Villarreal kungarna av Communitat Valencia!
Villarreal krossade Valencia i en match som aldrig blev spännande.
Efter att Tv4 återigen visat upp sitt mirakulöst värdelösa omdöme tvingades alla Villarreal- och Valenciafans att bänka sig framför ett knagglig stream istället för att se matchen på Tv4 Sport. Där visade de istället en ”sport” där vältränade män i glansiga y-frontskalsonger gjorde upp med allt ifrån knytnävar till tånaglar. Pissigt värre, tänkte jag och vallfärdade även jag till datorn. Väl där väntade en mycket mer behaglig upplevelse.
Villarreal ställde upp med ett lag där största överraskningen var att Diego Lopez stod i mål. Backlinjen bestod av Javi Venta, Godín, Cygan och Capdevila. På mittfältet startade den eminente Marcos Senna med sin parhäst och lärjunge Bruno centralt. Dessa flankerades av Bobby Pires till vänster och Cani till höger. På topp startade som väntat Nihat och Rossi.
Efter typ tio sekunder såg man vilket lag som skulle vinna matchen. Inte för att Villarreal satte full rulle framåt, men man såg på spelarna att de gick ut med betrydligt större pondus och självförtroende än vad Valencias gjorde.
Efter tre minuter kommer kvällens första målchans då Guiseppe ”Bob Saget” Rossi drar till med vänstern strax utanför straffområdet. Skottet går dock rakt på Hildebrand i Valencias mål som räddar bollen med visst besvär.
Tre minuter senare får Pires bollen på sin vänsterkant. Han börjar med att dra en spelare, för att sedan tunnla näste utmanare och störtar sedan in mot straffområdet. Han petar bollen i sidled inåt i banan till Rossi, som duttar en meter i sidled till Nihat som i sin tur stöter fram den till Pires. Gamle Bobby, som stått kvar och majestätiskt betraktat sina lekkamraters generösa bolldelande, tar emot bollen och lägger över den till högerfoten och knorrar in bollen i bortre krysset. 1-0 och mycket vackert.
Strax efter klockan passerat tio minuter sticker Cani in bollen mot en furiöst löpande Nihat som ur snäv vinkel rullar bollen strax utanför.
När halva första halvlek har gått skapar Valencia sin första chans. Vicente, den enda i kvällens Valencia som såg ut att försöka spela fotboll (förvisso utan att lyckas), drar iväg ett skott som Lopez i målet klarar utan problem.
Minuterna efter visar Baraja upp hela den repertoar han besitter för tillfället, det vill säga att makalöst misslyckad och ful tackling med dobbarna före som träffar Capdevila rakt över fotleden. Domaren tar fram ett gult kort men det kunde ha varit rött enligt mig.
Efter det får Villarreal en rätt billig frispark i ett mycket bra läge strax utanför straffområdet. Fram stiger Nihat och drar till bollen, Hildebrand är helt chanslös och bollen går i… Stolpen! Så nära 2-0 men icke sa nicke.
Eftersom att jag gnällde på Baraja ska han få en aning upprättelse nu. Snubben kan skjuta också och det visar när han dunkar iväg en riktig projektil som är på väg mot krysset. Men Diego Lopez vill annat och flyger mot bollen och får ett finger på bollen som sedan studsar i ribban och över. Fantastisk räddning.
Medan Baraja sköt stod Nihat uppe på topp och tänkte: ”Wow, ett sånt där skott vill jag också skjuta”. När Villarreal får en ny frispark i ett bra läge får Nihat chansen att öva sina färdigheter. Läget är detsamma som vid förra frisparken, förutom att bollen ligger fem-sex-sju meter längre bak. Nihat tar sats och skickar iväg en lika hård projektil som Baraja som Hildebrand får anstränga sig för att klara. Vid det här laget började man tänka att Nihat förmodligen inte kommer gå mållös från den här matchen.
När klockan visar cirkus 38 minuter kommer Rossi fri mot målet. Han hamnar dock i en dålig vinkel till höger i straffområdet och tvingas stanna upp. När Valenciabacken kommer joggande tar Rossi en svängom med honom för att sedan titta upp och se Nihat komma löpande vid straffpunkten. Nihat får bollen och har egentligen öppet mål, men lyckas med bedriften att förpassa bollen i stolpen och ut. Där borde bollen såklart ha suttit, surt sa räven. Det var också det sista som hände i den första halvleken.
Som ni ser så kunde Villarreal ha lett denna match med 3-0 i paus med lite tur med stolpträffarna. Valenciaspelarna såg märkligt ointresserade ut och de enda målchanser som skapades var långskott, aldrig ens en intension till ett bra spel. I Villarreal regerade Senna som vanligt på mittfältet med sitt bollvinnande och fina passningsspel och till och med Bobby Pires blixtrade till. Mannen höjer sig galet mycket till de stora matcherna. Villarreal ägde matchen redan nu och mer skulle komma.
