Lagbanner
Espanyol 3-0 Villarreal
Robert Pires hade likt resten av Villarreal en tung match.

Espanyol 3-0 Villarreal

Villarreal hade marginalerna och lite till på fel sida. Det blev en smärtsam åskådning när El Submarino Amarillo gick duktigt på grund mot ett suveränt spelande Espanyol.

Man trodde att 2-1-segern mot Las Palmas skulle vara den katalysator som satte igång Villarreals suveräna vårsäsongen. Istället kan det mycket väl ha varit så att matchen fortfarande satt i de något matchotränade spelarnas ben, för det här var ingen superinsats.

Innan matchen kunde gemene man med TV4 Sport notera att viktiga kuggar som Cygan i försvaret och Nihat i anfallet inte fanns med i startelvan. Den flintskallige fransmannen satt på bänken och Nihat var förlorad till skadelistan. Istället hoppade Godin in i mittförsvaret och Rossi fick agera ensam anfallare med en trio bestående av Cani, Mati Fernandez och Pires bakom sig. Ytterligare ett steg längre ner i banan hade Pellegrini placerat Mavuba och Senna som två pivotes, och backlinjen kompletterades av Capdevila till vänster, Àngel till höger och Fuentes i mitten. Målet vaktades av Viera.

Espanyol hade likt Villarreal spelat cupmatch i veckan. Efter 1-1 mot Deportivo La Coruña avgjorde Raul Tamudo i förlängningen, så Espanyolspelarnas ben bör ha varit något segare än de gulas, faktiskt. Laget till den här matchen var hyfsat nära ordinarie. Jarque och Rufete saknades i ”startelvan”, men Espanyol har en trupp med många duktiga spelare och hålen fylldes förtjänstfullt, skulle det visa sig.

Första halvlek var en pina för Villarrealögon. Redan i nionde minuten misslyckades de gula gästerna kapitalt med en offsidefälla och landets bästa avslutare och en av världens mest sympatiska spelare, Raul Tamudo, kom fri med Viera. Med en stor målskytts kyla placerade Tamudo in 1-0 retfullt nära Vieras högra målvaktshandske. Villarreal försöker ta tag i matchen, och bara någon minut senare får man en frispark i hyfsat läge. Mati Fernandez kliver fram och skjuter, men avståndet är lite väl långt och Kameni hinner förflytta sig och greppa bollen.

Ytterligare några minuter senare får Espanyol ett liknande frisparksläge, fast 7 8 meter längre fram. Av omvärlden grymt underskattade Luis Garcia klipper till och bollen tar i ribban, rikoschetterar ut och studsar till Valdo, som omarkerad får upp högerfoten i något slags flamenco-läge och klackar in 2-0 från höften. Ett mycket underligt och smidigt mål, och Villarreal får sota för dålig markering.

Espanyol sitter nu på ett drömläge. Spelet fungerar inte för motståndarna och man själva kan ligga på försvar för att sedan kontra. Just detta ligger bakom nästa mål. Drygt 20 minuter efter 2-0 är det dags igen. Espanyol vinner en hörna efter en kontring. Valdo skarvnickar från första stolpen, och på bortre står Espanyolkaptenen Raul Tamudo alldeles fri. Tamudo har en mycket enkel uppgift framför sig. Sätt fram huvudet och jubla, ty Viera har inte på långa vägar hunnit förflytta sig 3 meter på 0,35 sekunder och målet ligger vidöppet. Nemas problemas, säger Raul och 3-0 är ett svidande faktum.

Efter att tidigare under kvällen ha sett smått otroliga ”Nacho Libre” med Jack Black trodde undertecknad stenhårt på att mirakel kunde inträffa. Bara vi får ett mål så kommer det rulla på, gick tankegångarna. Men Villarreal lyckades inte skapa någon vidare press på Espanyol med vassa målchanser och stort bollinnehav. Nej, det slutade alltid med att Robert Pires stillastående försökte ta sig förbi 2 motståndare och misslyckades så klart. Som Arsenalfan utöver Villarrealsympatierna känns det lite jobbigt att se Pires så här impotent, måste sägas.

Villarreals farligaste målchans var dömd att komma från en fast situation, och så blev det. Rossi prickade stolpen i den sjuttionde minuten med en tämligen väl avvägd frispark. Som sagt, marginalerna var inte med oss, och Pires stod 1 meter fel i förhållande till att kunna nicka in returen. Espanyols farligaste chans inföll sig sju minuter senare. Efter ännu en misslyckad offsidefälla ställdes Ivan de la Peña solo med Viera, som kom ut bra och räddade spelgeniets avslut. På returen dök inbytte Lola upp och tvingade Fuentes att rensa på mållinjen. Många tyckte att bollen var över linjen, och även på reprisbilderna är det svårt att säga något exakt, men det ser ut som om Fuentes hinner få bort bollen i tid, men det är en fråga om centimetrar.

Matchen slutar 3-0 och bjöd på en händelserik första halvlek och en ganska sömnig andra halva. Ett av få glädjeämnen i Villarreal idag var Rio Mavuba som inte var väldigt dålig. Rossi och Mati bjöd på några enstaka härliga tekniska prestationer, men de ledde ingenvart. Villarreals anfallsspel gick mestadels ut på att rulla runt bollen kring Espanyols straffområde och aldrig ta skott. Espanyol genomförde matchen mycket bra och deras spel var som en instruktionsvideo i att effektivt försvara en stor och övertygande ledning mot en egentligen likvärdig konkurrent. Hatten av för hemmalaget, spirituell vägledning i u-båten hem för bortalaget. Det här håller inte alls.

Espanyol – Villarreal

Espanyol: Kameni – Zabaleta, Torrejon, Lacruz, D. Garcia – Valdo, de la Peña, Hurtado, Riera (Moha, 58’) - Luis Garcia (Lola, 71’) – Raul Tamudo (Coro, 83’)

Villarreal: Viera – Àngel, Fuentes, Godin, Capdevila – Mavuba, Senna (Cazorla, 64’) – Mati Fernandez, Cani, Pires – Rossi

Mål:
1 - 0 Raul Tamudo, 9’
2 - 0 Valdo, 13’
3 - 0 Raul Tamudo, 36’

Skott: 12 – 7

Gula kort:
Espanyol: De la Peña
Villarreal: Capdevila, Cani

Bollinnehav: 42% - 58%

Hörnor: 5 – 3

Domare: Dauden Ibanez

Källor: as.com , soccernet.espn.go.com , marca.com

Jonas Jacobson2008-01-06 01:00:00
Author

Fler artiklar om Villarreal