Milan - Torino2 - 0
Villarreal - Sevilla 0-2: Om det finns en Gud, då håller han på Sevilla
Villarreal tog emot Sevilla på ett regnigt, blött och tråkigt El Madrigal. Båda lagen var säkert trötta på att möta varandra, men det spelade ingen roll. Matchen stod i schemat så matchen skulle spelas. Matchbilden såg ut som den gjort tidigare - Villarreal trycker på och skapar målchanser på löpande band som man bränner, samtidigt som Sevilla sitter tillbaka, kontrar och gör mål.
De senaste veckorna har varit riktigt dystra med Villarreal-ögon sett. Efter snöpligt om än väntat uttåg i Copa del Rey där Bruno, vår kugge och legend, blev skadad så fortsatte det med en lottning mot Sevilla i Europa League. De tryckte som bekant ut oss från turneringen, vilket sved betänkligt. Lägg därtill ett par bleka insatser på bortaplan (förlust mot Rayo med 2-0 samt 0-0 mot Almeria förra veckan). Mitt i all misär lyckades man dock enkelt avfärda Celta med 4-1 hemma och spela 1-1 borta på Bernabeu.
Det var alltså ett Villarreal med sviktande form ställdes på banan.
Villarreal:
Asenjo
Mario - Musacchio - Bailly - Rukavina
Moi - J dos Santos - Pina - Campbell
Gerard - Gio
I Jokic, Jaume Costa och Adrian Marins frånvaro fick alltså träbenet Rukavina spela högerback. Noterbart var också att Moi och Campbell hade bytt kant. Cheryshev och Bruno fortsatt skadade, och Vietto utsatt för Marcelinos rotationstortyr. Glädjande dock att Uche inte fick starta matchen.
Sevilla:
Sergio Rico
Coke - Pareja - Kolo - Tresmoulinas
Carrico - Mbia
Vitolo - Iborra - Diogo
Bacca
Sevilla med en stark och rutinerad elva. Bacca som ständigt imponerar på mig, då han ser ut som en colombiansk salsamusiker som tycker om "livets goda" lite för mycket, men trots det är en fotbollsspelare på toppnivå.
Slår på min stream och ser att det är knappt någon publik på arenan. Vadan detta? Efter en kort stund inser jag att regnet öser ner och folk har satt sig där det går att slippa så mycket vatten som möjligt. En annan notis jag gör är att det är samma domare från höstmötet i Sevilla. Alltså samma sköne domare som blåste in en skitstraff på övertid till Sevilla så att Bacca gav alla tre poängen till Sevilla den gången. Jobbigt minne.
Första halvlek
Planen är vattensjuk och det märks att det påverkar spelarna förmåga att spela fotboll. För Sevilla är det ju såklart långbollar som gäller, de inte vill bli av med bollen på mittplan mot ett kontringsstarkt Villarreal. Den första kvarten känns väldigt avslaget och det händer ingenting som direkt hetsar upp mig. Carlos Bacca kommer med en chans i den 15e minuten då han tar tillvara på ett misstag av Musacchio och sätter fart mot målet, helt fri. Den lite rultige Bacca hinner dock inte långt innan både Musacchio och Bailly kan styra ut till hörna.
Den efterföljande hörnan från Baccas chans är brutalt dåligt slagen. Den slås in som en passning, Campbell kan ta emot den och starta en kontring. Det slutar med att Mario får bollen långt uppe på Sevillas planhalva när deras försvar hunnit hem och samla sig. Han slår en tunnel på Kolo och slår sedan ett farligt inlägg som Villarreal skakar fram en resultatlös hörna på. Nu kommer matchen igång på allvar. Båda lagen skärper till sig lite och skakar fram några halvchanser, men det är inget att direkt rapportera om. Lite långskott, nån nick hit och dit. Annars rätt lugnt. Spelet allmänt ser ut som väntat. Iborra och Mbia stångas med Pina på mittplan, Campbell tappar boll här och där och Mario spelar sitt livs fotboll.
Det går dock mer och mer mot att Villarreal tar över matchen. Moi har bollen ute på högerkanten på sedvanligt vis. Han väggspelar med Gio och drar till med högern. Sergio Rico kan parera och returen faller ut till en Sevillaspelare som har två gula spelare runt sig. Hörnan resultatlös. Villarreal kommer dock igen en kort stund senare, Gio får bollen i djupet av nämnde Moi och spelar sedan in till Joel Campbell som drar till med högern. Nico Pareja räddar på mållinjen! Det hänger ett mål i luften, visst.
Bara nån minut efter detta har Gerard Moreno bollen på vänsterkanten och söker Gio i mitten. Bollen går förbi honom, Moi dyker upp istället och drar bollen klockrent i Ricos vänsterstolpe.
Utöver detta har både Jona och Pina ypperliga skottlägen i straffområdet men skjuter i täck.
