På plats i Dortmund
Wolfsburgs näst sista match den här Bundesligasäsongen spelades i Dortmund. Matchen gällde inte så mycket för Wolfsburg, men det blev ändå en trevlig resa till Ruhrområdet med en bra fotbollsmatch på en välfylld Signal Iduna Park. Här kommer, lite försenat, resereportaget från resan till Dortmund.
En av de positiva sakerna med Tyskland är att det är relativt lätt att ta sig i princip var man vill på ett ganska enkelt sätt. När man talar om Ruhrområdet är detta ännu mer sant och det finns säkerligen minst ett dussin olika sätt att ta sig till och från Dortmund för en snabb helg. I vårat fall blev det ett SAS-flyg från Arlanda till Düsseldorf och planen var att åka ner på fredagkvällen och komma hem sent på söndagen. Båda nätterna skulle tillbringas i Düsseldorf, då vi besökt Dortmund två gånger tidigare. Matchen mellan Wolfsburg och Dortmund skulle spelas på lördagen.
På fredagen gick flyget mot Düsseldorf och det var inga problem alls då det askmoln som hade plågat flyget veckan innan var borta. Väl nere i Düsseldorf tog vi ett tåg från flygplatsen till Hauptbahnhof, det vill säga centralstationen. Hotellet låg i samma byggnad som stationen, så det var smidigt att göra sig av med väskor och sådant. Kvällen i Dortmund gick åt till att ta sig till Altstadt, de äldre delarna av Düsseldorf. Där fann man det mesta i form av restauranger och nattliv och det var på promenadavstånd från centralstationen. Samtliga resenärer var lite trötta på kvällen, men det hindrade oss inte från att hinna med en typiskt tysk måltid på en uteservering och ett antal stopp på ställen som sålde den för Düsseldorf typiska ölsorten altbier. Altbier är en något mörkare variant av öl som serveras i ganska små glas. I vissa fall är den lätt vattnig och den kan också ha en lite udda bismak, men för det mesta smakade det riktigt bra.
Lördagen började så med inköp av lite frukost på centralstationen och detta intogs sedan på ett tåg till Dortmund. Resan tog ungefär en timme och som vanligt var det väldigt smidigt att åka tåg i Tyskland då det nästan alltid tycks gå ett tåg som tar en dit man vill. Just i det här fallet är det dock inte så konstigt, då det gick att åka ett antal olika tåg mellan Düsseldorf och Dortmund. I Dortmund hade vi inga problem att hitta direkt till det torg dit de flesta Dortmundare och tillresta tycks söka sig en solig dag som just denna lördag var. Det siktades, förutom undertecknad och hans bror, ett fåtal andra personer med Wolfsburgtröjor, men det var mycket gult. Efter att ha druckit några öl och intagit en mycket trevlig måltid var det så dags att sikta ut mot Signal Iduna Park, eller Westfalenstadion som den hette innan man sålde namnet.
Vi hittade en tunnelbanestation i närheten av torget där det verkade gå att åka mot stadion. Eller ja, tunnelbana och tunnelbana, det är väl mest en spårvagn som går under mark i de centrala delarna av Dortmund. Det var gott om folk i gult på stationen, så vi hoppade på första bästa tåg där en större mängd sådana hoppade på och hoppade av där de hoppade av. Eftersom vi inte hamnade på den station vi var vana vid frågade vi en polis som hastigast vilken väg man skulle ta. Han tittade på min Wolfsburgtröja och sade sedan "Följ efter de där gulklädda... men på lite avstånd". Sagt och gjort, det gjorde vi. Varningen var dock lite överdriven, då det mesta av Dortmundarnas energi den här dagen gick åt till att sjunga/skrika mer eller mindre lustiga och/eller elaka saker angående rivalen Schalke, som ju denna dag fortfarande hade möjligheten att hänga med i striden om titeln.
