Hamburg är brunt och vitt och grönt
FC St Paulis tvåhövdade och högst inofficiella supporterklubb från Malmö har åter gjort ett besök i Hamburg. Råkallt aprilväder gav duon på käften så fort de anlände Bahnhof på fredag eftermiddag. Som tur är stiger temperaturen genast några grader när man närmar sig de bekanta kvarteren mellan Millerntor och Reeperbahn. Bekant är också den upprymdhet man känner vid ankomst, liksom var denna upprymdhet allt som oftast leder.
Vi checkar in på hotellet och sedan bär det av bums till Fanladen för att hämta ut biljetter till St Pauli-Celtic festen som går av staplen på lördagskvällen, bara timmar efter St Paulis match mot 1860 München. Efter Fanladen blir det lite öl och mat på Backbord med utsikt över en pittoresk bakgård.
Mätta och positiva i sinnet knallar vi ut i regnet och vidare till Knust med förhoppningen att kunna se Stiff Little Fingers. Konserten är utsåld och på min fråga om exakt hur utsålt det är får jag svaret "fucking". Utsålt med andra ord. Vi går till Jolly Roger istället. Det tycks vara en slags naturlag. Även om man inte medvetet planerar att gå dit ändar man upp där i alla fall förr eller senare. Denna afton partajar redan anlända Celticfans som om det inte finns någon morgondag. Thatchers bortgång uppmärksammas förstås på de mest varierade och poetiska vis. Astra och gefreundschaft flödar och det är bara att le och försöka hänga med.
Blöta brillor och Bartels
Vi inser att det tydligen fanns en morgondag när vi vaknar lördag morgon. Er reserapportör har en minst sagt tungrodd förmiddag. Dessutom är det kallt och grått och regnar ymnigt. Detta stoppar förstås varken mig, min resekamrat eller de 29 000 andra som snart tar plats på Millerntor. För oss är det första besöket på nybyggda Gegengerade. Det känns som om långsidan sväljer dubbelt så många jämfört med tidigare. Och så finns det tak som skyddar nästan alla platser. Det tackar man för en våt vårdag som denna. Blöta blir vi förstås i alla fall. När Daniel Ginczek firar sin 22:a födelsedag med att göra 1-0 en dryg halvtimme in i matchen så regnar det både öl och konfetti. Svenskduon får ägna resten av halvleken åt att putsa rent sina glasögon.
Det är ett rättvist resultat att gå till halvtid med. St Pauli har hållit tempot uppe och haft en hög press på motståndarna. Nästa öldusch kommer i minut 70 när Fin Bartels sätter tvåan. Tre minuter senare är Rob Friend ovänlig nog att reducera. Bortaföljet i hörnet på norra kortsidan anar morgonluft, men hinner knappt fylla lungorna innan Bartels svarar med att sätta sitt andra bakom Münchens mysbyxeklädda keeper. 3-1 och saken är biff. Eufori på läktarna och mer putsande av glasögon. Efter bara en poäng på de tre senast var det förstås en viktigt seger. Och ett bra spel, inte minst på kanterna, ger förhoppningsvis en boost för självförtroendet.
Say hello to St Pauli, say hello to the Celts
För att orka med kvällens kalas på Knust beordrar vi oss själva lite rast och vila. När uppdraget utförts med belåtenhet går vi till en italienskt restaurang i närheten för att stoppa i oss några kolhydrater. Maten tar dock sju evigheter och servicen suger. Det är i behärskat raseri vi tar oss upp mot Neuer Kamp och inser att vi missat nästan hela setet med Millerntor Brigade. Tur då att det är två band till; Falperrys från Galicien ("not fucking Spain!") och Gary & The Exiles. Lägg till detta flera hundra sångglada och törstiga Celtic- och St Paulisupporters från spridda hörn av världen och du har en intensiv cocktail. Sven Brux agerar konferencier och bjussar banden på illgröna shots.
Att föra ett normalt samtal i de proppfyllda lokalerna är knappt möjligt. Vill man prata går det åtminstone lite lättare på uteserveringen, som är proppfull den också. Där går det dessutom att inmundiga kvällsvickning bestående av a) röd bratwurst eller b) vit bratwurst. Min kompanjon MM har ingen fruktan i kroppen och ger sig framåt natten på den lite kryddigare röda varianten. Omdöme? "Välstekt!" På det hela taget är det en kväll med mycket gåshud, mycket mera allsång och massor mycket av ölkaskader. Och vi får fortsätta putsa våra brillor till klockan sent.
Söndag. Runt lunchtid är vi tillbaka på Knust för att se Celtics möte med Dundee i semin i skottska cupen. Gott om Celticfans på plats såklart. Fan vet om de ens gått hem kvällen innan. En något märklig match som är en thriller men inte riktigt upplevs som en thriller. Efter 3-3 vid full tid blir det förlängning och efter 103 minuters spel gör Stokes målet som tar Celtic till final mot Hibernian. Den avslagna stämningen på uteserveringen kan förstås bero på nattens festligheter. Idag slokar tuppkammarna lite och gruppfoton samt rosslande heshet står högt på agendan.
Haben Sie XL?
Vår resterande tid i Hamburg består av både fysisk och psykisk återhämtning. Mer för undertecknad än för MM. Han förnekar sig aldrig och har nog stuckit in huvudet på de flesta rökiga etablissemang i St Pauli de här dagarna. Medan jag har nannat kudden har han konverserat med uråldriga punkare med hjärtfel, tackat artigt nej till erbjudanden från lettiska prostituerade, finkammat den gamla stadskärnan efter snygga typsnitt för att sedan återvända till hotellrummet och gurgla munnen i Gin & Tonic. Sicken påg.
Hemresedagen bjuder på stekande sol och vi suger i oss av den från en uteservering på Reeperbahn. Jag muttrar moloket över bristen på träningsjackor i XL i St Pauli-shopen. Varken på Reeperbahn eller butiken vid Millerntor existerar dessa storlekar (jag köper ett par kalsonger istället, bara för att). När vi väl satt oss på tåget mot Köpenhamn/Malmö inträffar ett tekniskt fel. Vi blir stående i en dryg halvtimme på Hamburg Bahnhof innan tåget äntligen behagar tuffa iväg. MM firar händelsen med att öppna en medhavd Astra, jag dricker mitt flaskvatten. Klockan är 14.00 och allt är som det ska: FC St Pauli är på uppgång i tabellen, och vi är på hemgång utan större blessyrer. Ett väl genomfört äventyr och händelserikt som alltid.
- - -
Resans frågetecken:
Varför servera ölen på Millerntor i plastmuggar dekorerade med Schubert i halvfigur?
- - -
Resans utropstecken:
Sebastian Schachten! Vilket lokomotiv på vänsterflygeln!