Villarreal trycker på ända in i kaklet av halvleken, men lyckas inte göra något mål. Pina är sugen på applåder och drar en tunnel på Mbia på mittplan. Lagen går till pausvila med 0-0 och Sevilla ska vara glada att de överhuvudtaget är kvar i matchen. 15-6 i avslut kan ge en liten fingervisning om Villarreals dominans, som man återigen mot Sevilla inte lyckas ge sken av i målprotokollet. Kanske är det Sevillas taktik att sitta tillbaka och vänta på kontring? Ja, kanske. Men det är nog inte Sevillas taktik att låta Villarreal kommer så långt in att de måste rädda bollar på mållinjen eller låta Villarreal skjuta i virket.
Andra halvlek
Matchbilden känns igen från förr. Villarreal har bollen, spelet och möjligheterna, vilket gör att jag bara sitter och väntar på att Sevilla ska göra 0-1. Det dröjer till den 50e minuten innan man gör det. Efter en Villarreal-hörna drar Sevilla igång en kontring, och en fin prestation egen planhalvas vänsterkant av någon i Sevilla (säkert Vitolo), som gör att Musacchio och Pina blir bortspelade. Bollen går över till andra sidan där Diogo har ett ett-mot-ett-läge mot Rukavina. Nu blir det farligt tänker jag. Diogo gör en snygg dropp till Coke som kommer farandes. Han hinner ta emot bollen eftersom Jonathan dos Santos stannar upp i sin hemlöpning, och drar på en strumprullare som går stolpe in. Samma stolpe som nekade Moi Gomez i första halvlek. Villarrealpubliken vill att domaren ska blåsa för offside på Bacca, eftersom han var det när Coke sköt (passade?) mot honom, men eftersom bollen inte rörde honom så var han tydligen inte offside. En intressant tolkning av offsideregeln minst sagt, som blir mer och mer urvattnad för varje år som går.
Hur som helst, 0-1 till Sevilla. Nu gör Sevilla det de gör bäst, stoppar in 10 man i eget straffområde och täpper till. Villarreal blir ganska uppgivna men gör sitt bästa för att pumpa på framåt. Det skapas inte så mycket heta lägen så Campbell och Jona gör väg för Trigueros och Vietto. Det blir en del rull utanför straffområdet och massvis med bollar in, och några, men för få, avslut avlossas mot Sevillas mål. Men inget mål görs. Istället får man en otäck känsla av att Sevilla kommer sticka upp och fumla in en boll till. Just detta händer. I den 65e minuten kommer Coke loss bra och får ett inläggsläge på högerkanten. Det tar dock på förstagubben Rukavina, som reflexnickar bollen. Den går i en fin båge över Villarreals försvar, landar på Vitolos fot och går in i mål. En boll som inte såg helt otagbar ut för Asenjo. Vitolo upplever inte speciellt mycket motgång i sin karriär för tillfället.
Uche kommer in i den 69e minuten och Gio går ut. Villarreal trycker på men kvaliten på den sista passningen som ska leda till målchans är försmädligt dålig. Kommer man väl igenom är avsluten för dåliga för att Rico ska släppa den förbi sig, om de ens träffar mål. Det hetaste läget kommer i den 85e när Gerard drar till med högerfoten, bollen tar på en Sevillaspelare på vägen. Sergio Rico är chanslös men som tur för honom har han ju ett par stolpar som ofta räddar honom. Så också denna gången. Nån minut senare är Kolo nära att göra självmål när han får snedträff när han ska rensa bort ett inlägg, men bollen smiter såklart utanför stolpen.
Sen får domaren nog och blåser av matchen i den 92a minuten.
Summering
Det är tråkigt att förlora. Det är ännu tråkigare att förlora mot lag som inte spelar bättre än sitt eget. Men det är ännu tråkigare att förlora upprepade gånger mot ett lag som inte spelar bättre än sitt eget. Matchen i höstas förtjänade Sevilla att få med sig högst en poäng, men fick alla tre. Så även idag. Och i Europa League var man sådär tråkigt effektiva och långbolliga att man blev deprimerad. Men de gör ju uppenbarligen något som fungerar, gång på gång, och Villarreal gör ju något som inte fungerar, gång på gång. Det kan inte vara en slump att Villarreal förlorar och Sevilla vinner. Sevilla är duktiga på att hitta målchanser ur egentligen ingenting, se till att målchansen blir riktigt vass och göra mål på den. Och att upprepa denna proceduren. Egentligen är det ju det fotboll handlar om.
Pina, Moi, Campbell och Gio spelar relativt bra idag, iallafall med tanke på hur lite man förväntar sig av dem. Frånsett de första 20 så visade Moi och Campbell att de kan spela fotboll och skapa chanser, och det var ett tag sedan. Nåväl, vi Villarrealfans kan väl bara blicka framåt. Femteplatsen i ligan lär vara utom räckhåll, trots att det bara är 6p upp till Sevilla. Vad som är essentiellt lär vara att hålla Malaga och övriga lag fortsatt bakom oss, eftersom sjundeplatsen i år inte leder till någon EL-spel. Detta bör inte vara en omöjlighet. En annan viktig prio blir att få tillbaka våra nyckelspelare från skada (Jaume Costa, Cheryshev, Bruno) samt få ett slut på Marcelinos rotationer. Nästa match är inte förrän den 5/4 mot Valencia så det finns tid för laget att träna ihop sig lite och vila efter ett oerhört tufft matchande.
?Salut!