Krönika: Jochen Schneider var tränarnas mardröm
Han kom, han sparkade tränare och han lämnade. Ungefär så kan Jochen Schneiders tid som sportchef i Schalke 04 summeras.
När Jochen Schneider tog över efter Christian Heidel i mars 2019 var förhoppningen att Schalkes nya sportchef skulle hjälpa klubben ur den dåvarande krisen. Efter den fantastiska andraplatsen 2017/18 fajtades nu laget i botten istället. Drygt en vecka efter att Schneider gjort sig hemmastadd i Gelsenkirchen sparkade han den dåvarande chefstränaren Domenico Tedesco. Huub Stevens tog tillfälligt över från sidlinjen och han räddade kvar klubben i Bundesliga.
Under sommaren jobbade Schneider intensivt för att hitta personen som skulle få Schalkes spelartrupp att bli ett topplag igen. Valet föll på David Wagner. En bra höst 2019 följdes upp av en urusel vår. Trots det visade Schneider sitt förtroende för klubbens chefstränare inför årets säsong. Eller ja, åtminstone i två matcher. För efter att Schalke inledde säsongen med två förluster och en målskillnad på 1–11 var det nog. Wagner hade inte lyckats leda sina mannar till en Bundesliga-seger på 255 dagar och fick därmed lämna klubben.
Sedan dess har ingen chefstränare blivit speciellt långvarig. Manuel Baum fick sparken efter 79 dagar, Huub Stevens var tillfällig tränare i åtta dagar innan Christian Gross under helgen fick packa sina flyttkartonger efter sina 63 dagar i Ruhr.
För Jochen Schneider själv blev det 726 dagar i Gelsenkirchen. Och med facit i hand var det 726 dagar för mycket. Under sina knappt två år har Schneider skakat hand med fler chefstränare än vad Bundesligakonkurrenten Freiburgs sportchefer gjort sedan 1991. Lägg därtill att laget endast var en match ifrån att tangera Tasmania Berlins 54 år gamla rekord i flest Bundesligamatcher utan seger (31) så kan man inget annat än att ge Schneiders prestation underkänt.
Och efter de senaste uppgifterna undrar jag om Schneider verkligen visste vad han höll på med. För om det nu stämmer att Christian Gross blandade ihop sina spelare med motspelare, att han ibland pratade på språk som spelarna inte förstod och att träningarna samt hans taktiska kunnande var alldeles för dåligt kan inte Schneider ha tagit sitt uppdrag på allvar.
Schneider var alltså fel man på fel plats. Nu när både han och Christian Gross är borta från klubben är det för femte gången den här säsongen Schalke ska börja om från början.
Även innan Schneiders tid i Schalke har det inte varit ovanligt att tränare avskedas med jämna mellanrum. Med det sagt är det dags för Gelsenkirchenklubben att sänka sina förväntningar. Schalke är Schalke och inte Bayern München. Ligatitlar är ingenting klubben kan räkna med. Och ännu värre, snart är inte ens Bundesligaspel en självklarhet på Veltins Arena. Schalke är på väg att bli ett nytt Hamburg. Nu måste klubben börja jobba långsiktigt för annars finns risken att ”Die Königsblaue” aldrig mer spelar i tyskfotbolls finrum igen.
