Villarreal - Arsenal - 1 - 1
Två drömmål, fantastisk fotboll och en sprakande föreställning på El Madrigal när Villarreal inte lyckades ta till vara på bollinnehavet och chanserna och nu har en tuff uppgift att vänta i returen.
Arsenals återkomst till El Madrigal skulle sluta i revansch, bestraffning och införsel av hårda föremål i rektum. Se det sista som en metafor, inte bokstavligt talat alltså. Kallduschen för tre år sen var en anledning att leda in de stackars pickadollerna i Villarreals egen gulag (ordvits, plats för skratt) och bjuda upp dem till en vidunderlig fotbollsshow! Det var exakt vad som hände. Tyvärr slutade det inte som det skulle.
Villarreal ställde upp med en väntad startelva, förutom att Bobby Pires startade på bänken. Diego i målet, med Angel, Gonza, Godin och Capdevila i backlinjen. Det centrala mittfältet bestod av alla gula fans våta dröm Marcos Senna och den nästan lika snygga Seba Eguren. Ibagaza startade till vänster och Cani startade överraskande nog istället för Pires, förmodligen för att Pellegrini ville ha en mer naturlig kantspringare på någon av kanterna. I anfallet startade Rossi tillsammans med Llorente.
Första halvlek
Matchens prägel sattes omgående. Direkt efter avspark satte Villarreal igång en snärtig kombination där Llorente fick skottläge från dålig vinkel i straffområdet, men lyckades vaska fram en hörna ur det hela.
Strax efter sticker både Ibagaza och Rossi upp med halvfarliga lägen. Men det dröjer till den tionde minuten innan det smäller. Och som det smäller. Villarreal rullar upp ett anfall med ett centrerat mittfält som på mittplan lockar in allt vad Arsenalmittfält och backlinje heter centralt i banan och sedan spelas bollen ut till vänster, till Capdevila. Vänsterbacken spelar in bollen centralt, bollen spelas diagonalt till Senna. Brassespanjoren petar till bollen, tar sats, och två sekunder efteråt exploderar El Madrigal. Marcos Senna har fullkomligen skjutit sönder nätmaskorna bakom Almunia i målet. 1-0 till Villarreal!
Villarreal fortsätter att föra matchen, men Arsenal är inte alls dåliga. De oroar ständigt med sina rappa anfall, och Walcott har flera farliga löpningar och Cesc Fabregas lyckas ibland med sina smörpassningar. I den 18:e minuten spelar han fram Nasri, som får en dålig första touch, men får ändå iväg ett skott Lopez kan rädda undan till hörna för Arsenal. Arsenals hörnot var ett ständigt orosmoment för Villarreal under matchen, både för att leveransen (Cesc) var bra och för att Arsenal kändes lite vassare i luften. Villarreal försvarade sig dock bra matchen igenom på hörnorna, speciellt då man ser till dessa faktorer.
I den 26:e minuten tvingas Almunia i Arsenalmålet byta. Han har vridit till foten under matchens första minuter efter en kollision med Rossi, och in kommer istället Fabianski. Den unge polacken sätts omgående på prov. Senna drar till från samma läge som han gjorde målet, ca 25-30 meter utifrån, och får till ett stenhårt lågt skott som Almunia får fingrarna på. På returen är Capdevila framme och målet står öppet, men bollen har hamnat i en dålig vinkel och Fabianski hinner dit och räddar med pannluggen. Oerhört nära 2-0.
Strax därefter får Arsenal hörna. Bollen rensas undan, men mittbacken Gallas dröjer sig kvar och styr så när i mål ett inlägg med pannan om det inte hade varit för Diego Lopez fantastiska räddning. Dock var Gallas offside, så ett eventuellt mål hade ändå inte gillts.
Gallas tvingas sedan bryta matchen efter att ha krockat med Rossi som dessförinnan blivit fälld av Song och skaffat sig frisparksläge. Frisparken slås av Ibagaza i muren och ut till en hörna. På hörnan är Eguren där och styr bollen strax utanför med pannan.
Minuten senare fyller Angel på till höger i straffområdet, spelar bollen snett inåt bakåt till Cani som dock får hela kroppen under bollen och skjuter över. Ett riktigt bra läge för Villarreal.
Det var också det sista som hände i halvleken. En halvlek som Villarreal ägde helt. Arsenal var inte alls dåliga, utan spelade även de en offensiv fartfylld fotboll. Dock uteblev chanserna för engelsmännen, och Villarreal var helt enkelt för bra för att Arsenal skulle kunna få igång ett eget mer välfungerande spel.