Vid arenan var det förstås fullt med folk. Inte så många Wolfsburgare, men desto fler Dortmundare förstås. En Dortmundare stoppade mig och frågade mig om jag var från Wolfsburg, med en lätt upprörd min. Jag talade om att jag var svensk och fick sedan förklara hur det kom sig att jag hade Wolfsburgtröja på mig men vid det laget var det snarare leenden från Dortmundaren i fråga och han gick därifrån glad och nöjd. Detta var ett återkommande tema.
Matchen var underhållande och kunde gott och väl ha slutat 4-4 eller så istället för de 1-1 det blev. Vi fick bland annat, för andra gången, se Diego Benaglio rädda en straff på Signal Iduna Park och två halvlekar av fin fotboll. Noterbart var att det var lite loj stämning ett tag, innan den enorma Dortmundklacken började stämma upp i hatsånger angående Schalke. Då stämde del flesta i publiken in och visst, det slutade ju lyckligt ur den synvinkeln då Schalke förlorade och i princip var bortspelade från titeln efter denna omgång. Det jublades nästan mest av allt åt insläppta mål för Schalke och gjorda mål för Bayern München när dessa rapporterades in via de stora bildskärmarna. 80 300 personer var på plats, vilket är, för att vara tydlig, en jävla massa folk.
Efter matchen var det mycket folk i omlopp, så vi beslutade oss för att gå till Rote Erde, Dortmunds gamla hemmaplan som ligger precis bredvid den nuvarande hemmaarenan. På Rote Erde finns, förutom en fotbollsplan, en servering där väldigt många Dortmundsupportrar tycker om att tillbringa lite tid efter matcherna. Någon liten kommentar med "scheiss Wolfsburger" fick man höra när man gick in, men sedan var de så trevliga så. Vi tog ett par öl och diskuterade en hel del fotboll med mer eller mindre berusade tyskar och fick åtskilliga gånger förklara hur det kom sig att ett gäng svenskar åker till Dortmund för att se Wolfsburg spela. Dom är dock uppenbarligen rätt stolta över sitt Dortmund och sin enorma arena, och det blir ordentligt nöjda när man bekräftar att det faktiskt är ett smått fantastiskt ställe att se fotboll på.
Efter detta rörde vi oss så sakteliga tillbaka till centrala Dortmund och tågstationen där. Vi hoppade på tåget tillbaka till Düsseldorf och begav oss sedan mer eller mindre direkt till Altstadt igen för att hitta något trevligt ställe att äta på där man även kunde få sig en öl. Vi gick runt en del i Altstadt sedan och sedan var det dags för sömn igen.
På söndagen var det marathon i Düsseldorf, så det var lite halvknepigt att gå inne i stan. Dock tog vi oss ner till floden Rhen som rinner rakt igenom staden och tittade oss omkring lite. Det var en extrem mängd folk där i samband med loppet så vi navigerade in bland husen igen istället. Vi stannade på ett par ställen för att vila lite och dricka ytterligare några altbier, men gjorde också misstaget att beställa en Krefelder i tron om att detta var en ölsort. För sent insåg vi vårt misstag då vi serverades något som var förvillande likt en altbier men i själva verket var hälften cola och hälften öl. Vi lämnade platsen illa kvickt utan att dricka upp och med lite ny kunskap som man gör klokt i att komma ihåg nästa gång ordet "Krefelder" dyker upp.
Efter den lilla fadäsen var det sedan dags att börja dra sig ut mot flygplatsen igen. Vi kom dit i god tid för att hinna in på en affär för att handla ett fåtal tyska specialiteter och sedan checka in. Vi kom in i Lufthansas egen terminal, som tyvärr var ganska tråkig, men vi tog en öl och köpte lite alkohol och sedan hoppade vi på flyget som tog oss hem.
Sammanfattat var det en trevlig resa och Düsseldorf, speciellt Altstadt, är väl värt åtminstone ett kortare besök. I Dortmund hade vi ett par fina timmar i solen och fick sedan se en underhållande fotbollsmatch och prata med en mängd mer eller mindre berusade tyskar. Dortmund kommer nog att besökas igen när tillfälle ges för en fotbollsmatch.
