Inför Valenciaderbyt: Mittfältet
Mittfältet, lagdelen där matcherna allt som oftast avgörs. Laget med det starkare och bättre mittfältet får en enorm fördel gentemot motståndaren och mittfältet blir oerhört viktigt för Villarreal att vinna på lördag mot Valencia.
Det är nu dags att jämföra lagens mittfält.
På Villarreals mittfält är allting frid och fröjd än så länge. Josico är tillbaka och Bruno likaså efter att ha varit småskadad tidigare. Mati har också haft en lättare skada, som gjorde att han missade onsdagens Copa del Rey-match mot Recreativo, men det ska inte vara någon fara.
Samtliga spelare på Villarreals mittfält är oerhört bollskickliga och duktiga på små ytor, och löser oftast tilltrasslade situationer med en kort passning istället för att sparka iväg bollen.
På fyrmannamittfältet finns två centrala mittfältare som båda agerar som pivotes. Den här säsongen har de båda oftast varit Marcos Senna och Bruno Soriano. Av dem är det Senna som är den centrala playmakern och som styr spelet från mitten medan Bruno tar mer hänsyn till defensiven.
Marcos Senna är oerhört viktig för Villarreals spel, han är sällan dålig och även duktig fysiskt och enligt mig är han en av de allra bästa innermittfältarna i ligan. Han måste lyckas om Villarreal ska vinna mittfältskampen.
Sedan återstår det att se om Pellegrini väljer att spela med Bruno bredvid Senna. Josico kan behövas med sin rutin, men han är nyligen tillbaka efter en långtidsskada. Sedan finns Mavuba, som fått aningen mer speltid än vanligt så här i början av vårsäsongen. Som det ser ut nu så lutar det nog åt Bruno, dock.
På kanterna har man den här säsongen oftast sett ”Grytan” Cazorla och Pires, om man ser till antalet spelade minuter, och det känns inte som en vild gissning att det blir så på lördag också. Yttermittfältarna i Villarreal är också de duktiga på små ytor och bra i en-mot-en situationer. En intressant sak när det gäller kantplatserna är att Mati och Pires i stort sett aldrig är på planen samtidigt, trots att Pellegrini roterar som en tok. Det beror förmodligen på att båda två har en förkärlek till att gå in centralt i banan, och Pellegrini väljer då att sätta en mer renodlad yttermittfältare på deras plats istället, antingen ”Grytan” eller Cani.
Svagheten hos yttermittfältarna är att de inte riktigt kan skapa de riktigt heta lägena med passningar fram till forwards. Det är väl bara Mati som konstant levererar assists fram till anfallarna.
Personligen vill jag se Mati och Grytan på varsin kant mot Valencia. Bobby Pires har varit riktigt dassig den senaste tiden och förtjänar att sitta på bänken samtidigt som Mati förtjänar chansen från start. Pires har dock en förmåga att lyfta sig i de stora matcherna. I matchen mot Barcelona i höstas var han fullkomligt lysande, fixade två straffar och skojade med Barcas backar. Innan den matchen hade varit rätt så intetsägande. Kanske talar det för en startplats på lördag.
Allt är visst inte frid och fröjd visar det sig. Strax efter artikeln var färdigskriven och publicerad visade det sig att både Mati och Josico missar derbyt på lördag. Tråkigt men sant.
Valencia är känt för att ha en stark defensiv, och den bidrar mittfältet med genom att ligga rätt i sina positioner och krympa ytorna för motståndarna. Oftast formerar laget ett fyrmannamittfält men nu när Koeman kommit är det holländskt 4-3-3 som verkar gälla och således blir det tre centrala mittfältare på mitten. Hittills har det funkat sisådär, men det beror till stor del på att spelarna är ovana vid det nya spelsättet och man ska inte döma bort Koemans försök än.
Om vi då räknar med att Valencia ställer upp med ett tremannamittfält. Så här har olika mittfältsuppsättningar sett ut på senare tid:
Baraja - Marchena – Montoro
Marchena – Silva – Baraja
Sunny – Baraja – Silva
Som största hot på mittfältet måste David Silva ses. Liten, kvick, teknisk – en spelare i världsklass som inte behöver någon presentation. Sedan är frågan om Silva kommer att ta plats på mittfältet eller som ytterforward i tremanna-anfallet, där han också spelat förut. Förutom Silva då? Det finns ett stort urval av mittfältare för Koeman att välja på. Ungtupparna Sunny och Montoro är två starka spelare. Förutom de två finns Baraja, Marchena (både mittfältare och back), Edu och nyförvärvet Ever Banega från Boca. Banega är väl än av de större talangerna i världen och han dominerade på Argentinas mittfält i u-20 VM. Kan känna att jag är lite avundsjuk på att Villarreal inte tog honom före Valencia. Joaquin och Vicente står också uppskrivna som mittfältare i truppen men med ett 4-3-3 system så räknas de nog som ytterforwards och tas därför inte med i beräkningarna här.
Svagheten med Valencias mittfält som jag ser är att bakom Silva känns det inte som att det finns någon offensiv, kreativ spelare. De andra har sina styrkor i det fysiska, det är Banega som är lite utav en playmaker men man kan knappast förvänta sig att han ska dominera än. Sen är frågan hur laget ska fungera utan Albelda? Inte för att han gjort någon människa glad på de senaste åren, men han var ändå lagets ledare. Vi Villarrealfans tyckte inte att Josico var så mycket att hänga i julgranen heller, men när han blev skadad fungerade inte det defensiva mittfältet lika bra som det gjort när han fanns på planen. Kanske Valencia reagerar på samma sätt? You don’t know what you got until it’s gone.
Ska jag ge mig på att gissa mittfältet med tanke på de senaste matcherna så känns Baraja – Marchena – Silva som den hetaste kombinationen.
Villarreal mot Valencia. Gult bolltrolleri mot en vit köttmur? Nej, kanske inte men Valencias mittfält är det mer power i, men kreativiteten saknas och Silva kan inte sköta allt själv. Villarreals innermittfältare besitter dock också bra fysiska egenskaper och kommer absolut inte att vika ner sig de heller.
Vinnare: Villarreal vinner mittfältet. Ubåtens mittfält besitter både kreativitet och fysik, oavsett vilka som spelar, och det tror jag fäller avgörandet. Dessutom tycker jag även att Pires – Senna – Bruno – Cazorla känns hetare på pappret för tillfället också.
Källa: villarrealcf.es, valenciacf.es, SvenskaFans.com
