Spanienredaktionens julkalender lucka #22
Årets julkalender innehåller rivalmöten och derbyn från den spanska ligan. När det vankas dan före dan före doppardagen presenteras stadsderbyt mellan Levante och Valencia, lillebror mot storebror.
Historik runt detta möte
Trots att Valencia CF idag förknippas som stadens lag bildades faktiskt Levante UD tio år tidigare, år 1909. Medan los Ché, som Valencia kallas, härjat i förstadivisionen merparten av klubbens livstid debuterade Levante först i La Liga 1964, en säsong där man besegrade stadsrivalen Valencia i båda mötena, men ändå trillade ner i Segundan samma säsong. Som nykomling säsongen 2006/2007 vann man återigen mot Valencia i ligan.
Historiskt sett har dock los Ché plusstatistik mot Levante, vilket inte är konstigt med tanke på de resurser som storklubben Valencia har och har haft jämfört med stadens andraklubb Levante. Går man runt i staden Valencia hittar man souvenirbutiker med Valencia-prylar överallt, men det är betydligt svårare att hitta något med Levantekoppling. De rödblåa lever med andra ord i skuggan av Valencia, och har så också gjort mer eller mindre sedan Valencia CF bildades 1919. Ett derby är dock ett derby där allt kan hända, och tittar man på statistiken på senaste tiden kan konstateras att Levante vunnit de två senaste matcherna lagen emellan, ett utmärkt tillfälle att slå storebror på näsan.
Fansen
Stadsderbyt mellan Levante och Valencia är inte ett derby som präglas av hat på samma sätt som andra lokala derbyn där båda lagens supportrar ska visa sig störst, bäst och vackrast. Ett sådant exempel är Sevilladerbyt, där staden mer eller mindre är uppdelad 50/50 om man håller på Sevilla eller Real Betis. I staden Valencia är det erkänt att det är Valencia som är det stora laget, inte Levante. Därmed finns inte samma rivalitet heller lagens supportrar emellan. Valencia snittar drygt 40 000 på Mestalla, Levante har runt 15 000 på sina hemmamatcher på den betydligt mindre arenan Estadi Ciutat de Valencia, vilket säger en del om kontrasterna mellan klubbarna.
Den generella uppfattningen som folk har är att Valenciaderbyt betyder mer för Levantes supportrar än för Valencias. För Levantes del är matchen mot Valencia årets match och arenan på 25 000 fylls nästan alltid när storebrodern gästar, medan los Ché mer ser fighterna mot topplagen som de mest attraktiva matcherna. Med detta sagt vill jag dock poängtera att det trots allt är ett derby, så det är ju inte vilken match som helst för Valenciasupportrarna heller, men för lillebror Levante betyder tre poäng mer än vad det gör för los Ché. Det brukar i vanliga fall vara rätt tyst när Levante spelar hemmamatch, men inte under derbyna då det blir riktigt häftig atmosfär, vilket uppenbarligen smittar av sig på spelarna då det ofta slutar i många kort, såväl gula som röda.
Match vi minns
På tal om kort, ja. En minnesvärd match lagen emellan var säsongens sista match under säsongen 2006/2007. Det var den nionde juni och hemmalaget Levante var nykomling, medan Valencia tre år tidigare vunnit såväl ligan som UEFA-cupen. Det märktes dock inte nere på planen när hemmaspelarna bars fram av supportrarna. Levante ledde med 2-0 efter 10 minuter och målvakt Cañizares hade redan fått syna det röda kortet.
Matchen slutade 4-2 till hemmalaget. Förutom Cañizares blev även gästernas två mittbackar, Ayala och Marchena, utvisade, båda tidigt i andra halvlek. I Levante blev Olivier Kapo (tidigare i Juventus) utvisad i första minuten av den andra halvleken. Bortsett från de fyra röda korten varnades även sex andra spelare. Att det också var en drabbning som innehöll sex mål gör ju att detta onekligen var en match utöver det vanliga – och dessutom ett bevis på att lillebror visst kan rubba stadens stora lag, Valencia.
