Den störste genom tiderna, Sabino Andonegui!
Fram tills nu är det Sabino Andonegui som innehar Osasunas målrekordet i Primera Division och denna artikel skrivs för att lyfta fram och hylla denna otroliga målmaskin som under sina tio år i klubben gjorde totalt 122 mål, ett rekord som kommer stå sig väldigt länge. Min bror Victor har bidragit med personliga minnen som presenteras i kursiv stil.
Vi vet alla att det kommer att ske, men inte riktigt när. Ante Budimir kommer att slå rekordet som den Osasunaspelare som gjort flest mål i Primera Division, genom tiderna. Så frågan är inte om, utan när, han kommer att skrivas in i Osasunas historieböcker. Han kommer överta förstaplatsen från en spelare som de senaste 62 åren innehaft rekordet på 57 gjorda mål.
Sabino Andonegui hade gjort 57 mål i Primera division när han 1963 lämnade Osasuna. Dessutom gjorde han 59 mål på de tre säsongerna han representerade Osasuna i Segunda division. Totalt alltså 116 mål i ligaspelet och ytterligare sex i cupmatcherna vilket ger 122 mål totalt under sina 10 säsonger i klubben, ett rekord Budimir aldrig kommer kunna slå.
Ett idolfoto på Sabino signerat september 1975.
”När jag var barn skickade vår pappa från Pamplona ett signerat svartvit fotografi på Sabino. Det förställde honom före eller efter match på Stadion San Juan. Han står med armarna i kors och blickar in i kameran. Hans svarta hår ligger på plats så det är säkert innan en match och bakom honom ser man en fylld läktare och en banderoll. Fotografiet är daterat 58/59 då Osasuna kom på åttonde plats i La Liga. På fotografiet är Sabino 27 år.”
Sabino Andonegui Belaustegui föddes i december 1931 i Mutriku vilket är en mindre stad i de norra delarna av Spanien. Ja Mutriku tillhör faktiskt Gipuzkoa och Baskien och därför är det lite konstigt att Athletic Bilbao inte tingade denna fotbollsbegåvning under tidiga år då Mutriku bara är en timmas bilfärd från Bilbao.
Vi talar 1900-tal och om sju år är det 100 år sedan Sabino föddes, det här var en helt annan tid i Spanien. Det spanska inbördeskriget inleddes i juli 1936 och slutade den första april 1939 med att General Francisco Franco utsåg sig själv som ledare för landet. Diktatorn styrde och ställde ända fram till hans död 1975 vilket har satt tydliga spår på många sätt i landet. Under hösten 1939 drog även andra världskriget igång.
Som exempel kan vi ta den turnering som spelats i Spanien sedan 1903 och som vi idag känner som Copa del Rey - Kungens Pokal. Under åren 1940 - 1976 hade turneringen ett annat namn, Generalissimo Cup, vilket naturligtvis syftade på General Franco - General Francos Cup. På fotot nedan kan vi se de två lagen Valencia och Espanyol inför 1941 års cupfinal göra fascisthälsning till diktatorn som troligtvis var på plats. En hälsning som idag är förbjuden i ett flertal europeiska länder.
De båda lagen gör fascisthälsning inför finalen av Generalissimo Cup 1941.
”Ett starkt minne var när jag, som tioåring, spelar fotboll på stranden tillsammans med Sabino. Vi hyrde lägenhet i samma fastighet där Sabino med sin fru Esperanza och barn också bodde på somrarna. Stranden hette Saturraran i hans födelsestad Mutriku. Den var lång och halvmåneformad. Sandstranden ramades in av ett parti med klippor som också skyddade mot havet. Vid klipporna kunde vi hitta små krabbor som spolats upp ur de stora vågorna. Minns den djupa sanden, stekande solen och att matcherna pågick i all evighet. Om jag var tio år var Sabino över 40 år och hade sedan en tid tillbaka lämnat karriären som fotbollsspelare.”
Sabinos fotbollsresa
Sabinos Andoneguis inledande fotbollskarriär började i Galiciska Racing Club de Ferrol som 20-åring. Ja det var faktiskt hans ”militärtjänstgöring” vilket förklarar hans låga deltagande första säsongen. Den då 21-åriga Sabino gjorde 14 mål den andra säsongen vilket fick flera klubbar att få upp ögonen för honom. Han styrka som anfallare var helt klart hans huvudspel, inte olikt en viss Kroatisk spelare som är aktiv i Osasuna idag.
