Fem största besvikelserna i VfL Wolfsburg
När halva säsongen är över passar vi på att summera det som varit mest negativt hos VfL Wolfsburg. Placeringarna på listan är knappast vetenskapliga och diskussioner kring detta får mer än gärna föras på forumet. Listan är högst subjektiv och imorgon följer en lista med en mer positiv inriktning.
1. Tabellpositionen
Wolfsburg har under de senaste säsongerna haft en tendens att kunna gå hyfsat bra även när spelet har hackat, men när halva säsongen 2010-2011 passerat är placeringen i tabellen det uppenbart största problemet, även om orsakerna är många. Tabellpositionen är problematisk både för självförtroendet, för tränaren och för klubbledningen som får svårare att satsa mot framtiden. Wolfsburg siktade inför säsongen på en Europaplats men får när säsongen påbörjas igen främst inrikta sig på att bibehålla avståndet till kvalstrecket.
2. Lagandan
Sett utifrån verkar lagandan vara det enskilt största problemet. Inför säsongen var tanken att plocka in ett fåtal spelare som skulle förstärka laget men bygga vidare på den existerande stommen för att ha ett fungerande lag från början. Tyvärr fortsatte laget den nedåtgående trenden från förra säsongen i detta avseende och troligen bidrog även bråken kring Džeko och Misimovic till att laget inte precis har verkat vara tätt sammansvetsat.
Managern Dieter Hoeness tycks dock ha identifierat problemet med bristande laganda och har aviserat att han och McClaren ska ta i med hårdhandskarna mot den "skenharmoni" som de anser att laget visar upp.
3. Cicero
Cicero verkade vara en klok värvning. Han spelade under den förra säsongen för Hertha Berlin och var en av få spelare som kom undan med hedern i behåll när laget blev nedflyttat. Dieter Hoeness, som tidigare var manager för just Hertha, plockade in Cicero som har sina styrkor på det defensiva mittfältet och på kanten vilket var positioner där Wolfsburg behövde förstärkning. När Cicero så fick chansen i början av säsongen så gjorde han ingen glad, utom möjligen motståndarlaget. Han var inte alls delaktig i spelet och gav bort många bollar och bidrog inte med mycket i defensiven heller. De problem som Cicero skulle lösa blev alltså bara värre.
Cicero gjorde dock ett par något bättre insatser senare på hösten, krönt av ett prydligt mål på cykelspark mot Köln, men trots detta är Cicero nog den mest misslyckade värvningen i Wolfsburg inför säsongen. Det positiva är att han inte kostade speciellt mycket pengar för Wolfsburg, men det hjälper inte mycket när han inte har levererat alls.
4. Kantspelet
Om man ska utse ett uppenbart problemområde i Wolfsburg spel så är det nog kantspelet som är det man först kommer att tänka på. Riether sköter sig i princip alltid bra på sin vänsterkant där han kämpar och sliter och gör mycket gott för laget. Han är dock ingen spelfördelare, utan snarare en kämpe. För att Wolfsburgs anfallsspel skulle fungera riktigt bra skulle det behövas åtminstone en spelare som Riether på andra sidan också, men allra helst en mer kreativ spelare. Detta står dock inte att finna i Wolfsburgs trupp. Dejagah har svårt att prestera bra under en hel match, utan brukar bara sticka upp till och från. Cicero behöver inte kommenteras ytterligare. Ziani har varit en katastrof när han fått vikariera för Riether. Kahlenberg har gjort ett par halvdana insatser, men oftast varit rätt kass. Mandžukic har gjort hyfsat ifrån sig ibland, men passar bättre som forward. Konstigt nog är samtliga dessa spelare ansedda som rätt duktiga sådana, men av någon anledning tycks de inte hitta rätt i Wolfsburg. Bara Diego som kreatör på ett mittfält som annars har svårt att bidra med speluppbyggnad verkar helt enkelt inte räcka till Det är på kanterna på mittfältet, framför allt högerkanten, där det varit som allra mest torftigt.
