”Länge törstat efter en titel” – Niklas Hermansson inför cupfinalen
Valencia-redaktionens Niklas Hermansson hoppas för klubben, staden och fansens skull att Valencia står som slutsegrare i cupfinalen mot Barcelona.
Säsongen är till ända för majoriteten av klubbarna i den spanska högstaligan. Dock inte för Barcelona och Valencia – som i kväll ställs mot varandra i finalen av Copa del Rey. Matchen går av stapeln på Estadio Benito Villamarín i Sevilla och folkfest väntas på den storslagna arenan belägen i Andalusiens största stad.
För Valencia är det en mycket speciell tillställning då det är första gången på över tio år man deltar i en final. Givetvis drömmer både spelare och fans om att få fira en framgång och en av dem är Niklas Hermansson, redaktör på Valencia-redaktionen, som följt klubben slaviskt under en längre tid. Undertecknad har därför varit i kontakt med honom, för att ta del av hans tankar och känslor inför den betydelsefulla matchen.
Det vankas cupfinal för ditt Valencia, hur går känslorna på förhand?
– Väldigt mycket känslor till att börja med. Det är ju Valencias första stora final sedan 2008, och med all turbulens och kaos som varit i och runt om klubben de sista tio åren känns det helt fantastiskt att vi äntligen får chansen att spela en stor final igen, och ha chansen att få lyfta en pokal. Vi har minst sagt törstat länge efter en titel. Lägg därtill att klubben firar 100-årsjubileum i vår, så förstår man hur mycket denna finalen och en titel skulle betyda för klubben, supportrarna och staden.
Hur har resan mot finalen sett ut för er del?
– Den har, likt Valencias säsong, varit en ganska så stormig väg fram. Redan i 16- och 8-delsfinalerna höll man på att ställa till det mot mediokert motstånd i form av Ebro och Sporting Gijon. Men allteftersom man ändå avancerade i turneringen växte laget och drömmen. Kvartsfinalen mot Getafe och de sista sju minuterna hemma på Mestalla i returen är bland det galnaste jag någonsin upplevt, och är väl det man kommer minnas länge från den här säsongen. Valencia behövde göra tre mål när vi gick in på övertiden, och man gör två snabba mål innan Getafe får ett tre-mot-en-läge där deras anfallare avslutar på sin egen spelare – vilket räddar ett givet mål. Spelet vänder och Valencia gör i stället 3–1 och avancerar. Det går inte riktigt att med ord beskriva det galna. Semifinalen mot Real Betis höll också på att rinna ur våra händer, men två sena mål i bortamötet mot Betis gjorde att laget hemma på Mestalla kunde segla fram till en efterlängtad final.
Valencia avslutade ligaspelet starkt, känns det lovande inför finalen?
– Det har ju varit två ansikten av säsongen där hösten var en stor besvikelse och ingenting gick Valencias väg. Sedan har våren verkligen helt och hållet vänt på steken, där man avancerat långt i Europa League och Copa del Rey – samtidigt som man hämtade hem ett ”omöjligt” försprång på Sevilla och Getafe och till sist knep Champions League-platsen i ligan. Så det är klart vi kommer till finalen med såväl självförtroende som fin formkurva. Jag tror det faktum att man faktiskt säkrade fjärdeplatsen och Champions League-spel nästa säsong betyder mycket inför finalen. Det var det stora målet och nu kan man gå ut mer avslappnat i finalen och verkligen se det som en stor bonus och det finaste körsbäret på tårtan om man tar hem Copa del Rey.
Båda ligamatcherna mot Barcelona slutade oavgjort. Vad för typ av match tror du vi kan förvänta oss?
–Valencia har de senaste åren hittat sätt att störa Barcelona på, vilket så klart känns positivt. Två kryss i ligan i år där Valencia faktiskt varit i förarsätet båda gångerna, men tappat ledning till kryss. För något år sedan var det nästan alltid att räkna med förlust med två-tre mål när Valencia tog sig an Barcelona. Men jag räknar med ett Valencia som tillåter Barcelona ha mycket bollinnehav men ligger tryggt i sin defensiva uppställning, för att sedan vara sylvassa och blixtsnabba i sina omställningar. Det är där Valencia är allra bäst och också här vi har sett flera lag såra Barcelona.
Vilka spelare tror du kommer bli framträdande i finalen?
– I Barcelona går det så klart inte att frångå en viss Leo Messi, än mer nu i Suarez frånvaro. Han har dessutom gjort alla tre Barcelona-målen på Valencia i ligan denna säsong. Men jag är lite vidskeplig och hoppas att vår målvakt Jaumes fina stats på Messi ska fortsätta, han har tre matcher och inga insläppta mål mot Messi.
– I Valencia måste det defensiva kollektivet fungera, och offensivt är Gonçalo Guedes en nyckel i omställningsspelet. Har Guedes en bra dag kan han avgöra en sådan här final på egen hand. Jag tror också spelare som Parejo, Rodrigo och Gaya, som varit många år i klubben och upplevt hela resan från botten och hit, kommer vara oerhört taggade på denna finalen för att liksom få belöning för allt slit och mödan värd för den långa väg Valencia haft hit.
Vad skulle det betyda för Valencia att vinna cupen?
– Det skulle betyda oerhört mycket för Valencia som stad, för Valencia CF som klubb men kanske främst för supportrarna – som verkligen varit ute på en lång ökenvandring nu efter att vi i början av 2000-talet vant oss att klubben prenumererade på titlar och stora finaler. Det skulle även markera slutet på en era och början på något nytt, på riktigt, med en cupfinalseger mot just Barcelona. Att den här resan som Valencia gör nu är på riktigt och att man återigen är tillbaka där man hör hemma. Lägg därtill ett perfekt firande av ett 100-årsjubileum och en galen säsong, så förstår man att en titel skulle firas både länge och väl i Valencia.
Slutligen, hur ser du generellt på säsongen som varit?
– Som jag tidigare var inne på är det en liten schizofren säsong där man verkligen upplevt alla olika känslor under en och samma säsong. En katastrofal höst där man trodde att fjolårets fina säsong bara var en tillfällighet, och sedan en vår där säsongen levt på tre fronter hela vägen fram till mitten av maj, där vi resultatmässigt till sist gjort allt vad man just nu kan begära av Valencia med en fjärdeplats i ligan, semifinal i Europa League och minst final i Copa del Rey. Spelmässigt hade man kanske önskat lite mer utveckling och jag tror man behöver göra vissa förändringar i sommar för att fortsätta utvecklingen. Samtidigt ska man ha respekt för att laget i år spelat hela 62 matcher – vilket är rekord för klubben. Det är klart det sliter på en inte alltför bred trupp, och det är också ganska nytt för Valencia som de senaste säsongerna kanske legat mer omkring 40–45 matcher per säsong.
