Villarreal - Zaragoza 2 - 2
Villarreal spelade under lördagskvällen mot Zaragoza. En match man förde från början till slut, och trots mängder av chanser fick man till slut nöja sig med oavgjort.
Villarreal kom till start med en offensiv uppställning, som var densamma som föreslogs i införrapporten förutom att Camuñas spelade istället för Perez. Fördelen med den uppställningen, att spela med en anfallare, är att vi får ett betydligt mer flexibelt och rörligt mittfältsspel, och detta var något som orsakade Zaragoza stora problem ikväll.
Villarreal var laget som förde matchen, och hade i början några halvfina lägen genom bland annat skott av Borja, Cani och De Guzmán – dock utan att det egentligen kändes farligt någon gång. Istället var det Zaragoza som stack upp och gjorde 0-1, då Luis Garcia väggade med Meira och sedan tog emot bollen och satte den i bortre hörnet. Vid målet stod som sagt Meira för en fin passning, men det var nog också det enda godkända portugisen uträttade under hela matchen. Sällan har jag skådat en så bedrövlig defensiv mittfältare. Ständigt på efterkälken och borde ha blivit utvisad efter 30 minuter. Att han inte blev det är ett mirakel, eller en skandal beroende på hur man ser det.
Utvisad borde också Lanzaro i Zaragoza ha blivit efter att ha armbågat ner Mussacchio i straffområdet. Domaren blåser straff, men bör nog också dela ut ett gult kort där, och med tanke på att Lanzaro hade ett gult innan så borde han som sagt ha blivit utvisad.
Rossi sätter straffen, men målet döms bort för att, som jag antar, Rossi stannar upp innan skjuter. Flertalet Zaragoza-spelare är snabbt framme och ställer sig och psykar Rossi. Viskar i hans öra och skrattar åt honom. Väldigt sportsligt. Synd för dem bara att Rossi sätter den andra straffen med en chipp. Skrattar bäst som skrattar sist.
Minuterna efter tar gästerna ledningen igen då man snabbt och effektivt kontrar på högerkanten där Barrera kommer och sätter dit 1-2. Det är också det sista som händer i den första halvleken.
Den andra halvleken består egentligen bara av Villarreals forcering mot Zaragoza-målet. Cani skjuter i ribban efter en minut, och även De Guzmán avlossar en riktig projektil som går över målet. I den 62:a minuten byter Garrido ut Zapata mot Hernán Pérez. Ett väldigt offensivt byte. Pérez är framme redan efter några minuter på planen då han dribblar förbi Paredes på högerkanten och skjuter ett hårt, lågt skott som Roberto i Zaragoza-målet räddar. Strax därefter är Catalá nära att göra sitt livs mål, då han bryter in från sin vänsterkant och dribblar bort tre man och kommer fri med Roberto, men tyvärr skjuter han bollen rakt på Zaragoza-keepern.
Senare kommer Senna och Gerard Bordas, B-lagsspelaren, in. Cani flyttar ner som vänsterback. Desperat var ordet, men det skulle ge utdelning. Mängder av chanser skapas både av nämnda Cani och också av Senna som skjuter varsitt långskott. Också Bordas får ett halvläge till vänster i straffområdet. Till slut blir då Lanzaro utvisad, då han river ner Cani utanför straffområdet. Rossi skjuter en tam frispark som Roberto räddar. Utjämningen låter vänta på sig, fram till den 83:e minuten då Hernán Pérez av någon anledning lämnas omarkerad i straffområdet på en hörna och enkelt kan nicka in kvitteringen. Kul för Pérez, som förhoppningsvis får fler chanser snart.
Direkt efter kvitteringsmålet får Zaragoza en enormt bra möjlighet att ta ledningen igen, då Zuculini snyggt spelar in bollen till Juan Carlos som misslyckas med att träffa målet - även om oavgjort känns tungt hade det kunnat vara värre. Det kunde dock också ha varit bättre, eftersom Rossi får matchens sista chans då han skjuter ett lågt vänsterskott som Roberto gör en fantastisk räddning på.
Matchen slutar 2-2. Inte rättvist, någonstans, tyvärr. Att få vinna den här matchen hade varit det perfekta botemedlet för ett krassligt Villarreal, speciellt med tanke på hur matchen såg ut. Istället får man skylla sig själva för att man inte tar vara på chanserna man får. Speciellt när Zaragoza faktiskt inte försvarar sig särskilt bra, utan verkar tycka att lösningen på alla problem är att sparka ner Villarreals mittfältare istället för att faktiskt försöka hänga med.
Trots bra spel saknades en sådan som Ruben idag, någon som kan göra mål från ingenstans, egentligen. Nu gäller det att inte gräva ner sig alltför mycket. Villarreal gjorde en bra match, och laget är på rätt spår. Nu är det landslagsuppehåll och tacksamt för oss skickar vi inte ut särskilt många spelare runtom i världen, utan nu kan Garrido använda pausen till att bygga upp lagets självförtroende. Det kan behövas.
Matchfakta:
Uppställningar
Villarreal: Diego; Mario, Zapata (Pérez ’62), Mussacchio, Catalá (Senna ’81); Bruno; Cani, Borja, De Guzmán (Gerard Bordas ’77), Camuñas; Rossi
Zaragoza: Roberto; Juarez, Da Silva, Lanzaro, Paredes; Meira, Ponzio; Lafita, Luis Garcia, Barrera; Postiga
Mål: Rossi ’41 och Pérez ’83 för Villarreal. Luis Garcia ’34 och Barrera ’45 för Zaragoza.
Bollinnehav: 66 – 34
Skott på mål: 12 - 9
Gula kort: Rossi i Villarreal. Meira, Roberto och Juarez i Zaragoza.
Röda kort: Lanzaro i Zaragoza efter två gula
Orsakade frisparkar: 3 – 23
Hörnor: 13 - 4