Andra halvleken börjar med ett trist besked. Senna tvingas utgå i paus, det måste vara en skada för Senna byter man inte ut i paus, speciellt inte i ett derby man leder med 1-0. Det återstår att se hur allvarlig skadan är, man såg ingen speciell situation där en skada kan ha uppkommit men kan hända att brasse-spanjoren haft känningar innan matchen. In istället för Senna kom mannen med hela sitt släktträd på skallen, Rio Mavuba.
De första tio minuterna av halvleken är intetsägande och händelsefattiga. Valencia lyckas inte med nånting och frågan är om de ens försöker. Jag skulle bli galen om jag var Valencia-supporter, något jag lyckligtvis inte är.
Cani verkar ha tyckt att det var lika tråkigt som jag och han bestämmer sig att från sin högerkant vika inåt i planen och dra till med vänstern. Bollen träffar ribban och Villarreal kan inkassera sin tredje plankträff för kvällen.
Efter detta slocknar min stream och de entusiastiska spanska kommentatorerna tystnar. Till min förtvivlan tvingas jag byta stream till där de icke lika vältaliga danska kommentatorerna sköter snacket. Med detta byte följer dock två glada överraskningar: Ett; jag förstår bättre vad kommentatorerna säger, även om jag inte förstår varför de inte spottar ut gröten ur munnen. Två; när streamen kommer igång igen ser jag till min glädje att Villarreal har gjort 2-0.
På en hörna har Capdevila petat in bollen på mållinjen efter att bollen nickskarvats åt hans håll. Om inte matchen var avgjord innan så var den det nu.
Strax efter målet är det dags för nästa öppet-mål-miss. Cani spelar in bollen från höger i straffområdet och en halvmeter från mållinjen kommer en sanslöst omarkerad Rossi och lyckas snubbla på bollen och förhindra att den går in.
Koeman på Valencias bänk försöker förändra matchbilden genom att kasta in Zigic, Banega och Mata men inte fasen lyckades det när spelarna som kom om möjligt såg ännu tröttare ut än de som gick ut.
I den 70:e minuten kom så spiken i kistan. Målet som förvandlade den klara segern till utklassning och förnedring. Rossi löper till sig en yta på högerkanten. Omgiven av Valenciaspelare får han iväg passning mot straffpunkten dit Nihat kommer farande. Han hinner precis före den utrusande Hildebrand och chippar bollen över honom. Bollen far i en elegant båge innan den smeker ribban och sedan studsar in i mål. 3-0! Dejligt! Skriker de danska kommentatorerna och det är bara att hålla med. Sanslöst kyligt och sanslöst vackert. Perfekt samarbete mellan de båda Villarrealanfallarna och de båda känns som ett av Europas hetaste anfallspar. Nihat var dock extremt omarkerad, och eftersom de andra tre backarna var upptagna med att bli lurade av Rossi så borde ansvaret ligga på högerbacken. Och vem är det då? Jo det är Koemans senaste genidrag – Arizmendi. Jag tror det finns en anledning till varför han blev forward från början.
Resten av matchen ägnar Villarreal åt att rulla boll och spara krut inför den kommande veckan då både Barcelona och Real Madrid står på tur. Domaren blåser av matchen innan övertiden knappt har börjat och tar slut på Valencias plåga. Innan matchen tar slut får Gonzalo Rodriguez göra comeback också, det känns skönt att ha honom tillbaka efter mer än sju månaders skadehelvete, och han fyller liksom på en redan perfekt fotbollskväll. Villarreal kan betitla sig som de sanna kungarna av Communitat Valencia.
Laguppställningar
Villarreal: Diego Lopez; Javi Venta, Godín, Cygan, Capdevila; Cani, Senna(Mavuba 45), Bruno, Pires(Gonzalo 87); Nihat(Cazorla 72), Rossi
Valencia: Hildebrand; Arizmendi, R. Albiol, Caneira, Moretti; Baraja(Banega 63), Marchena, Silva(Mata 77); Joaquin, Villa(Zigic 58), Vicente
Resultat: 3-0 (Pires, Capdevila och Nihat)
Gula kort: Villarreal: Rossi Valencia: Baraja och Caneira
Skott på mål: 9 – 3
Frisparkar för: 14 – 21
Annars då?
* Gonzalo är tillbaka! Att höra publiken sjunga hans namn innan han byttes in gav gåshud.
* Cazorla har insett att hockeyfrillan var som störst på 80-talet och bär nu en mer välansad frisyr. Comeback-mannen Gonzalo har dock inte uppmärksammat detta utan bär ordentligt med nack-krull.
* Hildebrand verkar i sin tur ha missat att hårband á la Beckham var som störst när Beckham var som störst, det vill säga fem-sex år sedan.
* Bobby Pires må vara 100 år gammal men hans pacemaker blixtrade till ett par gånger under kvällen och gav honom rejält med fart under fötterna. Synd att han inte kan hålla en sådan klass oftare.
* Fråga: Vad fan håller Valencia på med?
* Nihat: Killen är het just nu.
Låtom oss nu fira denna derbyseger ordentligt!
Källa: marca.com
