Boden - Sollentuna FK1 - 1

Villarreal ute ur cupen: "Ponfe" vann med 2-0
Under onsdagen ramlade Villarreal Copa del Rey med dunder och brak då förra helgens motståndare Ponferradina överraskade på El Madrigal.
Villarreal lyckades trycka dit ”Ponfe” i helgen, på bortaplan, och vann då med 1-0. Under lagens möte tre dagar senare gick det inte lika bra. Den gula ubåten cashade in en stabil 2-0-förlust och drömmen om Europa är inte längre bara avlägsen, utan numera även död.
Det hela började inte helt dåligt. Villarreal styrde spelet och hade de bästa chanserna, men det märktes också att utan Mellberg och Senna fattas flera dimensioner i spelet. Dessutom vågade Velázquez ställa upp med två anfallare från start då både Pandiani och Cavenaghi var på banan.
Villarreal ställde upp sissåhär:
Mariño
Venta – Musacchio – Truyols – Joan Oriol
Moi Gómez – Toribio – Bruno – Jaume Costa
Cavenaghi – Pandiani
Med andra ord fick Moi Gómez och Jaume Costa chans att visa upp sig som yttrar, samtidigt som Mariño fick vakta buren. Dessutom valde man alltså att vila Mellberg och därmed låta Truyols ge sig på att vara mittbacksbjässe, något som inte visade sig vara så lyckat. Det var nämligen Truyols markering, Wellington Silva, som pytsade 1-0 för ”Ponfe”.
Det målet kom efter 56 minuter och därefter fick Villarreal en ordentlig uppförsbacke. Man fick total panik och började frustrerat forcera för en kvittering. Mitt i stressen fick Bruno, kapten för dagen, tokspel efter ett uruselt domaringrepp och åkte ut efter två gula kort. Panik var ordet.
Velázquez hade då redan visat ”balls”, plockat ut Javi Venta mot en tredje forward, rättat till innermittfältet genom att byta ut Toribio mot fantastiske Trigueros och dessutom bytt ut Moi Gómez mot Cani för att ge lite mer rutin och fart på kanten. Den listige inser att det är B-lagets Salva Chamorro som fick chansen som tredje forward, även om han inte tog den till fullo.
Villarreal gick för kvittering in i det sista, körde hårt, satsade allt, men som så många gånger förr gick det åt skogen. I en smart och snabb kontring gjorde Wellington Silva ytterligare ett mål och cupen var körd.
All in all så bjöd Ponferradina upp till dans på ett taktiskt fulländat sätt och Villarreal körde fast i förra årets hjulspår. Dock, med en ny metod som andas framåt-geist. I slutändan handlar det hela om att Villarreal inte är skapta för att spela cupmatcher. Nu ser vi till att spöa Hércules på söndag.
