid, men i landslaget lyckades han inte lika bra. Det var en medalj som gäckade mittbacken, närmast prispallen kom han i VM 2002.
Spanien hade gjort en bra turnering såhär långt. Laget hade vunnit alla sina gruppspelsmatcher och var i kvartsfinal mot Sydkorea. Efter fulltid och förlängning var det mållöst och straffsparkar väntade. Hwang Sun-Hong satte den första straffen bakom en ung Iker Casillas som var nära att rädda, men bollen tog sig in i mål under målvaktens kropp.
För Spanien klev Fernando Hierro fram som förste straffskytt. Mittbacken hade varit en ledare under hela mästerskapet och ville fortsätta vara det. Spanjorerna var nära att äntligen och för första gången på länge ta sig riktigt långt i ett VM, semifinalerna var några sparkar bort. Om de skulle gå vidare behövde Hierro glömma de omstridda domsluten, de bortdömda målen under matchen och fokusera på det som nu väntade.
Lagkaptenen klev bakåt och tog sats innan han klippte till. Bollen gick säkert upp i det vänstra hörnet medan målvakten slängde sig åt andra hållet och det var utjämnat i straffsparksläggningen, 1-1. Hierro såg bestämd ut och greppade bollen. Han hade gjort sitt jobb, men det återstod fyra spännande straffomgångar som skulle bestämma hans öde.
Det här var Hierros fjärde världsmästerskap, det första hade han gjort 1990 utan att få någon speltid. 22-åringen blev uttagen efter en bra säsong i sitt klubblag Real Madrid som slutat med ligaseger.
Karriären började som ung i Vélez-Málaga där han föddes, men La Liga-debuten gjordes med Valladolid och efter två starka säsonger där värvades Hierro till Real Madrid som kom att bli hans hem under flera år.
I Real Madrid kom Hierro att växa och bli en viktig spelare. Han vann det mesta som går att vinna i klubben, bland annat Champions League vid tre tillfällen och ligan fem gånger. Mittbacken, han spelade även som mittfältare ibland, blev känd för sitt lugn, passningsspel och överraskande förmåga att göra mål.
Landslagets förbannelse
Hierro blev även en viktig spelare i landslaget som jagade medaljer. Efter att han fått sitta på bänken under mästerskapet i Italien 1990 såg situationen annorlunda ut för mittbacken fyra år senare när Spanien reste till USA.
Han hade gjort det avgörande målet i VM-kvalet mot Danmark när Spanien spelade med tio man och som innebar att spanjorerna blev klara för mästerskapet. Hierro fanns med i startelvan i den första matchen mot Sydkorea. De rödklädda tog ledningen med 2-0, men tappade i slutet och resultatet blev 2-2.
En besvikelse för ”La Selección” som ställdes mot svåra Tyskland i nästa omgång. Även där blev resultatet oavgjort, 1-1, efter att Jürgen Klinsmann kvitterat för tyskarna. Första segern för Spanien kom mot Bolivia med 3-1, men de slutade på andra plats efter att ha tappat ledningen i de första två matcherna.
Det ledde till att Spanien ställdes mot överraskningen Schweiz i åttondelsfinalen. Hierro startade och gjorde mål redan efter en kvart och till slut blev det 3-0. I kvartsfinalen mot Italien blev det repass med 1-2 och uttåg från mästerskapet.
I klubblaget fortsatte Hierro att spela bra, men en tung motgång kom i EM 1996 när han missade straff mot England i kvartsfinalen och Spanien åkte ut efter straffläggningen. Hierro kom dock igen med Real Madrid och vann två år senare sin första titel i Champions League. Han och Manuel Sanchís bildade ett stark mittlås som gav säkerhet bakåt.
Flera spanjorer fanns med i det vinnande laget och de hoppades fortsätta framgångarna under sommarens VM. Elaka tungor sa dock att det inte längre var någon överraskning att Spanien underpresterade i VM-sammanhang. Men efter tre skapliga mästerskap i rad (kvartsfinal både 1986 och 1994 samt åttondelsfinal 1990) hoppades många på att det skulle vända nu.
