Spanienredaktionens julkalender – lucka #1
Spanienredaktionens julkalender 2022 tar er med på spanska fotbollsanekdoter, högt som lågt. Årets första lucka hämtar vi från ett tårdrypande ögonblick på Camp Nou.
20 maj 2018, Camp Nou. Omgång 36. Barcelona – Real Sociedad. Minut 82. Fjärdedomaren visar upp nummer 8 på skylten. Ikonen, Andrés Iniesta, skulle bytas ut. Det visste alla på plats innan match men ändå kom det som en chock för många. Det var det sista Barcelonafansen och även hela världen skulle få se av Iniesta i klubben. I alla fall som aktiv.
Iniesta ska bytas ut mot Paco Alcácer. Men innan han hinner till sidlinjen, Andrés tar god tid på sig, står hela Camp Nou och applåderar en av de bästa som någonsin spelat i klubben. Det säger mycket i en klubb som Barcelona. Det var inte bara applåder bland fansen, där var även en hel del tårar. Andrés Iniesta kunde såklart inte heller hålla tårarna tillbaka. 22 år i klubben, 675 tävlingsmatcher och 32 titlar sätter sina spår.
Andrés Iniesta i tårar.
Bara halvåret tidigare hade Iniesta, guds gåva till fotbollen som undertecknad kallar honom, skrivit ett livstidskontrakt med Barcelona. Men redan då ryktades han iväg, vilket han såklart var medveten om. Kontraktet var en symbol, en kärleksförklaring och ett sätt att gynna klubben vid en försäljning.
– Jag har haft 22 fantastiska år här och det har varit en ära att spela för klubben. För mig är klubben den bästa i världen, sade Andrés Iniesta under firandet av ligaseger efter matchen, som var den sista för säsongen.
Barcelona var redan klara vinnare sedan tidigare denna säsong. De vann även Copa del Rey när de vann över Sevilla med 5-0 veckan innan. Iniesta blev målskytt i den matchen.
– Jag vill tacka er alla för all kärlek och respekt som ni har gett mig sedan jag kom hit som en ung pojke. Jag kommer alltid bära med mig i ert hjärta, fortsatte han.
Kom som 12-åring
Den unga pojken från Fuentealbilla i provinsen Albacete var 12 år när han kom till Barcelona. Han spelade i samtliga ungdomslandslag på sin väg till seniorlandslaget där han för alltid kommer att bli ihågkommen för sitt avgörande mål i VM-finalen 2010. Spaniens första, men inte sista, VM-guld.
Ja, historien om Iniesta och hans storhet kan ni redan. Den tar vi inte här. Vi kan bara konstatera att alla som fick uppleva honom, kanske se honom spela live och njuta av hans spelstil är lyckligt lottade.
I stundande VM syntes Iniesta med gamla klubbkompisarna Carles Puyol och David Villa på hedersläktaren när Spanien mötte Tyskland.
Det finns bara en sak till att skriva, precis som det stod på Barcelonas tifo den där kvällen den 20 maj – Infinit (oändlig) Iniesta.
Förhandsbild på tifot.