5. Diego
Diego har vid många tillfällen visat att han är en mycket duktig fotbollsspelare, även i Wolfsburgtröjan. Han har även gjort ett antal mål och spelar fram till ett flertal sådana också. Trots detta är det många som hade väntat sig mer av Diego. Tanken var att han skulle ta över där Misimovic slutade och vara den som fördelade bollar till Grafite och Džeko, men det har inte fungerat speciellt bra. Diego har haft dåligt med understöd och hjälp från övriga mittfältet, men han har också varit lite väl bollkär och saktat ned spelet för mycket. Diego har även haft en del problem defensivt. Tyska fotbollstidningen Kicker genomförde en undersökning som visade att Diego var en av de spelare i ligan som var absolut lättast att spela förbi för motståndarna.
Diego har dock varit en mycket viktig del i Wolfsburgs spel. Han har också bidragit med ett flertal fina fasta situationer och kan han få mer assistans av övriga mittfältet kan han mycket väl bli den spelare Wolfsburg hade hoppats på när man köpte in honom.
Bubblare:
Defensiva mittfältet
Josué har haft en sämre säsong än vanligt och det har varit ett problem för Wolfsburg. Överlag har man haft det svårt att koordinera mittförsvaret med det defensiva mittfältet och det har varit orsaken till många farliga lägen där Wolfsburg i princip låtit motståndarna promenera fram till straffområdesgränsen. Madlung har gjort ett par hyfsade inhopp som ersättare för Josué och även Hasebe och Cicero har gjort några försök, men än så länge är Josué ändå det säkraste kortet. För Wolfsburg skulle det vara mycket bra att ha en defensiv mittfältare som var mer involverad i speluppbyggnaden också.
Förlusten mot Cottbus
Wolfsburgs snöpliga förlust mot Cottbus i DFB-Pokal förtjänar förstås att omnämnas här. Förlust med 1-3 på hemmaplan mot ett lag från serien under är förstås mycket dåligt. Att dessutom bli delvis utspelad i första halvlek gör att man inte behöver säga så mycket mer.
Steve McClaren
McClaren kändes som ett bra val när klubbledningen beslutade att han var den som skulle få chansen att bygga ett lag för framtiden i Wolfsburg. Han kom från en smått sensationell säsong i Holland där han hade tränat Twente och på två säsonger lyckades ta laget till dess första mästartitel. McClaren kom till Wolfsburg med en förkärlek för spelsystemet 4-3-2-1 istället för det 4-4-2 som Wolfsburg spelat med under många säsonger. Den nya uppställningen har inte fungerat alls och således har man spelat 4-4-2 oftast ändå. McClaren verkar också ha haft svårt att få laget att dra åt samma håll, men samtidigt har han verkar oerhört engagerad och för det allra mesta reagerat korrekt.
Som tränare är det dock svårt att få uppskattning om laget inte presterar och därför sitter McClaren mycket löst om det skulle fortsätta gå dåligt när säsongen börjar igen. Personligen hyser jag fortfarande någon form av hopp att McClaren kan vara en person som kan bygga ett lag om han får tid på sig, men det kommer definitivt inte att hända om laget fortsätter underprestera som det gör.
Diskussionsämnen:
Simon Kjaer
Kjaer var med bland floppvärvningarna som listades av Tysklandsredaktionen. Visst är det helt korrekt att en spelare som kostar hela 12 miljoner Euro måste vara en definitiv förstärkning för laget, men efter att ha gjort ett par rätt taskiga insatser tidigt på säsongen kom Kjaer mer in i laget och gjorde ett par riktigt bra insatser. Man bör också tänka på att Kjaer fortfarande är ung, speciellt för att vara mittback, och tvingades ta en ledarroll direkt. Den rollen var egentligen avsedd för Arne Friedrich, som dock missade i princip hela hösten på grund av skada. Det ska bli spännande att se om Kjaer kan lyfta sig ytterligare när Friedrich är tillbaka, då får man kanske en bättre indikation på om Kjaer var värd pengarna.
Uppställningen
En kandidat till listan var veligheten kring vilken uppställning Wolfsburg ska spela med. McClaren favoriserar uppenbarligen den 4-3-2-1-uppställning han hade stor framgång med i Holland, men när Wolfsburg spelat på det sättet har Džeko blivit alldeles för ensam längst fram och anfallsspelet har blivit mycket torftigt. Med 4-4-2 har Wolfsburg presterat något bättre, men här har problemet istället varit att man haft svårt att få till ett bra kantspel och ett mittfält som är kompakt när motståndarna vänder på spelet.