Landslaget tränades av Javier Clemente och han hade med sig Andoni Zubizarreta som målvakt, Barcelonatrion Nadal, Sergi och Luís Enrique. Fernando Hierro tog hand om kaptensbindeln medan Raúl stod för den ungdomliga gnistan.
Men även det här mästerskapet blev en besvikelse och en stor sådan. Spanien blev utslagna redan i gruppspelet efter att ha förlorat mot Nigeria i första matchen, misslyckats med att göra mål på Paraguay och vunnit med 6-1 i en betydelselös sista omgång mot Bulgarien.
Kritikerna fick rätt ännu en gång och Hierro grät när han förstod att Spanien inte skulle gå vidare. Han skulle dock få en chans till att gå långt i ett VM och få revansch.
Sista chansen till revansch
VM 2002 spelades i Japan/Sydkorea och det var första gången som två länder arrangerade ett mästerskap. Spanien lottades in i grupp B och var där favoriter. De klarade trycket och tog tre raka segrar.
Så långt såg allting bra ut för spanjorerna och i åttondelsfinalen ställdes man mot Irland och gick där vidare efter straffar. Efter matchen kom domarens insats att diskuteras, men Spanien såg framåt mot kvartsfinalen. Där väntade överraskningen och hemmanationen Sydkorea som leddes av Guus Hiddink.
En av Spaniens stora stjärnor, Raúl, var skadad och missade matchen. Kvartsfinalen blev mållös och gick till straffar där Hierro satte sin och bara nervöst kunde kolla på när de andra spelarna klev fram. Rubén Baraja och Xavi satte sina för Spanien, men Sydkoreanerna var lika säkra och det var lika efter tre omgångar.
I den fjärde omgången satte Ahn Jung-Hwan sin straff och det var Joaquín Sanchéz tur för Spanien. Real Betis-mittfältaren sprang snabbt fram till bollen och sköt till höger. Målvakten slängde sig och räddade. Hierro stod vid mittlinjen och såg på när bollen studsade ut bredvid målet.
Spanien åkte ut efter att Sydkorea satt sin sista straff och det blev ingen medalj för Hierro eller revansch för misslyckandet fyra år tidigare i Frankrike.
Ett känslosamt farväl
Under mästerskapet hade Hierro meddelat att han skulle sluta i landslaget när VM var slut.
− Det här är ett svårt ögonblick för mig. Jag tog beslutet i december förra året och sa det till förbundet samt tränaren. Jag har gett allt för mitt land, för landslaget och mina lagkamrater, sa han enligt BBC.
Trots att han främst spelade som försvarare var Hierro Spaniens främsta målskytt genom tiderna samt den utespelare som gjort flest landskamper när han la av. Efter debuten i september 1989 mot Polen blev det 88 matcher och 29 mål för Hierro.
Spaniens tränare José Antonio Camacho var en av de som skulle sakna spelaren.
− Det är en stor person som slutar i landslaget och det kommer att bli väldigt svårt att hitta en ersättare.
Hierro hade hoppats komma upp till 91 matcher och få avsluta med ett VM-guld, men så blev det inte. Efter VM 2002 spelade mittbacken en säsong tilll i Real Madrid innan han flyttade till Al Rayyan och senare Bolton.
Efter att han slutat med spelarkarriären jobbade Hierro bland annat inom det spanska fotbollsförbundet. Han var med och utnämnde sin gamle tränare Vincente del Bosque som ny ledare för spanska landslaget efter Luis Aragones.
Lite revansch fick Hierro därmed när Spanien med del Bosque i spetsen äntligen bröt sin långa medaljtorka och svit av misslyckanden när man vann VM 2010 i Sydafrika.
Källor: BBC, transfermarkt.co.uk, FIFA.com, Marca, The Guardian, Real Madrid.com.
