AUF WIDERSEHEN ZWEITE!
SpVgg Greuther Fürth – FC St Pauli 1-4
Söndag och sjuk. Jag avstår därför att köra in till Malmö för att kolla Skånederbyt mellan MFF och Trelleborg. Detta öppnar samtidigt för möjligheten att kolla St Paulis viktiga bortmöte mot Greuther Fürth. Alltså: sportradion från Malmö Stadion i öronen och en ljudlös stream på datorn som visar den brunvita elvan kliva in på Playmobil-Stadion där 7-8000 St Paulisupportrar håller låda. Det är en splittrande och mycket förvirrande metod, och schizofrenin ligger på lur.
Efter en kvart kan jag bara konstatera att Greuther Fürth äger matchen, med stort bollinnehav och kvickare fötter. Busarna i grönt har då även hunnit utdela en otäck smäll på Hain som lämnat på bår. Pliquett värmer upp på 3 sekunder och tar sedan plats mellan stolparna.
St Pauli kommer upp på några halvfarliga kontringar, men inte mycket mer. Men så, efter en halvtimme, driver Takyi upp bollen centralt i banan och lägger en djupledsboll på Ebbers – för hård. Minuten senare lossar Takyi av ett skott som tyvärr inte vill hitta rätt. Inte heller Fabian Boll har lyckan med sig när han strax efter träffar stolpens utsida. Några sköna sekvenser och jag anar ett lag som börjar vakna till, som ökar aggressiviteten ett snäpp. Då spyr djävulen i tekannan (som vi brukar säga här i sydvästra Skånes slättland), när Boll får en otäck karatekick över foten och minuten senare rinner karateförövaren igenom St Paulis försvar och pangar in 1-0 för hemmalaget.
Andra halvlek är inte många minuter gammal förrän Fürstner hittar in i St Paulis straffområde, och slår en diagonal som tack och lov inte hittar någon. Mycket farligt, och jag börjar ställa mig in på en dyster afton. Jag får skämmas för tanken, för då sätter Naki kvitteringen i en chanslös målvakts högra hörn.
Nu är det match och dysterkvisten inom mig har fått vika hädan. Böljande spel ett tag, med chanser åt båda håll. St Pauli har tagit sig i kragen och visst anar man en liten tänd eld i deras ögon? I matchens 60:e minut gör Takyi en riktigt sevärd nickduellstackling av den högre skolan. Fem minuter senare skickar Ebbers in lädret bakom Grün och matchen är vänd. Ungefär i samma ögonblick på en annan plats gör Augsburg 1-0 i matchen mot 1860 München. Men vem bryr sig.
3-1 kommer efter ett fint förspel av Bruns på vänsterkanten, som serverar Takyi som kan lägga bollen i öppet mål. St Pauli börjar allt mer kontrollera händelserna, fansen på Playmobil-Stadion är stolliga av lycka, jag är stollig av lycka, min gode vän Micke som får ett sms om min stolliga lycka blir stollig av lycka. Jag anar en kedjerreaktion av stollig lycka som sveper fram över stora delar av Europa...
Med tio minuter kvar kliver Naki av till stående ovationer, och in går Kruse. I det här skedet verkar Greuther Fürth ha accepterat nederlaget och St Pauli rullar runt boll till tonerna av läktarsångerna. För att skänka en fin avslutning på matchen bjuder Ebbers på en vårdslös fällning, och Hennings bjuder på ett fjärde mål instänkt i minut 89. Vid det här laget hånglar Stani med alla och hela bänken är på fötter och hela stadion är på tå och... och... fan... fatta...Bundesliga!
Glädjescenerna efter slutsignalen gör mig nästan tårögd av lycka, och samtidigt grön av avund för att jag inte står där i röran av fans, spelare och funtionärer. Nej, jag sitter framför en laptop på bonnalandet och stirrar in i en 8 x 6 centimer liten jävla tv-stream. Men på den lilla lilla tv-rutan ser jag Naki hoppa upp på taket till avbytarbåset och vifta med en St Pauliflagga, och han drar igång allsång med fansen som studsat in på planen. Pliquett springer omkring och filmar med sin mobiltelefon, Stani bara springer omkring. Allt är ett skrattande sprudlande hoppande kaos. Det är något väldigt stort i det där lilla.
När jag stänger av datorn blir allt plötsligt så jävla tyst. Inga tokglada St Paulifans hoppar runt i rummet, inga skrik och inget jubel. Det är en stund av märklig, snudd på sakral stämning. Malmö FF har klappat till lillebror Trelleborg med 2-0 och FC St Pauli är i praktiken klart för Bundersliga. Men här är ödsligt och ljuden är dämpade. Well, jag går ut i trädgården där vårkvällen börjar slå sina skuggor över växtligheten. Katten Janson har fångat en näbbmus som hon kallt plågar på gräsmattan. Jag tar hand om musen, tar med Janson in och ger henne belöning i form av kattgodis. Själv har jag redan fått min belöning idag. Tack för det FC St Pauli!