Sabinos val blev till slut Osasuna där han säsong 53/54, 22 år gammal, gjorde sin första säsong och sina första 13 La ligamål. Osasuna hade säsongen innan tagit steget upp i den högsta ligan för andra gången i klubbens historia. Man slutade på en 13:e plats, en poäng från överlevnad, och missade även i kvalspelet och Segundan var ett faktum.
I Segundan trivdes dock Sabino och under det två nästkommande säsongerna spottade han in hela 42 mål (18+24) och säsongen 55/56 vann man Segunda division och var tillbaka i finrummet igen för tredje gången i klubbens historia. Nu följde fyra hela säsonger i den högsta divisionen och den nu 25-årige Sabino inledde de två första säsongerna med 10 respektive 15 gjorda mål. Säsong tre (58/59) blev det dock bara sju matcher och ett mål vilket troligtvis berodde på skador. Säsong 59/60 blev det ”bara” 6 mål på 12 matcher och laget placerade sig sist och degraderades till Segundan.
Sabino vinner en av många nickdueller under sin karriär i Osasuna.
”När Sabino var med och spelade på stranden rörde han sig mjukt och dribblade med lite ansträngning bort en ivrig parvel. Minns att hans son, Sabino junior, var med och spelade och att han hade långt mörkt krulligt hår och smal kropp som en ung Don Quijote. Sabino senior mätte 192 cm och var hjulbent som en julgris. På samma plats kanske han själv spelat tvåmål som 10-åring? Han uppträdde som en gentleman och hade svart hår på bröstet, lår och armar. Han hade hållning som en uppsträckt militär. Han log åt vår iver och försök att erövra bollen. På bröstet hängde ett halsband med en guldmedaljong som förmodligen föreställde Maria med Jesusbarnet. Han luktade herrparfym blandat med svett.”
För fjärde gången i sin karriär spelade nu Sabino i Segundan igen och med 17 mål på 29 matcher blev det hans näst bästa säsong i andraligan. Osasuna vann Segunda Division för fjärde gången och tog tillbaka sin plats i La liga till säsong 61/62. Den nu 30-åriga Sabino gjorde 11 mål på 25 matcher och laget slutade på en hedersam 12:e plats. Till säsong 62/63, som blev den sista för Sabino i Osasuna, kom skadorna igen och det blev 1 mål på 630 minuters spel. Summa summarum hade denne anfallare på tio säsonger gjort totalt 116 mål i ligaspelet och ytterligare 6 i Generalissmo Cup.
Sabino blev tilldelad Patricio Arabolaza Trophy 1958 vilket var ett pris som instiftades av tidningen Marca och som delades ut mellan åren 1953 – 1968. Priset gick till den spelare som bäst representerade ”andan av den spanska viljan”. Sabino provade också på tränarsysslan och tog över Osasunas A-trupp tillsammans med Miguel Blanco säsongen 69/70.
Sabino utanför sin Bar Nevada, 1975. Foto: Victor Miguel Lopez de Saenz.
”På tidigt åttiotal gick vi till Bar Nevada som Sabino tillsammans med sin kompanjon drev efter avslutad fotbollskarriär. Han stod ofta längst in i baren. Oklanderligt klädd. Nystruken vit skjorta, herrbyxor och putsade skor. Min minnesbild är att han står lutad med en fot mot väggen. Han hade överblick på vem som kom och gick. Han behövde inte ta kontakt. Folk tog kontakt med honom. Någon gång började han berätta något och alla avbröt sina samtal och lyssnade. För det hörde till ovanligheterna att Sabino tog till orda. Han var den tysta typen som ägde rummet genom sin fysiska närvaro. Jag vet egentligen väldigt lite om honom som person. Han påminde om en gammal boxare som inte behövde bevisa något, som gjort sitt i ringen.”
59 mål på tre säsonger i Segunda division och 57 mål på sju säsonger i La liga. Dessutom 6 mål i cupspelet vilket ger totalt 122 mål på tio säsonger för Sabino i den röda Osasunatröjan. Fantastiska siffror och naturligtvis blev denne man odödlig i Osasuna.
Den 6 mars 2015 avled Sabino efter en tids sjukdom, han blev 83 år gammal. Osasuna hyllade honom som brukligt med en tyst minut vid den nästkommande hemmamatch som var mot Alcorcón den 14 mars 2015. Spelarna bar även svarta armband under matchen.
Tack för allt Sabino!
Sabino Andonegui Belaustegui, 1931 - 2015
