Hellas Verona - Parma2 - 1
Matchrapport: Tre poäng men ingen vinnarkänsla
Med en halv världselva på bänken letade Luis Enrique svar på frågor som uppstått mot Real Madrid och Celta Vigo. Tre byten och 82 minuter senare kom svaren som gav en långt ifrån komfortabel trepoängare och fortsatt jakt på toppen för FC Barcelona.
Inför matchen
Francisco Rodríguez valde att bänka en underpresterande Tommer Hemed och istället låta unge Thievy ta hand om anfallsplatsen. I övrigt fortsatte tränaren på den inslagna vägen med en 4-2-3-1-uppställning enligt följande:
Rubén – Ximo Navarro, Vélez, Trujillo, Dubardier – Verza, Azeez – Thomas, Soriano, Jonathan – Thievy
Luis Enrique valde däremot att göra stora rotationer i startelvan, och en mängd spelare som kändes självklart blev istället förvisad till bänken för lite vilotid. Återigen fick Piqué se sig omsprungen av Bartra i mittförsvaret, medan Adriano mycket förvånande startade till höger. På mittfältet fick en formdalande Rakitic återigen chansen tillsammans med Busquets som varit iskall hela säsongen medan Xavi fick nöta bänk. Offensivt var dock utropstecknen störst när endast Messi fanns med i startelvan, och både Neymar och Suárez petades till förmån för Pedro och Munir. Lucho visade tydligt att han inte varit nöjd med de senaste matcherna med följande uppställning:
Bravo – Adriano, Mascherano, Bartra, Alba – Rakitic, Busquets, Rafinha – Munir, Messi, Pedro
Ingen Piqué, ingen Xavi, ingen Neymar, ingen Suárez. Vad var planen, Luis?
Första halvleken
Matchen började mycket trevande där Barcelona aldrig lyckades få igång ett lugnt passningsspel utan istället byta boll med Almería. Till skillnad från Barças matchställ så lyste målchanserna istället med sin frånvaro, när Messi vred upp tempot såg resten av laget ut att inte hänga med, och inte sällan snubblades målchanserna bort hos valpiga Munir och Rafinha. Almería å andra sidan kom sällan till riktigt farliga lägen, utan blockades bort i sista stund av mittbackarna i Barcelona som dock hade mycket att göra då nästan inga bollar hindrades av mittfältstrion. Halvvägs igenom halvleken hade hemmalaget dock varit bäst och vassast i en mycket tråkig tillställning.
Rakitic och Rafinha deltog mycket i anfallen och spelade mestadels som forwards med Messi släpandes bakom dem och yttrarnas snett bakom på kanterna. Ett för kvällen ovanligt bra anfall höll också på att ge belöning för rotationen när Munirs inlägg möttes perfekt att Rakitics panna, men Rubéns reflexräddning stoppade förstaläget. Bollen studsade upp mot Lionel Messi som även han satte pannan till, och denna gång fick målvakten tacka sin överliggare när bollen studsade över.
Messi låg bakom det mesta i anfallsväg som vanligt, men när han tidigt under matchen valde att gå på onödiga avslut istället för att passa vände han sedan för att slå passningar snett inåt bakåt när inga spelare fanns i slutet av passningen. I den 37:e minuten föll han åter ner och hämtade boll, men tappade bollen i helt fel läge och en bra passning från Soriano hittade fram till Thievy. Bartra borde definivit ha brutit bollbanan, med fegade och tog istället rygg på vindsnabbt Thievy kunde jogga sig till ett friläge och rulla in ledningsmålet bakom Bravo.
1-0 Almería, Thievy i 37:e minuten
Halvtid
Nedbrytningen av självförtroendet i Barcelona såg ut att fortsätta, och inte mycket stämde för katalanerna. Offensivt gick laget klart mer på chans, men spelet baserades inte på mittfältet som det måste för att man skall prestera som bäst. Istället fick Messi stå för kreativiteten, och förhoppningen att mittbackarna skulle klara av att stå emot Thievy en hel match hade bara tagit 37 minuter för kongolesen att motbevisa.
Under den första halvleken slog Pedro 13 passningar, samtliga till rätt adress, medan bara 9 av 13 nådde fram för Munir. Totalt 26 passningar för yttrarna som alltså knappt deltagit i matchen. Munir lyckades samtidigt få iväg tre skott – inget träffade ens målet. Pedro stod inte för ett enda skott…
Andra halvleken
Luis Enrique tog tag i laget direkt i halvtid och bytte ut Munir och Pedro mot Suárez och Neymar. Uppställning såg likadan ut under starten av andra halvlek, men ganska snart hittade laget en klart bättre spelstil med Messi längre ut till höger och Suárez centralt i banan. Hemmalaget visade att man var nöjda med ledningen och föll klart längre ner i egen planhalva och var mindre benägna att lyfta upp laget i anfall. Extra tydligt syntes det när Busquets helt plötsligt fanns uppe i skottläge, men hans vänsterskott fick Messis högerdoja att se bra ut när bollen flög långt, långt utanför. Med en kvart passerad kom äntligen första farliga chansen, men en sidledsliggande volley från Suárez förtjänade ett bättre öde än den klingande ribbträff som den innebar.
