Sagan om Bojan Krkic är inte slut än
För två år sedan var Bojan Krkic i ropet när Spaniens EM-trupp skulle tas ut. Idag ställer sig många frågan om Bojan verkligen har potentialen att representera ett av världens bästa klubblag. Försäljningen av Zlatan Ibrahimovic ger nu åtminstone ”den eviga talangen” chansen att bevisa att hans fotbollssaga är långt ifrån färdigskriven...
En liten pojk
I slutet av maj 2009 stod Barcelona som klara ligasegrare trots att ett par matcher återstod av säsongen. Jag var på plats när ligaguldet firades efter förlustmatchen mot Osasuna (0-1). De ordinarie spelarna, exklusive Etóo som letade målform efter en skadefrånvaro, hade fått ledigt för att vila upp sin inför Champions League-finalen mot Manchester United.
På planen fick jag se en Bojan Krkic som hade fått stå i skuggan hela säsongen av sina anfallskonkurrenters succé. Jag satt i perfekt position för att kunna studera Bojans första halvlek längs vänsterkanten och jag såg en frustrerad talang som ville så mycket, men inte fick ut något nämnvärt på hela matchen.
En dryg månad senare var det dags för U21-EM i Sverige och ett av arrangörernas största affischnamn var såklart Barcelonas supertalang Bojan Krkic. Spanien skulle möta England på Gamla Ullevi i Göteborg och när jag tog min vanliga promenad längs med Kungsgatan för att hitta ett bra lunchställe fick jag plötsligt se ett bekant ansikte.
Jo, visst var det Bojan Krkic som strosade runt i centrala Göteborg. Första tanken var: är det verkligen han? Andra tanken var: Men Herregud, han är ju bara en liten pojk! Bojan, som spelat i La Liga och Champions League under flera år såg ut precis som vilken tonåring som helst. Dagen efter förväntades han dominera planen mot England. Vilka krav denna tonåring har på sig, tänkte jag. Hur lyckas han hantera all press han ständigt utsätts för?
Bojan är en målskytt
Alla vet att U21-EM slutade med ett enda stort fiasko för Bojans del och vi hade återigen fått ett bevis på hur mycket självförtroende betyder för en forward. Det spelar ingen roll att nivån på motståndarna var lägre än Bojan vant sig vid. På Barcas avbytarbänk gör man inga mål och att utan självförtroende gå in och dominera en turnering är givetvis lättare sagt än gjort.
Med tiden har jag börjat inse att Bojans tekniska färdigheter inte riktigt är i nivå med de övriga spelarna i Barcelona. När Bojan kommer i en-mot-en-situationer hettar det sällan till på samma sätt som när exempelvis Messi, Pedro och Villa kommer i motsvarade lägen. Varför? Helt enkelt för att Bojan inte är någon irrationell spelare som ska utmana. Han är en målskytt. Bojans plats är centralt där han ska få instick från Xavi/Iniesta/Messi och avsluta i mål.
Buropen gjorde ont i hjärtat
När Messi under den nuvarande säsongen var borta ett par matcher på grund av skadan fick Bojan chansen att visa vad han går för. Dessvärre fick han återigen spela på en kant där han inte fick speciellt mycket uträttat. Även publiken på Camp Nou visade sitt missnöje genom burop.
Inte heller jag var speciellt nöjd med Bojans insats, men buropen skar som en kniv i hjärtat. Detta eftersom Bojan är en lojal spelare som varken klagar eller ger upp sin strävan om att vinna en ordinarie tröja i Barcelona. Glädjen lyser allt som oftast i Bojans ögon när han väl får chansen att spela och jag menar att man i dagens fotboll ska vara oerhört rädd om den här typen av spelare.
Folk glömmer snabbt
En del Barcafans har möjligen tröttnat på att Bojan aldrig blommar ut och slår igenom på riktigt allvar. Men då vill jag påminna om hur det såg ut i våras när Guardiola tappade förtroendet för Zlatan och gav det till Bojan istället. När Bojan väl kände att han hade ett hundraprocentigt förtroende var han uppe och nosade på den höga nivån som gjorde honom aktuell för EM med A-landslaget för två år sedan.
För att kunna säkra ligaguldet på hemmaplan mot Valladolid i våras behövde Barcleona besegra både Villarreal och Sevilla på bortaplan. Bojan gjorde bland annat viktiga mål i båda de här matcherna och var minst sagt delaktig i att Barcelona kunde försvara sitt ligaguld. Ett faktum som för mig höjde upp ligasegern ytterligare. Att se Bojans glädje över att vara en del av framgången var helt underbart och tron på att Bojan har potential att en vacker dag vara ordinarie i Barcelona stärktes.
Sagan är inte slut
Jag respekterar de Barcafans som tycker att Bojan har fått sina chanser och inte tagit dem. Men jag ber alla kritiker att ha Bojans avslutning på förra säsongen i åtanke, där han verkligen bevisade vad han kan åstadkomma med rätt självförtroende. Förtroende är såklart viktigt för alla fotbollsspelare, men extra viktigt för de som ska göra målen. Såvida man inte heter Ole Gunnar Solsjaer eller något in den stilen, behöver man kontinuiteten för att hitta rätt i såväl tajming som avslut.
Efter senaste ligamatchen mot Mallorca var kritiken mot Bojan också hård. Jag personligen tyckte däremot att tajmingen stämde betydligt bättre nu och Bojan kom också till ett par riktigt bra lägen. Löpningarna var alldeles utmärkta, men återigen såg vi att självförtroendet inte fanns där och målen uteblev.
Ineffektiviteten är dessvärre något som just nu kännetecknar Barcelonas spel. Chanserna skapas, men laget har producerat alldeles för få mål hittills. Att enbart klaga på Bojan känns inte rättvist. Vad har egentligen David Villa presterat under sin första tid i klubben? Inte speciellt mycket skulle jag vilja säga. Spanjoren ser sliten ut efter VM och verkar behöva längre tid än väntat för att anpassa sig till Barcelonas spel. Men även Villa är på rätt väg och målen kommer.
Även Bojan säger att målen kommer och får han fortsatt förtroende tvivlar jag inte på det. ”Den eviga talangen” har varit med länge på hög nivå nu, men än är inte sista kapitlet om Bojan Krkic skrivet. Det är jag fullständigt övertygad om.
Visca el Barca!
