-
-

Domaren i centrum: Athletic - Villarreal 2-0

Villarreal gick ordentligt på pumpen mot Athletic Club i måndagskvällens sena match. Ett snyggt inläggsmål, en bjudning och en billig utvisning gav en riktigt dålig utdelning och sämsta tänkbara läge inför Valenciaderbyt kommande helg.

Det var egentligen två jämna lag som ställde upp på nya San Mamés, speciellt sett till de första 20 minuternas spel. Då drog Villarreal upp ett högt anfallstempo genom sitt snabba passningsspel, medan Athletic uppnådde samma effekt med ett rakare spel efter kanterna. Ubåten kom snarare fram till målchanser via snygga kombinationer, hemmalaget fokuserade på inlägg långt upp i banan.

När den frenetiska första fjärdedelen av matchen var spelad tog dock baskerna över spelet till stora delar. Man lyckades flytta upp många spelare i den sista tredjedelen av planen och byggde därmed upp ett stort tryck mot Asenjos mål. Villarreals backlinje, som under hela säsongen sett mycket kompetent ut, klarade faktiskt även av de flesta av inläggen galant. Något som inte är helt lätt med den medellängd som huserar i det gula försvaret.

När en halvtimme av spelet hade gått hade man som Villarrealsupporter slagits flera gånger av vilken sopa som dömde matchen. José Antonio Teixeira Vitienes, den mest kortkåte domaren i La Liga, hade nämligen lyckats få det vit-röda havet på San Mamés mot sig ordentligt på bara någon kvarts spel, och det med rätta. Då hade han ”bara” delat ut två gratis-kort till Iturraspe och Iraola men blåst förfärligt många billiga frisparkar, de flesta i ubåtens favör. En fördelning som han sedan med råge valde att snedställa igen.

Efter att San Mamés kokat klart när domarteamet bommat en offside-vinkning på fyra Villarreal-spelare och Iraola påpekat detta något för bryskt och därmed tilldelats ett gult kort var det dags för hemmapubliken att koka av en annan anledning. I den 33:e minuten slog nämligen Susaeta ett fantastiskt inlägg från högerkanten. Bollen hamnade mitt i hjärnkontoret på Mikel Rico, som dykt upp på de 2 metrarna som uppstått mellan Musacchio och Dorado, och den spenslige Rico kunde elegant nickskarva in 1-0.

Därefter dröjde det inte länge innan bjudningen till 2-0 var ett faktum. En rensning från Athletics planhalva studsade högre än högt och en tillbakarusande Musacchio hade till synes inga problem att rensa bort från hans eget straffområde. Musacchio fick förvisso en anfallare i ryggen, men hade möjlighet att spela bollen hem till Asenjo med både fötter och en hård nick. Istället valde han att möta bollen i huvudhöjd med foten och kom därmed helt ur balans och missade konstsparken han tänkt att göra. En påpasslig Aduriz kunde helt sonika sno åt sig bollen och placera den bredvid en ställd Asenjo. 2-0 var ett faktum cirka två minuter efter 1-0-målet.

Plågade fortsatte Villarreal att försöka spela bollen efter backen, och det var fortfarande hyfsat jämnt spelmässigt långt in i den första halvleken. På mittfältet stod Bruno för kreativiteten och i anfallet var Giovani ett ständigt hot. Vi tar en blick på Villarreals ganska standardmässiga startelva när vi ändå är här:

Asenjo
Mario – Musacchio – Dorado – Jaume Costa
Aquino – Pina – Bruno – Cani
Giovani – Pereira

Den största överraskningen i startelvan var väl egentligen Tómas Pina, och han gjorde inte heller någon bländande insats. Det enskilt tyngsta avbräcket i matchen för Villarreals del var att Bruno blev utvisad med någon minut kvar av första halvleken. Då stod man alltså utan sin mest kreativa mittfältare och kapten i ett tvåmålsunderläge. Utvisningen kom efter två gula kort. Det första efter en något elak brytning på boll, snett bakifrån. Det andra efter en hands eller en fasthållning, oklart vad, men något hittade Teixeira Vitienes.

När lagen kom ut till den andra halvleken hade andretränare Uria gjort två förändringar i Villarreal (Marcelino var veck eftersom han påtalat offsideregeln för en domare). Istället för Aquino och Pereira sattes Moi och Trigueros in på plan och man gick över till ett 4-4-1-spel med Gio ensam på topp. Athletic tog kommandot direkt och hade flera hyfsade chanser, men Villarreal bjöd up till kamp. När Gio bommade ett drömläge efter en timmes spel kändes dock loppet kört.

Gio fick också sedan lämna banan till förmån för den otroligt ensamme Uche. Nigerianen lyckades knappt en enda gång fånga in bollen på offensiv planhalva och när han väl gjorde det blev han på tok för stillastående för att kunna uträtta något på egen hand.
I slutändan får man ändå säga att Athletic vann välförtjänt, även om det hade varit intressant om Bruno hade fått vara kvar på banan. Hade dessutom inte Musacchio gjort ett sånt misstag så hade matchen kunnat bli en av de mest fartfyllda och intressanta hittills för Villarreal.

Två saker grämer mig dock;