Tiden rullade på och legendaren Xavi kallades fram för att styra upp skutan. Busquets sprang snabbt av planen och Messi lämnade enligt regel över kaptensbindeln när Xavi tog plats defensivt på mittfältet. Minuten senare kom Almerías första byte när anfallaren Hemed äntrade planen och formerade om laget till en 4-4-2-uppställning.
Busquets ses ofta som den viktigaste spelaren i laget då han är grunden i uppbyggnadsspelet med sina många och väladresserade passningar. Under matchen slog pivotén totalt 24 passningar (varav 20 nådde fram) medan hans ersättare Xavi hann med 19 passningar (18 korrekta) under sina 34 minuter på plan. Mascherano slog hela 94 passningar med en passningsprocent på 93.6%. Què passa, Sergio?
Med alla byten gjorda saknades fortfarande spetsen i laget, men en viss brasilianare började få upp ångan ute på vänsterkanten och fick välförtjänt med sig både frisparkar och öppnande passningar. Och så äntligen kom öppningen, Suárez fick bollen med ryggen mot mål och använde sin fysik för att vända borta sin försvarare innan han tryckte in bra boll mot en framrusande Neymar som satte fram foten och såg bollen chippas snett bakåt över Ximo som desperat och framgångslöst försökte hålla bollen ute ur målet.
1-1 Barcelona, Neymar i den 73:e minuten
Neymar - från bänken till vägvisare för blaugrana
Målfirande blev kort och laget kändes nu åter klart fokuserat på att vinna matchen. Bara minuter efter kvitteringsmålet var Suárez decimeter ifrån att rulla in ett ledningsmål helt på egen hand, och än närmare kom blaugrana när han lyftning återigen nickades i ribban av Lionel Messi. Med tio minuter kvar gick Almería på hälarna, och när Jordi Alba tog sats från egen planhalva á la EM-final 2012 hade hemmalaget inget att sätta emot. Suárez fick återigen till ett perfekt inspel och spanjoren lyckades få tillräckligt många dubbar på bollen för att trycka in den bakom Rubén och sprang sedan euforiskt firandes ut till Suárez, vars tand-rad ärligt talat ser lika skräckinjagandes ut när han ler som när han käkar italienskt.
1-2 Barcelona, Alba i den 82:a minuten
Det var en välkommen repris när Alba sprang in 2-1 och tre poäng
Anfallstrion spelades sedan mer eller mindre av matchen på egen hand, och både Suárez och Messi var nära att öka på målskörden, men det blev varken rekord för argentinaren eller måldebut för uruguayanen. Defensivt fredade Mascherano målet som om det gällde hans liv, och efter tre minuters övertid kunde Barça ta med sig tre poäng hem. Tre oförtjänta, usla, undermåliga poäng. Tre livsviktiga poäng…
Tankar efter matchen
Jag hade gett en krona eller två för att få förstå vad Luis Enrique tänkte innan matchen. Det är för mig oförståeligt vad Adriano gör på högerkanten när både Dani Alves och Montoya finns tillgängliga. Han gör förvisso ingen dålig match, men någonting är fel när de tre naturliga högerbackarna petas med en gammal nödlösning.
Att någonting är snett med Piqué vet vi redan, men frågan är om Bartra någonsing kommer att platsa i Barcelona. Lyckligtvis var Mascherano lysande, både bildligt och bokstavligt, och Jordi Alba lyckades kröna en halvdan insats med ett matchavgörande mål vilket självklart höjer betyg för den evigt löpande vänsterbacken. Frågan är varför han inte syns mer under en match som den här.
Mittfältet… ja var ska man börja? Busquets har nog fått sin del av skulden redan, men samtidigt som Rakitic och Rafinha bidrar offensivt så är man konstant felplacerade och Rafinha får inte en godkänt efter en match som den här. Rakitic klarar betyget precis efter en ordentlig uppryckning i andra halvlek, men alltmer av problem i Barça ser ut att ha och göra med vårt innermittfält och Rakitic är inte den lösningen som han var under början på säsongen.
Messi. I en kategori för sig förstås när han en annan dag hade gått hem med ett hattrick istället för två ribbträffar och en underbar målvaktsparad emot sig. Hur duktig han än är så syns det tydligt att han behöver vila kroppen och när han går och tar sig för ljumsken och inte jobbar alls i defensiven måste Luis Enrique hitta alternativ. När både Neymar och Suárez kommer in och tar för sig, även om det krävdes 20 minuter, så finns det ingen anledning till att spela slut la Pulga när säsongen bara är några månader gammal.
Sammanbiten, mållös men ack så viktig mot Almería
Nu är det landslagsuppehåll på agendan, och den eviga oron med övertränade spelare med småskador som återvänder om några veckor. Den 22 november kommer Sevilla på besök i en match som kommer att spelas efter huvudrivalernas matcher i Madrid. Kraven på laget kommer vara tre poäng, och det kommer inte bli någon promenad i parken för FC Barcelona…
Visça!