Andra halvlek
Villarreal gjorde ett byte i halvtid. Ut gick den bleke Cani och in kom en pigg Mati Fernandez.
Den andra halvleken började rätt likt den första, med ett högt tempo och Villarreal som det laget som kändes allmänt hetare. Passningsspelet satt som ett smäck, och Arsenal kändes stundtals virriga över att plötsligt ställas mot ett lag som håller högre nivå på passningsspelet än de själva. Mati Fernandez började piggt, med ett par fina dragningar och inspel i straffområdet, utan att det ledde till någonting farligt dock.
Men sen, vid den 60:e minuten, börjar Villarreal backa. Laget sjunker djupare ner i planen, och det är 30 meter mellan Rossi och Llorente och mittfältet. Arsenal bjuds in i matchen, och man utnyttjar det. Först är Walcott framme och utnyttjar en fallande backlinje och slår ett inlägg som Adebayor når högst på, men Diego räddar. Sex minuter senare händer det som inte får hända. Cesc slår en svepande långboll mot Adebayor som tar emot på bröstet, och sedan cykelsparkar in bollen i Diegos bortre hörn. Ett mål som påminner kusligt mycket om Ronaldinhos pärla mot oss för några år sedan. Visst, det är ett snyggt mål. Men samtidigt är Adebayor omringad av tre Villarrealspelare, och någon av dem ska banne mig kunna ställa sig i vägen för bollen, oavsett hur skickligt Adebayor löser situationen. 1-1!
Efter målet följer en kvart av intensiv Arsenalpress. The Gunners vinner varje andra boll, är fartfyllda och pigga och spelar sig fint fram över fotbollsplanen. Samtidigt sitter Villarreal i knä på Diego Lopez, Seba Eguren får alla domslut emot sig och anfallen blir aldrig längre än 15 sekunder. Arsenal skapar chanser genom skott av Nasri och Walcott och några halvfarliga inläggssituationer.
Pellegrini gör två byten för att förändra matchbilden. Ut med Llorente och Ibagaza, och in med Pires och Franco. Bytena ger efter ett tag effekt. Pires ser oerhört pigg ut och visar att han borde fått starta matchen då han ständigt öppnar upp Arsenals mittfält och försvar med sin fina teknik. Villarreal får tag i bollen igen, och de sista tio minuterna är gula. Franco visar prov på osedvanlig teknik bidrar även han till ett bättre anfallsspel.
I den 85:e minuten spelar Senna ut bollen till Mati som har hela högerkanten för sig själv, och hittar så när in till Franco med ett inspel. Strax efter spelar Mati fram Angel, som får bra skottläge i straffområdet men avslutet visar varför han spelar högerback. Synd på ett bra läge.
Det bästa läget ska dock Senna få. Bollen studsar ut efter en hörna, och Senna drämmer till för all knarkhandel i Brasilien och skickar iväg en helt groteskt hård boll som susar två decimeter ovanför Fabianskis kryssribba.
Det var också den sista riktiga målchansen denna fantastiska match bjöd på. Förutom en farlig kontring av Arsenal så var Sennas sattelit det sista som hände i matchen.
1-1 är ett resultat som lämnar en något bitter eftersmak. Sett över 90 minuter tycker jag Villarreal är det klart bättre laget, och skapar fler chanser. Dock saknas det där lilla sista, och trots att flera chanser skapas så slår det ofta fel just på den sista tredjedelen med den avgörande passningen. Arsenal spelade egentligen inte mycket sämre än Villarreal, men ubåtarna var laget som ville vinna den här matchen mest och förtjänade också att göra så.
Detta ger oss ett svårt utgångsläge inför returen i London om en vecka. Ett mål insläppt på hemmaplan är inte bra, men å andra sidan känns det hela som rätt vidöppen affär. Och ingen, varken vi eller någon annan, bör räkna bort oss. Det kommer att bli en ordentlig svängom i London.
Till sist vill jag tacka båda lagen för en fantastisk match. Det är lag som Villarreal och Arsenal som förtjänar att gå långt i en sån här turnering. Inte betongblock som Liverpool och Chelsea.
Avslutande fråga: När ska Bosse Petersons pinsamt subjektiva anglofili (och okunskap) sluta förpesta fina fotbollssändningar?
Matchfakta
Bollinnehav: 54 – 46 %
Skott: 13 – 12
Gula kort: Cesc, Song, Adebayor och Nasri i Arsenal
Domare: Tom Henning Ovrebo (Norge)
Källa: tv6, marca.com, espnsoccernet.com
