Real Madrid är världsmästare!
Real Madrid har återigen vunnit VM för klubblag, det innebär att klubben officiellt nu vunnit 100 titlar. Det är inte världens viktigaste turnering så klart, men för att få spela den här turneringen krävs det att man vinner Champions League. Därför är det alltid kul att VM för klubblag, speciellt med tanke på det sättet Madrid vann Champions League förra säsongen. Den här matchen går inte att hypa upp för mycket, Real Madrid gjorde det man skulle, att vinna finalen. Naturligtvis ska vi hylla Valverde och Vinicius som var riktigt bra, duon som tillsammans slog Liverpool i finalen med mål och assist. Vinicius blev utnämnd till turneringens spelare. Innan säsongen hade börjat gav Ancelotti ett klart besked, Fede Valverde måste göra minst 10 mål annars slutar han som tränare. Uruguayanen svek inte Ancelotti, Valverde har redan gjort sina 10 mål och det är en hel del kvar av säsongen dessutom.
Sett till matchbilden började det lite som det ska när Real Madrid spelar final - det ska vinnas. Det var i stort sett spel mot ett mål matchen igenom men ändå lyckades motståndarna göra tre mål på något vis. Slarvigt bolltapp där Moussa Marega påpassligt utnyttjade ett 1v1-läge mot Andriy Lunin och rullade in bollen i mål. Luciano Vietto gjorde även två mål för motståndarna då han avslutade kontringar väldigt kyligt. Tveksamma ingripanden av Lunin vid samtliga mål. I övrigt var det till största del spel mot ett mål. Real Madrids mittbackar, David Alaba och Antonio Rudiger kunde ofta stå 10 meter in på motståndarnas planhalva och attackera bollen när motståndarna försökte konstruera kontringsanfall. De tekniska finesserna som spelarna kan bjuda på när de har så pass stort kvalitativt övertag mot sina motståndare som de hade idag är en fröjd för en fotbollsälskare som undertecknad. Ur ett dramaturgiskt perspektiv peakade nog matchen där när Marenga sparkade in 2-1. Resultatet på tavlan kan ha gett en känsla av en jämnhet mellan de bägge lagen men sanningen är att de europeiska mästarna var minst två storlekar för stora för sina motståndare. Ska man analysera några individuella prestationer så kan man föga förvånande bekräfta att Vinicius Jr var en av planens giganter. Brassen hade ett fruktansvärt fysiskt och kvalitativ övertag mot sina närmsta motståndarspelare. Ibland såg det ut som att han spelade tv-spel mot dator-motståndare inställda på amatörnivå. Nu bör man passa sig från att dra alltför stora växlar från den här matchen men i stort sett samtliga spelare i Real Madrid visade upp sin bättre sida idag. Antingen berodde det på nivån på motståndet eller så var det bara final-genen som aktiverades. Den enda spelaren som utgav orostecken var målvakten Andriy Lunin, som har varit svag i samtliga faser av spelet under de matcher han har fått spela i turneringen. Nåväl, inatt kan alla madridistas lägga sig och sova som officiella världsmästare!
HALA MADRID Y NADA MAS!
TV: Historien om Real Madrids sanslösa framgångar i Europa
