FC Schalke 04 - Leverkusen 0 - 1 Fortsatta snedsteg och tappade bollar..och poäng.
Ännu en gång förlorar vi på hemmaplan och så klent resultat på hemmaplan har vi inte lyckats med sedan 2003 om jag inte missminner mig..
Det var ännu en hemmamatch då vi alla hoppades att laget skulle gå in med full kraft och gott självförtroende och ta de där tre poängen som får vår fantastiska arena att koka av glädje.
För med säsongens svaga insatser så finns det ett rejält sug efter en stabil heimsieg..både hos laget och i minst lika stor grad hos den trogna publiken.
Det skulle dock inte bli en lätt nöt att knäcka då Leverkusen inte förlorat en enda bortamatch under säsongen, och senaste gången vi vann på hemmaplan mot Leverkusen var i februari 2006.
Den gången blev det 7-4 och undertecknad hade turen att vara på plats. Dagens tillställning blev dock målsnål och utan lyckligt slut..
Vi började bra och Huntelaar var mycket när att slå in ett ledningsmål både i den 22:a och 46:e minuten men Leverkusens målvakt Adler räddades av ribban och stolpen.
Där emellan hann vår Uchida med att slå bollen i insidan av stolpen. Det kändes som vi hade trycket och bollinnehavet, och att det bara var en tidsfråga innan vi skulle ha turen på vår sida och toffla in bollen.
Någon gång strax efter halvleksvilan skrev jag till Hansi att om vi inte sätter ett mål så börjar jag bli nervös att Leverkusen kontrar in en boll bakom Neuer..och det var ungefär så det blev.
Efter lite avvaktande spel från Leverkusens sida smiter Sidney Sam igenom vår backlinje som inte hängde med alls och sätter 1-0 för Leverkusen i den 65.e matchminuten.
Vi får väl se hur länge Neuer orkar kämpa utan att ha en stabil stabil backlinje som stöd, jag är orolig att han en vacker dag packar väskan och säger Auf Wiedersehen.
Trots det så kändes det inte helt nattsvart för vi gnetade på och hade en del bra chanser. Sista tio minuterna gjorde vi vad som kunde göras..förutom ett mål då.
Så trots offensiva inbyten och en rätt seriös satsning framåt sprack det..igen.
Vi förlorade som så många gånger förr denna säsongen och får fortsätta att kämpa oss upp från botten, så att vi någon gång kan börja spela så som vi kan..när vi vill och har Fru Fortuna med oss.
All heder år Huntelaar som kämpar på och visar att han vill göra de där målen vi behöver även om det inte är något dream-team som servar honom med bollar .
Jurado har snäppt upp sig under säsongen och det börjar likna något.
Stackars Matip däremot hann med att bli både inbytt och utbytt. Så risg var han inte enligt mitt ringa fotbollskunnande.
Magath kunde bytt ut någon annan som inte hade riktig geist, men Magaths vägar äro outgrundliga..och det verkar gälla även för vårt Schalke 04.
Nästa match vinner vi..och nästa..och nästa..och nästa..!!
